Vuxenutbildningens historia och filosofi

1. Vuxenutbildningens historia och filosofi 1. Idéer, utgångspunkter, filosofier 3. Organisationer och arbetsmetoder Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Övergripande historisk utveckling 2. Utveckling och förändring i samhället Folkbildning Vuxenutbildning 1850 1960 1990 Övergång Övergång Efterindustriellt Agrart samhälle I n d u s t r i s a m h ä l l e samhälle ?

2. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Folkbildningen på 1900-talet välfärdssamhälle civilsamhälle servicesamhälle Jordbrukssamhälle Industrisamhälle IT/Kunskapssamhälle övergång övergång folkbildningen folkbildning och folkbildningens “föds” förenings- och rötterna i verksamhet i kris ? förenings- ungdomsföreningar nykterhetsrörelsen verksamhetens nya typer av arbetarrörelsen glansperiod “rörelser” väckelserörelser

3. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Likheter och olikheter vid de två övergångsperioderna Likheter de övergripande strukturerna förändras - arbete (relationen fritid och arbete), organisationer/företag, geografi/internationalism (världen krymper), synsättet på tiden, familjestruktur (identitet) osäkerhet inför det nya - negativa reaktioner - destruktivism, polarisering förändringar i värdesystem, ideologierna friheten, öppenheten ökar (?) kollektivism som reaktion på en ökande individualism decentralisering - verksamhet på lokal nivå andlighet Olikheter vid första övergången inga vuxenutbildninginstitutioner/organisationer samhällsystemet outvecklat, på osäker grund förändringstakten - förändringens synlighet inlärningsbehovet vi vet mera idag, kan mera jämlikhet mellan könen framtidstron

4. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ideologier och rörelser bakom folkbildningen Finland Sverige England Ungdomsföreningsrörelsen Nykterhetsrörelsen Kristna värderingar Arbetarrörelsen Väckelserörelsen Arbetarrörelsen nationalism, humanism, Arbetarrörelsen medborgarskap liberalism, humanism, skötsamhet , Folkbildnings- socialism, demokrati medborgarskap verksamhet rättvisa jämlikhet människovärde frihet

5. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from morel economy to life politics • Den moralekonomiska perioden 1850-1945 • Moralekonomi • - anpassning till den lineära, av maskinen determinera tidsuppfattningen • - nationalisering; alla skall utbildas till medborgare i en nation (ett språk, en vilja) • 1) Finländsk kontext • vuxenutbildningen föds under en övergångsperiod från ett förmodernt • jordbrukssamhälle till modernt industrisamhälle • det kapitalistiska produktionssystemet bestämmer uppfattningen om idéen om • moraliskt beteende och gott liv • modernisation - framväxt av nationalstaten • Castren 1929 • ”Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av verksamheter, vilka syftar till att hos den • vuxne väcka och främja fria strävanden till självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och • utvidga sina kunskaper samt förädla sitt känsloliv och uppförande. Syftet med dessa verk- • samheter är att de vuxna på ett mera fullständigt sätt blir bildade människor och ansvars- • kännande samhällsmedlemmar i de levnadsförhållanden och livsuppgifter som de känner • som sina egna.”

6. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from morel economy to life politics • Den moralekonomiska perioden 1850-1945 • 2) Nordisk kontext • - sociala rörelser som växer fram på grästrotsnivå • - social orientering och engagemang • a) förbättra levnadsförhållanden för folket • b) att genom utbildning utveckla folkets kapacitet att ta hand om sig själv • De filantropiska och liberala representanter: Först(ut)bildning, därefter bröd • Arbetarrörelsen: Först bröd, sedan (ut)bildning • 3) Angloamerikans kontext • Pragmatism; vuxenutbildning föds som respons till de vardagliga problemen • inte för att stöda eller motarbeta modernism • - Repair-activity som förverkligas på ett realistiskt, pragmatiskt och icke-ideologiskt sätt • åtgärda och påverka de missförhållanden som orsakades av modernisering och in- • dustrialisering • att åstadkomma humanistiska, kreativa och praktiska lösningar till de vardagliga • problem som var en följd av modernisering och industrialisering

7. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from morel economy to life politics • Planeringspolitik 1945-1985 • - framtidstro, ekonomisk och produktionsteknolgisk till växt särskilt under 1960-talet • - fokusering på yrkesutbildning – tänka om innehållet • idéen och teorin om Human kapital, d.v.s. den positiva korrelationen mellan • utbildning(sgrad) och produktion/ekonomsik tillväxt • utbildningspolitik och vuxenutbildningspolitik växer fram -> centralt styrd planering • och sturning av utbildning • Välfärdsstaten och -samhällen byggs upp • en allt större offentlig sektor • det sociala engagemanget som kännetecknat folkbildning uttunnas • - fokuset från grupper och samfund till individens själförverkligande/pers. utveckling • kopplingen till den omedelbara vardagsverkligheten försvinner • Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm • A) Livslång utbildning – Unesco – vetenskaplig humanism • B) Andragogik – Knowles – självstyrning • C) Kritisk-radikal inriktning – Freire - befrielse

8. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from morel economy to life politics • Marknadsekonomi 1985-> • Ekonomiska värden och teknologisk utveckling (IKT) • Lågkonjunktur och strukturomvandling • Vuxenutbildningen från statens styrning till marknaden • förändringar i finansieringsgrunder (t.ex. fritt bildningsarbete) • Arbetsmarknads- och näringslivsinriktning • Livslångt lärande, fortbildning, kompetensutveckling • En nästan helt ny vokabulär • kund, konsument, konkurrens, profilering, kvalitet, självvärdering, konsultering, • effektivitet, effekter • Individen lämnas allt mer ensam – skall själv tolka verkligeheten, förväntningarna, • skissa upp framtidsscenarier, göra taktiska, operativa och strategiska val

9. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi • Allmänna ideologiska trender under 1800-talet som kommer till uttryck • i de sociala rörelsernas verksamhet • i folkupplysning- och folkbildningsarbete • ~ upplysningsidéen - betonar betydelsen av kunskap och rationellt tänkande • i utvecklandet av individen och samhället. Sprids till Finland under 1800-talet • ~ nationalism och uppkomst av nationalstater under 1800-talet (ett folk, en nation) • ~ socialistisk ideologi som resulterar i uppkomsten av arbetarrörelsen kring • sekelskiftet (att höja bildningsnivån hos arbetarbefolkningen en viktig utgångspunkt) • ~ liberalismen inom vilken man arbetade för mindre kontroll och styrning av det • ekonomiska systemet • Först kom folkskolan och folkundervisningen, därefter det fria folkupplysningsarbetet • (med fria ville man skilja åt den folkundervisningen som riktades mot vuxna) Vilka är de ideologiska trenderna som uppstått under 1900-talet och som kommer till uttryck i den tid vi lever i ?

10. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland (kansanvalistustyö) 1874-1917 Kan indelas i två perioder (1) det inledande skedet under vilken eliten, de bildade tog hand om folkupplysningen (2) det andra skedet under vilken folkrörelser och medborgarorganisationer tar själv hand om upplysningsarbetet -> förenades av en kamp för finsk kultur och en självständig nation 1874 grundas Kansanvalistusseura som var en organisation vars uppgift var att främja undervisnings- och kulturverksamhet bland den vuxna befolkningen folket och nationen uppstod genom folkrörelserna

11. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Ungdomsföreningsrörelsen -> folkhögskolorna Då ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande kraft börjar minska behövs det nya umgängesformer för att hålla samman och skapa gemenskap bland befolkningen på landsbygden och skydda landsbygdens ungdom från fördärv Den första ungdomsföreningen grundas i Kauhava 1881 och den deklamerade som sin uppgift att främja bildning bland ungdomen på landsbygden Tanken om folkhögskola föddes inom den danska frihets- och nationalitetsrörelsen i början av 1800-talet. Den danska kulturen var invaderad av främmande inslag – tysk dominans i fråga om språk och politik. Det danska och nordiska kulturarvet låg i träda. Folkhögskolan i Sverige fick fäste genom den praktiskt inritade skandinavismen; samhörighet, gemensamma historiska och kulturella rötter (Gustavsson 1991) Nykterhetsrörelsen Fungerade som en förstadie till arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen organiserade sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet inom nykterhetsrörelsen. Supandet försämrade den enskilda arbetarens och hela arbetarrörelsens möjligheter att främja sina egna intressen

12. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Arbetarrörelsen -> arbetarinstitut Organiserades under 1800-talets slut som en politisk och samhällelig maktfaktor. Påverkades av urbanisering, industrialisering (generalstrejk 1905) Betonade betydelsen av utbildning och kunskap som medel till samhällelig makt Bestod av den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen, kvinnorörelsen, andelslagsrörelsen Kvinnorörelsen Bestod i huvudsak av kvinnor från medelklassen Man höll sig till den kvinnoideal som framträtt inom nykterhetsrörelse. Kvinnan som hjälper de svaga och utslagna, moderlighet och hem som ideal, Emancipatorisk, omhändertagande moderlighet (en social och etisk aspekt, förmåga att ta hand, om, uppfostra, förstå) Suomen naisyhdistys, Unioni Naisliitto, Marttayhdistys, Valkonauhayhdistys NNKY m.m.

13. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Sarja, J. m.f.l. 1994 Fritt bildningsarbete i Svenskfinland Grundläggande principer för det fria bildningsarbetet i Finland i början av 1900-talet(enligt Castren, Liakka, Harva, Alanen m.fl.) - Humanism mångsidig utveckling av personligheten som en aspekt - självständighet, behärskning av realiteter, samarbetsförmåga, vid tidsomfattning och lång spännvidd, kontinuerlig beredskap för inlärning - Självfostran - Studiemässighet - Allmänbildning - Det fria bildningsarbetets autonomi - Människans förståelse av sitt liv

14. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 Sverige: frikyrkorörelse – nykterhetsrörelse – arbetarrörelse De tre centrala folkrörelserna har gemensamma drag och liknar varandra, har sina rötter i upplysningen och franska revolutionen Tre bildningsideal inom den svenska arbetarrörelsen (1)   Medborgarbildningsidealet– förankring i upplysning (2)   Självbildningsidealet – förankring i nyhumanism (3)    Personlighetsbildande ideal – mera självständig strömning Står i komplext förhållande till varandra, finns motsättningar mellan dem Bildningens två sidor – process och mål Bildningens motsättning mellan elitism och jämlikhet (Allmän)bildning kontra specialisering (yrkesbildning)

15. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 • (1) Medborgarbildning(Richard Sandler) • Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som måste underkastas • en kritisk granskning • En stark prägel av professionalisering och specialisering • Folkbildningens allmänna mål är • praktiska färdigheter • medborgerliga kunskaper • en vid allmänbildning • ~ Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola

16. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 (2) Självbildning (Oscar Olsson) En metod för kunskapssökande, bildning som självverksamhet Bildningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs inneboende anlag, slumrande resurser som under gynnsamma omständigheter kan väckas till liv och utvecklas till en oändlig process som varar livet ut – förutsätter självaktivitet Självbildningsidealet motiverar idéen om studiecirkeln Studiecirkeln som en sammansmältning av självbildningsarbetet i folkrörelserna och den intellektuella motiveringen(förmedlades av inflytelserika kulturpersonligheter) ~ Folkbildning, fritt bildningsarbete

17. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 (3) Personlighetsbildning (Arthur Engberg) Bygger på andra traditioner, har sin huvudsakliga plats inom den högre utbildningen Den klassiska bildningsidealen (grekisk kultur, språk – dess egenvärde) Språket centralt inslag; modersmål, stilistik Förnuftet, tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen, drifterna skall tyglas Bildningen skall vara helt fri och bygga på människans egen strävan Den fria personligheten: utan personlig frihet ingen bildning ~ vetenskaplighet, klassisk akademisk bildning

18. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements Begreppet självbildning - att (ut)bilda sig själv men tillsammans med andra - att själv ta tag i det och (ut)bilda sig själv Biblioteket som ett medel/stöd för självbildning sockenbibliotek - rörelsebibliotek - (studie)cirkelbibliotek - boken som den viktigaste informations- och kunskapskällan - biblioteket nödvändigt för “vetenskaplig forskning” - skönlitteratur som en återspegling av människans tillvaro - biblioteket inbjuder till självbildning och erbjuder möjlighet att vara självstyrd Studiecirkeln - kan förverkligas trots brist på resurser (lärare, studiematerial) - som inlärnings/undervisningsmetod ett pragmatisk, pedagogiskt och filosofiskt motiv - initiativ från gräsrotsnivån och opposition till statsmakten

19. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren • De skötsamma arbetarna i Holmsund • Industrialism • - uppkomst av små sågverksamhällen • upplösning av de traditionella släkt- och byasamhällen, den sociala kontrollen • ny social ordning, nya förhållanden – rotlöshet – supandet • Folkbildningsverksamheten • - ett resultat av en samhällelig förändrings- och utvecklingsprocess • - en verksamhet som på många olika sätt påverkas och utformas av samt samverkar • med andra samtida fenomen, såsom väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen. • Begreppen skötsamhet och bildning antyder något om människans möte • med världen och verkligheten. • Skötsamhet • - egenskaper som uthållighet, besinning, eftertänksamhet och reflexion. • - att medvetet kontrollera omgivningens impulser och influenser på individen • Betydelsen av dessa egenskaper accentueras framförallt under tidsperioder • som kännetecknas av förändring, utveckling och osäkerhet.

20. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren • Bildning • - en medveten process under vilken människan använder sig av yttre influenser, • t.ex. i form av kunskap och sin egen personlighet i syfte att utveckla och odla • sin uppfattning om sig själv och sin relation till omgivningen • - en målsättning, en process och ett resultat. • 1) Nykterheten och nykterhetsrörelsen (Godtemplarrörelsen) • - det första steget i arbetarnas eget bildningsprojekt • - skapa en ny människa, odla fram en ny karaktär i motsats till det råa och • okultiverade supande arbetaren • - högläsning och diskussion under möten förstadiet till regelrätt bildningsverksamhet • studiecirkelverksamheten sin upprinnelse i bokutlåningen. • - > studiecirklarna diskuterade, reflekterade och argumenterade man kring det lästa. • Läsning blev ett led i en emancipationsprocess vars primära målsättning • var en människa som kunde argumentera och reflektera över den tillvaro • av vilken hon tidigare utgjort en oreflekterande del.

21. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren • 2) Arbetarrörelsen - socialism • - socialdemokratiska agitatorer informerade, lokala fackföreningar bildades, • den första blockaden och strejken organiserades –> industrialismen var på gång. • - världen och verkligheten för arbetaren var förbryllande, ständigt i förändring. • Den bildning som man kunde erhålla genom att låna böcker från logebiblioteket, • att delta i studiecirklar samt att diskutera och argumentera på de allmänna mötena • gav arbetaren förutom behövliga kunskaper också en möjlighet att reflektera • > en möjlighet att tillsammans med andra öka förståelsen om sig själva och • den omgivande verkligheten • Studiecirklar och kurser ordnades i ämnen som kulturhistoria och kommunalkunskap • Teaterföreställningar, revyer och deklamationer stod för den kulturella dimensionen • Nykterhetsrörelsens till sin grundkaraktär individualistiska bildningssyn konfronteras med • arbetarrörelsens mera kollektivistiska bildningssyn. Inte någon allvarlig motsättning. • Rörelserna grep in i varandra, den individualistiska och kollektivistiska bildningssynen • kompletterade varandra.

22. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge 1) den borgerliga traditionen a) en liberal; förbättra de sämst ställdas position b) filantropisk; välgörenhet - grundade arbetarsamfunden - en altruistisk och en taktisk-politisk falang 2) arbetarrörelsen - först endast politisk agitation - i början av 1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska agitatorer - arbetarnas opplysningsforbund 1931 - kamp för revolutionära förändringar i samhället 3) väckelserörelsen 4) en icke-religiös landsbygdstradition

23. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements • Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst • Harmoniorienterat synsätt • (ut)bildning ett medel att förändra individen • och kunskap som ett självändamål • Konfliktorienterat synsätt • (ut)bildning som ett medel för social förändring • och kunskap som ett medel (instrument) att • åstadkomma förändring (kunskap är makt)

24. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. Jansen, T. & Wildermeersch, D. 2000 The origins of adult education in Europe – emancipation and re-education Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett Europeiskt perspektiv - Processes of social transformation;industrialisation, secularisation, proletarisation, growth of cities, nation-state building - Period of intense instability and transformation of the social fabric -> conflicts among social groups, classes, ideologies, emancipatory struggles - The role of adult education in efforts to emancipate/discipline various groups - Enlightenment as the common ground for all projects - Various social and cultural movements; labour movement, farmers movements, nationalistic movements Emancipation and identity work (revolts against oppressive traditions) Re-education; materially more decent life and ontological security (project they were involved in made historical and existential sense) Re-education: Create conditions for functional qualification -> vocational and continuing education Emancipation: Create conditions for existential qualification -> liberal adult education

25. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements • Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet - Sverige • från ett instrumentellt synsätt på kunskap till att betrakta kunskap som • ett självändamålatt kunna argumentera, diskutera, känna till lagstiftning, nationalekonomi m.m. • - från ett kollektivistiskt synsätt tillett individualistiskt synsätt • de samhälleliga ämnen ersätts av mera fritidsinriktade ämnen • från spontanitet till organiseringorganisation till institution • från självbildning till allmän utbildningfrån specifika grupper till allmänheten, • från organisationsorientering till utbildningsmarknadsorientering) • Folkbildningen och studiecirkelverksamheten blir en del av vuxenutbildningssystemet • Instrumentet för att skapa ett välfärdssamhälle • blir ett instrument för välfärdssamhället

26. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement • Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet – Norge • - från idealism till kommersialism • - institutionalisering av det sociala engagemanget • - från att ha främjat social förändring till att förhindra social förändring • Folkrörelserna i början av 1900-talet • - representerade en sub- och motkultur till samhällets dominerande kultur • - mål att åstadkomma social förändring (ståndsamhället) • - kämpa för demokrati • skapa aktiva medborgare, utbilda ledare, förbättra rörelsens inre effektivitet, • propagera för dess kultur • De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet • - direkt demokrati i stället för representativ demokrati • - finns alltid en ansvarig för det som görs – individuellt ansvar • - internationella till sin karaktär (kopplar inrikes och utrikespolitik samman) • - frågor inom den offentliga sektorn blir frågor för civilsamhället