Vuxenutbildningens historia och filosofi

1. Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRELÄSNING 5

2. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements • Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst • Harmoniorienterat synsätt • (ut)bildning ett medel att förändra individen och kunskap som • ett självändamål ”Den kunnige arbetaren kan skaffa sig sitt bröd” • Konfliktorienterat synsätt • (ut)bildning som ett medel för social förändring och kunskap som • ett medel att åstadkomma förändring • ”Först bröd, därefter bildning” ”Kunskap är makt” • Vad händer senare under 1900-talet

3. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge En borgerlig bildningstradition (a) En liberal med avsikt förbättra de sämst ställdas position (b) Filantropisk med välgörenhet som medel (en altruistisk och en taktisk-politisk falang, inom denna grundas arbetarsamfunden) Arbetarrörelsen Först endast politisk agitation I början av 1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska agitatorer Arbetarnas opplysningsforbund 1931 Kamp för revolutionära förändringar i samhället Väckelserörelsen En icke-religiös landsbygdstradition

4. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement • Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet – Norge • - från idealism till kommersialism • - institutionalisering av det sociala engagemanget • - från främja social förändring till att förhindra social förändring • Folkrörelserna i början av 1900-talet • - representerade en sub- och motkultur till samhällets dominerande kultur • - mål att åstadkomma social förändring (ståndsamhället) • - kämpa för demokrati • skapa aktiva medborgare, utbilda ledare, förbättra rörelsens inre effektivitet, • propagera för dess kultur • De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet • - direkt demokrati i stället för representativ demokrati • - finns alltid en ansvarig för det som görs – individuellt ansvar • - internationella till sin karaktär (kopplar inrikes och utrikespolitik samman) • - frågor inom den offentliga sektorn blir frågor för civilsamhället

5. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Förhållandet till det rådande systemet Förändra bibehålla/utveckla Vuxenut- bildning Kollektiv orientering Folkbildning Studiecirkel Livslångt Lärande Öppen inlärningsmiljö Vuxenfostran Individuell orientering

6. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements • Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet - Sverige • från ett instrumentellt synsätt på kunskap tillatt betrakta kunskap som • ett självändamålatt kunna argumentera, diskutera, känna till lagstiftning, • nationalekonomi m.m. • - från ett kollektivistiskt synsätttillett individualistiskt synsätt • de samhälleliga ämnen ersätts av mera fritidsinriktade ämnen • från spontanitet till organisering organisation till institution • från självbildning till allmän utbildning • från specifika grupper till allmänheten, • från organisationsorientering till utbildningsmarknadsorientering • Folkbildningen och studiecirkelverksamheten • blir en del av vuxenutbildningssystemet • Instrumentet för att skapa ett välfärdssamhälle • blir ett instrument för välfärdssamhället

7. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Folkets många betydelser i folkbildningsarbetet Talonpoikaisto Perusvalmiudet Työväestö Yhteiskunta rauha Aikuinen yksilö Demokraattisessa hyvinvointivaltiossa Moraalisen sääntelyn Projektin hedelmä Ihminen Kehityspsykologia Ihmiselämän vaiheittaisuus Henkinen kasvu - sivistyksen avulla raadannan yläpuolella Socius Sosiaalinen kategoria Rahvas ja työväestö ylempien yhteiskun-taluokkien vastakohtana Demos Demokraattinen yhteiskunta- Järjestys - Kansanvaltaiset toimintaperiaatteet ja –tavat Itseään suvereenisti hallitseva subjekti Ethnos Etninen kategoria Kansakunta, identiteetti kieli, historia, traditiot, tavat, Kulttuuriset erityispiirteet Sosiaalinen merkitys Kansan laajat rivit, työväestö alempana yhteiskuntaluokka Demokraattinen merkitys Kansan laajat rivit, työväestö alempana yhteiskuntaluokka arbetare -> folk

8. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Folk enlightenment Popular education A strive for social change Citizens in civil societies Översättningar av folkbildning Nordic tradition of adult education Sense of community and belonging Individual growth and development Liberal education Community education

9. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. Jansen, T. & Wildermeersch, D. 2000 The origins of adult education in Europe – emancipation and re-education Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett Europeiskt perspektiv Enlightenment as the common ground for all projects Processes of social transformation;industrialisation, secularisation, proletarisation, growth of cities, nation-state building Period of intense instability and transformation of the social fabric conflicts among social groups, classes, ideologies, emancipatory struggles Various social and cultural movements abour movement, farmers movements, nationalistic movements The role of adult education in efforts to emancipate/discipline various groups Emancipation and identity work (revolts against oppressive traditions) Re-education; materially more decent life and ontological security (project they were involved in made historical and existential sense) Re-education: Create conditions for functional qualification -> vocational and continuing education Emancipation: Create conditions for existential qualification -> liberal adult education

10. Det fria bildningsarbetets idébakgrund och utveckling Källa: Sjöberg 1994

11. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from moral economy to life politics En sammanfattande periodisering Moralekonomi Den flitiga och duktige arbetaren och medborgaren Planeringspolitik Utveckla ett heltäckande välfärdssystem genom planering Livslångt lärande i marknadsekonomin Konkurrenskraften och framgången beroende av aktiva medborgare om ständigt lär sig nytt Livspolitik Individerna gör sina val utgående från sina vardagsambitioner Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm Livslång utbildning – Unesco; vetenskaplig humanism Andragogik – Knowles; självstyrning Kritisk-radikal inriktning – Freire; befrielse

12. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Grundläggande principer och gemensamma utgångspunkter för vuxenutbildning oberoende filosofisk grund 1. Samhällen kan och måste alltid förbättras och utvecklas och i detta vuxenutbildningen har en viktig roll och uppgift 2. Om individerna och samhällen skall nå framgångar måste inlärning och utveckling pågå genom hela livet 3. Vuxna är kapabla att lära mera och utvecklas. De bör behandlas med värdighet och respekt 4.Alla vuxna borde ha möjlighet att lära sig de grundläggande färdighe- terna som fullvärdigt agerande i ett samhälle förutsätter 5. Oberoende hur man betraktar skillnaden mellan ungdomar och vuxna skiljer sigsammanhanget för vuxenutbildning på ett avgörande sätt från sammahangen i ett tidigare skede av livet.