1 / 60

FINLÄNDSK ARBETSRÄTT Presentationens struktur

FINLÄNDSK ARBETSRÄTT Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2012 UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter professor Niklas Bruun. FINLÄNDSK ARBETSRÄTT Presentationens struktur I Inledning & särdrag i den finska arbetsrätten samt dess historia II Individualarbetsrätt

chiku
Download Presentation

FINLÄNDSK ARBETSRÄTT Presentationens struktur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. FINLÄNDSK ARBETSRÄTTÄmnesstudier i arbetsrättFöreläsningar hösten 2012 UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter professor Niklas Bruun FINLÄNDSK ARBETSRÄTT Presentationens struktur I Inledning & särdrag i den finska arbetsrätten samt dess historia II Individualarbetsrätt III Kollektiv arbetsrätt IV Internationell arbetsrätt (skilda pp) NB 21.10.2012

  2. I INLEDNINGNÅGRA TERMINOLOGISKA KOMMENTARER I Finland används ofta ett något mer ålderdomligt svenskt lagspråk än i Sverige: ARBETSAVTAL = anställningsavtal, tjänsteavtal ANSTÄLLNING i Finland kan vara både offentligrättslig (tjänsteman i kommun och stat) eller privatanställd. ARBETSFÖRHÅLLANDE = specialterm MEDBESTÄMMANDE kallas i FINLAND för SAMARBETE (samarbetslagen) NB 21.10.2012

  3. ARBETSMARKNADSORGANISATIONEROCH DERAS STRUKTURER, Centralorganisationer: EK (Näringslivets centralorganisation) FFC (SAK), Finska LO STTK = Finska TCO AKAVA = Akademikerorganisationen Organisationsprinciperna som i Sverige: Industriförbundsprincpen Yrkesförbundsprincipen Fackets organisationsstruktur: Individuell medlem – lokal fackförening – fackförbund (ofta nationellt) – facklig centralorganisation Arbetsgivarna: Företagsmedlem – branschförbund - centralorganisation NB 21.10.2012

  4. NORMERINGSSTRUKTURARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 2 Lagstiftning: kollektivavtalslagen, SemesterL, … Kollektivavtal ag — anställningsförhållande—at Lagstiftning, JämställdhetsL, ArbetstidsL, SemesterL, etc. NB 21.10.2012

  5. Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen kollektivavtalstvist exklusiv kompetens en enda instans intresserepre-sentation (Arbetsrådet) + ... KONFLIKTLÖSNING, DOMSTOLAR EG domstolens roll NB 21.10.2012

  6. HISTORIA - en skissI skuggan av det ryska riket • ”Industrial take-off" 1870-1880 (1884 Helsingfors arbetarförening) • Landsomfattande centralorganisationer 1907 • Arbetsavtalsförhållande, ”fri arbetstagare”  • Ökande intervention, lag och kollektivavtal Återgång till statusförhållande? At / ag position  rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet NB 21.10.2012

  7. HISTORIA - en skiss 2 • 1907 - 1914Framväxande kollektivavtalsavtalsförhållanden • 1917 – 1919 Rysk revolution, Finskt inbördeskrig och självständighetsförklaring • 1920- 1939 Svag arbetarrörelse ingen formell kollektivavtalsverksamhet, många fackföreningar upplöstes (och kommunistiska organisationer var förbjudna) men Lag om arbetsavtal 1922 Lag om kollektivavtal 1924 (Sinzheimers lagförslag) Lag om medling i arbetstvister 1925 NB 21.10.2012

  8. HISTORIA - en skiss 3 • 1939 – 1944 II världskriget Finskt vinterkrig 39-40 och fortsättningskrig 41-44 • 1946 – 1968 Ett nordiskt kollektivavtalssystem infördes ”uppifrån” Intern splittring inom arbetarrörelsen 3. 1968 – 1994 Inkomstpolitikens tidevarv, arbetsrätten moderniserades Ny arbetsavtalslag 1970, facklig samgång, arbetsgivare uppbär medlemsavgifter 4. 1995- Finland med i EU tryck på mer flexibilitet: • lokala betoningar i kollektivavtalssystemet • Individuell flexibilitet – på ag-/at-villkor, Vem flexar och varför? NB 21.10.2012

  9. ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM Lagstiftning • tvingande Omfattande: Arbetsavtalslagen 2001 mfl. • dispositiv • semidispositiv Kollektivavtal • dispositiva bestämmelser • semidispositiva Allmänt bindande kollektivavtal Grundrättigheternas betydelse NB 21.10.2012

  10. ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 2 Hierarki vid normkollission 1 Absoluta lagregler 2 Bestämmelser i kollektivavtal – KollavtL 3 Bestämmelser i ett allmänt bindande kollektivavtal – ArbavtL 2:7 4 Tvingande lagregler, men undantag kan med stöd av lag göras med kollektivavtal, semidispositiva lagbestämmelser 5 Samarbetsavtal och i samarbetsförfarande beslutade arbetsreglementen 6 Arbetsavtalets villkor 7 Dispositiva lagbestämmelser 8 Sedvanerättsliga normer 9 Arbetsgivarens föreskrifter, direktiv NB 21.10.2012

  11. ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 3 Normhierarkin relevant då två bestämmelser från skilda källor kolliderar: högre norm går före lägre. MEN, förmånlighetsprincipen som ett undantag Lägre norm framom högre, förutsatt att den lägre normen ger ett för arbetstagaren fördelaktigare resultat • Objektiv bedömning, förutsätter mätbar förmånlighet • jämförelse villkor för villkor • enskild norm “byts ut” NB 21.10.2012

  12. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE - ARBETSAVTAL • Arbetsavtal / anställningsförhållande / uppkomst • Arbetsavtalets / -förhållandets / varaktighet • praktisk betydelse av anställningsförhållandets varaktighet … • uppsägningstidens längd • semesterrättigheter • ... NB 21.10.2012

  13. ARBETSAVTALETS KÄNNETECKEN ArbavtL 1:1 • En person, at • utför arbete • åt en annan, ag • mot ersättning (lön…) • under ag:s ledning och uppsikt (direktionsrätt 3:1). Tillämpningsområdet för arbetslagar, små variationer Praktiska följder av hur ett avtal om arbete karaktäriseras VD:s ställning, uppdragsavtal Variationer i at-begreppet i EG-rätten … NB 21.10.2012

  14. ARBETSAVTALSPARTERNAS SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER Lön – huvudskydighet • Kollektivavtal? • Arbetsavtal • ArbavtL: både tvingande och dispositiva bestämmelser • Lönebetalningstidpt. och -period • betala sista dagen av perioden (disp.) 2:13 NB 21.10.2012

  15. ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER LÖN forts. Lönebetalningsperiod /2:13 • Lönebetalning då 2:14 • Då anställningsförhållandet upphör, upphör lönebetalningsperioden, lönen skall betalas • Tid för uträkning • Väntedagslön Dröjsmål (viivästys) • ev. hävnings- eller uppsägningsgrund • fordran - indrivning • dröjsmålsränta (räntelagen) • lönegarantilagen NB 21.10.2012

  16. ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER AG:s LOJALITETSPLIKT / 2:1 • lojalitetsplikt och ... • befrämja sakliga arbetsrelationer ag - at, och at - at • trygga förutsättningar för at att klara av och utvecklas i jobbet • 2:1 ej direkt sanktionerad, effekt … NB 21.10.2012

  17. AG SKYLIGHETER FORTS.DISKRIMINGERINGSFÖRBUD OCH JÄMLIK BEHANDLING 2:2SKYDD FÖR AT:S PERSONLIGA INTEGRITET I - III • Diskrimineringsförbud - ålder, ras, etc. och • Jämställdhetslagstiftning - kvinnor / män • visstidsavtal och deltid ej grund i sig för mindre fördelaktiga anställningsvillkor (EU) • Diskrimineringsförbudet gäller också vid rekrytering till anställning • Ag måste respektera at:s personliga integritet, integritetslagstiftning • Skyldighet att behandla sakligt, jämlikt NB 21.10.2012

  18. PERSONLIG INTEGRITET * VAD ÄR PERSONLIG INTEGRITET? Definitioner: ej i lag, privatliv - personlig integritet, privacy Intressen i integritetsskydd (personvärnsteori) • Individuella intressen i • Konfidentialitet eller diskretion • fullständighet • insyn • Kollektiva intressen i • rimlig övervakningsnivå • lagom robust samhälle, företag • Avvägning av intressen: ag – at – at – samhälle NB 21.10.2012

  19. PERSONLIG INTEGRITET II RÄTTSLIGA KÄLLOR Internationella • OECD konvention nr 108 (1981) • OECD rekommendationer • Europeiska människorättskonventionen • EG:s persondataskyddsdirektiv (95/46/EG) • ILO rekommendation Nationella • Grundlagen 10 §, 7 §, 6 §, effekter... • Personuppgiftslagen (1999:523) • L om skydd för personlig integritet i arbetslivet (2004:759, i kraft 1.10.2004, RP 162/2003) • L om dataskydd vid elektronisk kommunikation (2004:516, i kraft 1.9.2004) NB 21.10.2012

  20. PERSONLIG INTEGRITET III Ofta diskuterade frågor • Insamling av uppgifter (intervjuer) • Annan behandling av uppgifter • Lämplighetstest • Hälsouppgifter / drogtest / alkoholtest • Teknisk övervakning • INTERNET med e-post • Internationalisering och EU dimensionen NB 21.10.2012

  21. AG – ALLMÄNT ANSVAR FÖR ARBETARSKYDDET • Allmänt ansvar + speciallagstiftning • Förebygga olycksfall, hälsorisker • Företagshälsovård AT:S SKYLDIGHETER At.s lojalitetsplikt ArbavtL 3:1 Lydnadsplikt Omsorgsfullt, utföra anvisat arbete … Tillvarata arbetsgivarens intressen Gränser Lojalitetsplikten konkretiseras genom förbuden 3:2-5 NB 21.10.2012

  22. AT:S LOJALITETSPLIKT forts. AFFÄRS- ELLER YRKESHEMLIGHET 3:4 Affärshemlighet • … medan anställningsförhållandet varar • … om at fått uppgifterna obehörigen  förbud även efter det • ansvar för skada • … stöld, snatteri… • … informations- och kommunikationsbrott • Utanför anställningsförhållandet, otillbörligt förfarande … NB 21.10.2012

  23. AT:S LOJALITETSPLIKT forts. Konkurrensförbud 3:3 Kännetecken (rekvisit) • Konkurrerar • uppenbart skadar • mot god sed på arbetsmarknaden • både arbetsavtal och annan verksamhet • förberedelser • rekryterande ag.s ansvar NB 21.10.2012

  24. AT:S LOJALITETSPLIKT forts. KONKURRENSFÖRBUDSAVTAL 3:5 • Konkurrensförbudsavtal som undantag • Avtal om tiden efter anställningen • Objekt: för viss tid undvika konkurrens • tillåtet på synnerligen vägande skäl (restriktivt) • Ersättning / tid, förbudets tillåtlighet • koppling till ag.s verksamhet • förbudsobjektet • tidsaspekten • ersättning NB 21.10.2012

  25. INGÅ ARBETSAVTAL • Form: Muntligt / skriftlig / elektroniskt • Information om de centrala villkoren i arbetsavtalet 2:4 • Tillsividareavtal huvudregel • Visstidsavtal, tillåtet med begränsningar 1:3.1 • uppdelningens betydelse • förbudet mot kedjeavtal • Prövotid (koeaika) 1:4 • förutsätter avtal ag - at • eller kollektivavtal + info till at • max.tid, alternativ • Hävning, ej diskriminerande eller osaklig grund 1:4.4 • Prövotidens syfte och skälighetsbedömning vid förnyad anställning • Effekter för ag respektive at NB 21.10.2012

  26. ÄNDRA ARBETSAVTALSVILLKORPacta sunt servanda • Genom arbetsavtal, samförstånd B. Ag vill ensidigt ändra: • uppsägningsorsak • form för uppsägning • förhandling, beslut meddelande, uppsägninstid iakttas • AD: kvantitet / kvalitet regeln • förutsättningsläran • arbetsplats-, branschkutym • förhandlingsskydlighet, SamarbetsL • ArbavtL, ombildning till deltid 7:11 • HD: ag.s möjlighet att ensidigt sänka lön NB 21.10.2012

  27. UHYRNING AV ARBETSKRAFT ag uthyrarftg EK Ab At Laura Palmer Kontor Ab Användarftg Kontor köper tjänst av EK: “hyr in” EK:s anställda Ag EK – Laura at. Förutsättning: arbetsavtalet tillåter uthyrning. Ansvarsfågor: Rättigheter och skyldigheter i huvudsak enligt arbetsavtalet Men användarföretaget Kontor • utövar direktionsrätt (1:7.3) • ansvarar för arbetsorientering och arbetarskydd. NB 21.10.2012

  28. ANSTÄLLNINGSTRYGGHET • Skydd för at, mot godtycke • anställning, löneinkomst, socialskydd • flexibilitet på arbetsmarknaden Anställningstrygghet, komponenter • Uppsägnings- / hävningsgrund • Förfarande, procedurregler, förhandling • Tid, frister • Turordning • Påföljder NB 21.10.2012

  29. UPPSÄGNING /1. INDIVIDUALGRUND Uppsägningsgrund ENDAST “VÄGANDE SAKSKÄL” Indelas i 1. individualgrund och 2. kollektiv grund Ag uppsäger 1.1 Individualgrund 7:1-2 • At:s person • vägande sakskäl, helhet, vad är inte... • godtagbara orsaker; gammal / ny grund • vad är: rättspraxis (HD och AD) • särskilt uppsägningsskydd • familjepolitiskt skydd • förtroendeman (skydd av fackföreningsaktivitet) och arbetarskyddsfullmäktig NB 21.10.2012

  30. 1.2 UPPSÄGNING /INDIVIDUALGRUND FÖRFARANDET Ag uppsäger • höra at före uppsägningsbeslutet 9:2 • uppsägning inom skälig tid från vetskap om grunden 9:1 • uppsägningsmeddelande, åt at personligen 9:4 • motiveringsskyldighet, på begäran 9:5 NB 21.10.2012

  31. 1.3 UPPSÄGNING INDIVIDUALGRUND - UPPSÄGNINGSTID Uppsägningstiderna, • delvis dispositiva 6:2-3 • graderade enligt anställningsförhållandets längd 6:3 • under uppsägningstiden består ag:s och att at:s skyldigheter • Försummad uppsägningstid, sanktioner # Uppsägningstiderna bestäms på samma grunder vid kollektíva uppsägningar NB 21.10.2012

  32. UPPSÄGNING / 2 KOLLEKTIV UPPSÄGNINGSGRUND 7:3 2.1 Uppsägningsgrunden • Brist på till buds stående arbete • ag.s skyldighet erbjuda annat arbete, ev. efter skolning • punktförbunden mot kringgående • rättspraxis NB 21.10.2012

  33. 2 .2 FÖRFARANDET KOLLEKTIV GRUND (kollektivavtal?) • SamarbLs tillämplighet • uppsägning (permittering, överföring till deltid) samarbetsfrågor • samarbetsförfarande: - förhandlingsframställning - informationsskyldighet - förhandlingsskyldighet • uppsägningsmeddelande till at, ArbavtL NB 21.10.2012

  34. 2.3 TURORDNING KOLLEKTIV GRUND • Kollektivavtalsklausuler om turordning vanliga, Finns inte lagstiftning! • Diskrimineringsförbuden och familjeledigheterna påverkar. • Turordningsklausul: Lifo (last in - first out) “Turordningen vid reducering av arbetskraften I samband med uppsägning och permittering bör såvitt möjligt följas den regeln, enligt vilken för företaget viktiga yrkesarbetare, eller arbetstagare som i samma arbetsgivares tjänst förlorat en del av sin arbetsförmåga, sägs upp eller permitteras sist samt att man utöver denna regel också fäster uppmärksamhet vid arbetsförhållandets längd och omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt.” (Koll.avt.1.2.2003-15.2.2005 Metallindustrins centralförbund, MET - Metallarbetarförbundet) • JÄMFÖR TURORDNINGSREGLERNA I FINLAND OCH SVERIGE NB 21.10.2012

  35. 3SANKTIONER(påföljd, seuraamus) Ersättning, vid ogrundat upphävande av arbetsavtal 12:2 • Tillämpningsområde • Ersättning, 3 - 24 månaders lön, Vid kollektiv uppsägningsgrund 0-24 • Jämförelse med skadestånd • Inverkande faktorer Skadestånd (vahingonkorvaus) ### Vilka handlingar kan enligt ArbavtL leda till skadestånd? Inomkontraktuellt Agat, ArbavtL 12:1 At  ag, ArbavtL 12:1, Skadestånd 4:1, notera särskilt begränsningar NB 21.10.2012

  36. Sanktioner 2. Skadestånd samt straff Utkomkontraktuellt skadeståndsansvar Kanaliseringsregeln. Ex. lyftkransfallet Skadestånd som huvudsaklig påföljd för beteende som strider mot arbetslagstiftning Arbetsbrott Brott och straff (rikos ja rangaistus) ArbavtL 13:11  Strafflagen 47 kap.(SL, rikoslaki RL) Av arbetslagens bestämmelser sanktioneras följande med straff i SL 47 kap: Diskrimineringsförbudet 2:2  SL 47:3 Föreningsfriheten 13:1SL 47:5 Förtroendeman 7:10 och –ombud 13:3  SL 47:4 Kvittning 2:17, 6:7 arbetsintyg, 13:2 mötesrätt, 13:10 framläggning, böter (sakko) NB 21.10.2012

  37. ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE forts. Överlåtarag.s och mottagarag.s skyldigheter; at.s rättigheter Vid överlåtelse av rörelse • Övergår at till vara anställd hos mottagarag • At har rätt till oförändrade arbetsvillkor • Ang. villkor från kollektivavtal, KollavtL 5 § Ansvar för at.s fordringar mot ag • Förfallen till betalning vid överlåtelsen • Förfallen till betalning efter överlåtelsen • Ansvarsfördelning • Noggrann reglering i arbetsavtalslagen enligt direktivet, inget nytt i finsk arbetsrätt NB 21.10.2012

  38. III KOLLEKTIVAVTALSRÄTT KOLLEKTIVAVTAL (työehtosopimus) - historia samt avtalssystem minimiarbetsvillkor Ag-förb.-------kollektivavtal----------At-förb. arbete relativ arbetsfred (työrauha) Kollektivavtalet – ett “köpavtal” Fig kompletteras NB 21.10.2012

  39. KollavtL (työehtosopimuslaki, TESL) Formkrav - skriftligt, 2 § Objekt, regleringskompetensen1 § (säännöstämiskompetenssi) • arbetsavtalsfrågor • villkor i arbetsförhållanden i övrigt Ex. Förtroendemans ställning Förhandlingsordning Arbetsmiljöbestämmelser Uppbärande av medlemsavgifter Regleringskompetensen • ej arbetsfred utöver 8 § • ej skyldigheter för at utöver löntagarrollen NB 21.10.2012

  40. KOLLEKTIVAVTAL PARTER 1 § Ag: en eller flera ag/registrerade ag-föreningar At: en eller flera registrerade at-föreningar BUNDNA AV Kollavt, 4 § • parterna + “senare anslutna” • partsförenings medlemsförening • enskilda medlemmar i ovan nämnda NB 21.10.2012

  41. Kollavt. forts. Automatisk och tvingande verkan • Kollektivavtalsvillkor framom arbetsavtalsvillkor, 6 § • men förmånlighetsprincipen… • ag kan inte till at.s nackdel sätta arb.avt. framom koll.avt. Automatisk • koll.avt. träder i kraft  automatisk skyldighet att tillämpa koll.avt. • retroaktiva löneförhöjningar möjliga Bundenhet och den vilda at:s ställning ... Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus) Kompletteras med fig. NB 21.10.2012

  42. PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING Brott mot kollektivavtalet (civilrätt) 7 § • enskild bunden ag eller at • medvetet bryter, eller som på goda grunder hade bort inse … • kan dömas att betala plikt (hyvityssakko) • arbetsdomstolen Övervakningsskyldighet 8 § • vem är övervakningsskyldig • vem övervakas • vad övervakas • plikt 9-10 § NB 21.10.2012

  43. KOLLEKTIVAVTALSNORMER: TYPOLOGI A Obligatoriska bestämmelser velvoitemääräyksiä • förpliktar enbart mellan koll.avt.parterna • avtalsfrihet  förpliktelsekompetens B Normbestämmelser parternas regleringskompetens, källa KollavtL 1 § B1 Individualnormer (työnormit) “arbetsavtalsnormer” gränser B2 solidarnomer (työolonormit) förpliktar enbart bunden ag NB 21.10.2012

  44. ALLMÄNT BINDANDE KOLLEKTIVAVTALArbavtL Bestämmelser om allmänt bindande kollektivavtal (yleissitova tes) ArbavtL 2:7-8 och L om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (2001:56) • Minimiarbetsvillkor • Mätbarhet • Löne- o a individualnormer • Solidarnormer  arbetarskydd NB 21.10.2012

  45. Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER 2:7 Ag skall följa • som minimumvillkor • riksomfattande kollektivavtal • som bör anses vara representativt för branschen, (modifierat kriterium) • koll.avt.som gäller det arbete at utför eller närmast jämförbart arbete • Villkor i allmänt bindande koll.avt.: Framom villkor i arbetsavtal - men, förmånlighetsregeln NB 21.10.2012

  46. Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER II 2:7.3 • Ag bunden av kollektivavtal med riksomfattande arbetstagarförening som part  behöver ej iaktta allmängiltighetsregeln 2:8  L • Lagbestämmelser om fastställande av allmängiltighet • Ny procedur för att minska ovisshet NB 21.10.2012

  47. Uthyrning av arbetskraft. Bestämmande av arbetsvillkor, ArbavtL 2:9  kollavt Prioritetsordning (se fig.stordia 30) • Om uthyrarföretaget EK är medlem i ett arbetsgivarförbund och förbundet har ingått ett kollektivavtal med ett arbetstagarförbund som genuint representerar hyresarbetstagare, skall EK på basis av KollavtL följa detta koll.avt. • Om uthyrarföretaget (EK) enl. KollavtL är bundet av ett kollavt där arbetstagarparten är en riksomfattande förening  EK har rätt att som minimivillkor tillämpa detta kollektivavtal • Om EK inte bundet av koll.avt. Enligt pt. 1 eller 2  blir uthyrarföretaget bundet av det kollektivavtal användarföretaget är skyldigt att använda 1. Enligt KollavtL 2. Enlingt ArbavtL 2:7, allmänt bindande. I denna prioritetsordning. NB 21.10.2012

  48. Lön / kollektivavtal Lön normeras i kollavt, i andra hand allmänt bindande kollektivavtal För lönefrågan kan arbetsavtalet bli relevant, om • inget bindande kollektivavtal • ingen relevant bestämmelse i kollektivavtalet • förmånlighetsprincipen Om ingen lönebestämmelse i arbetsavtalet, ArbavtL 2:10: sedvanlig och skälig lön Bestämmelsen om oskäliga villkor i arbetsavtal gäller även lönevillkor. Villkoret kan alltså jämkas ArbavtL 10:2. NB 21.10.2012

  49. FREDSPLIKT KollavtL 8 §, (työrauhavelvollisuus)avser inte allmänt bindande! Saklig omfattning (vad) Förbjuds: kampåtgärder mot koll.avt. Vad är en kampåtgärd (rättspraxis)? • Kollektiv natur • effektivitetskravet • samband med arbetsförhållandet Mot avtalet? • de facto -ändring • högre lön än i avtalet • mot ag-tillämpning  ag.s tolkningsföreträde skyddas med fredsplikt NB 21.10.2012

  50. FREDSPLIKT II Utrymme för laglig stridsåtgärd? Fredspliktens personella omfattning, vem Passiv: Bunden förening och bunden ag - ej ensk. At Aktiv: Övervakningsskyldighet Bunden förening övervakar underlydande led Vad, aktiv och passiv: … avhålla sig från förbjuden stridsåtgärd NB 21.10.2012

More Related