Omvärldsspaning 2014 – vilka utmaningar har Umeå universitet att hantera inom arbetsmiljöområdet?

1. Omvärldsspaning 2014 – vilka utmaningar har Umeå universitet att hantera inom arbetsmiljöområdet? 2014-08-26 Marguerite Olofsson, arbetsmiljösamordnare

2. Kvinnor oftare sjuka än män • På nationell nivå kan man se att kvinnor har en högre ersatt sjukfrånvaro än män i alla studerade yrken. Inom universitetet är idag ett förhållandevis lågt antal av universitetets anställda långtidssjukskrivna. Av den gruppen är dock drygt 70 % kvinnor. • Tendensen är fortfarande att skillnaderna mellan kvinnor och män är som störst i yrken som kräver en högre akademisk utbildning. Bland de enskilda yrken där skillnaderna mellan kvinnor och män är som störst år 2010 förekommer bland annat samhälls- och språkvetare, dataspecialister samt universitets- och högskolelärare (ur Socialförsäkringsrapport 2012:14)

3. Kvinnor och psykisk ohälsa Kvinnor rapporterar mer psykisk ohälsa än män och de största ökningarna har skett bland ungdomar och unga vuxna, medan nivåerna i den äldre befolkningen varit väsentligen oförändrade. (Ur Folkhälsoinstitutets årsrapport 2012).

4. Sjunkande hälsa och välbefinnande, främst i yngre åldersgrupper Senast genomförda medarbetarundersökning 2011 visade att det är i den yngsta åldersgruppen (under 30 år) som man skattar den egna hälsan och välbefinnandet som lägst. Resultatet stämmer väl överens med andra resultat från olika nationella mätningar. Trenden håller i sig och beskrivs även i senast genomförd Jobbarometer (2013)

5. Allt fler medarbetare arbetar kvar efter fyllda 65 år Tendens att allt fler inom Umeå universitet väljer att stanna kvar i anställning efter fyllda 65 år vilket ställer delvis nya krav på oss som arbetsgivare inte minst vad gäller förebyggande insatser, strategier för kompetensväxling och hållbarhet. Rätten att stanna kvar i anställning stärks fr o m 2016 då en anställd föreslås få möjlighet att kvarstå i anställning t o m 69 år.

6. Ökad arbetsbelastning och negativ stress i akademin 9 % av de svarande (N=260) i senast genomförda medarbetarundersökning hösten 2011 uppskattar sin genomsnittliga arbetstid till 51 timmar eller mer per vecka under det gångna året. Samtidigt visar resultatet att dessa medarbetare mår väsentligt sämre än sina kollegor som arbetar färre timmar per vecka. Resultatet av Medarbetarundersökningen från 2011 visar även att när man uppger att man arbetar i genomsnitt mer än 40 timmar per vecka så påverkar detta rejält vårt välbefinnande och vår hälsa i negativ riktning. När det gäller omfattningen av s k sjuknärvaro visar resultatet att 12 % av de manliga svaranden och 14 % av kvinnliga svaranden vid ett flertal tillfällen under de senaste 12 månaderna har arbetat trots att de varit sjuka och därför inte borde ha jobbat alls. Hur kan ledarskapet och medarbetarskapet utvecklas mot mer av hälsobefrämjande och hållbarhet i en prestationskultur som den i akademin?

7. Brister i inflytande/delaktighet och möjlighet att påverka En god arbetsmiljö förutsätter att verksamhetsdialogen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen fungerar bra. Medarbetarundersökningen hösten 2011 visar att många av de svarande upplever brister i inflytande och påverkansmöjligheter på sina arbetsplatser.

8. Jobbarometern 2014: Trenden negativ – ohälsan ökar och allt färre helårsfriska på jobbet • utges av FSF, Föreningen Svensk Företagshälsovård alltsedan 2007. • Rapporter 2013 visar att när de anställda får ge sin syn på sin framtida hälsa ser de en anmärkningsvärd ökning av andelen som känt psykiskt obehag att gå till jobbet bland de som tror att de kommer att vara sjuka framöver • Jobbhälsobarometern visar tydligt på att arbetsmotivationen bland Sveriges anställda sjunker – särskilt för de som är eller tror att de kommer vara sjuka

9. Forskarstuderandes arbetsmiljö Sommaren 2012 presenteras en nationell undersökning om forskarstuderandes arbetsmiljö med oroväckande resultat. Undersökningen har besvarats av 600 doktorander vid 17 lärosäten i landet. Resultatet visar bland annat att sex av tio doktorander måste hoppa över lunchen eller arbeta över dagligen eller ett par dagar i veckan. En femtedel av doktoranderna har känt sig kränkta på arbetsplatsen och lika många har varit inblandade i en konflikt det senaste året. Resultatet visar även att doktorander är mer oroade än andra tjänstemän över att framföra kritik på jobbet Resultaten är genomgående sämre för kvinnor än för män och för doktorander med osäkra finansieringsformer än för anställda doktorander. Senaste medarbetarundersökningen hösten 2011 visar att det är grupper som i huvudsak arbetar med forskning och utbildning som rapporterar sämst hälsa och välbefinnande. Doktoranderna i medarbetarundersökningen, N=382, har uppgett att de i genomsnitt under året arbetar 45 timmar i veckan. Ingen större skillnad mellan könen.

10. Vision 2020 – vilka av universitetets delmål anknyter till arbetsmiljöområdet? • Av samtliga anställda och befordrade professorer under perioden ska 39% vara kvinnor. • Andelen anställda och studenter som upplever universitetet som en kreativ arbetsmiljö/lärandemiljö ska öka. • Andelen anställda som upplever en hanterbar arbetssituation ska öka. • Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett fullgott stöd åt ledare på alla arbetsgivarnivåer och fungerar som ett sammanhängande flöde genom universitetets tre nivåer. • Prefektens roll som strategisk ledare ska tydliggöras och utifrån detta ska det administrativa stödet utformas.

11. Strategier – på vilket sätt ska vi arbeta för att möta dessa utmaningar och för att nå uppsatta mål?

12. Strategier – hur ska och vill vi gå tillväga: Ett förbättrat systematisk arbetsmiljöarbete Ett utvecklat lokalt samverkansavtal där arbetsmiljöarbetet blir en självklar del av verksamhetsutveckling Tidiga insatser – mer av proaktivt och mindre av reaktiva insatser Tydliggörande av ansvar och befogenheter – vem gör vad? Kompetensutveckling till nyckelfunktioner inom arbetsmiljöområdet Bättre uppföljning av sjukfrånvaro-, arbetsskade- och rehabiliteringsprocessen Framtida arbetsmiljökartläggningar med tydliga direktiv kring uppföljning, så att de i realiteten kan stödja verksamhetsutveckling och i förlängningen en bättre arbetsmiljö för både studenter och anställda. Tydliggöra arbetsmiljöns koppling till verksamhetsutveckling.