1 / 31

UTBILDNING OM TVÄRVILLKOREN FÖR RÅDGIVARE FÖR SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING

UTBILDNING OM TVÄRVILLKOREN FÖR RÅDGIVARE FÖR SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. FODER , Rådgivningsdel 6 Enheten för foder- och gödselkontroll 2.11.2006 Obs! Endast de senaste gällande bestämmelserna är officiella källor. ÄMNEN:. Fodersäkerhet, bokföring

efia
Download Presentation

UTBILDNING OM TVÄRVILLKOREN FÖR RÅDGIVARE FÖR SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. UTBILDNING OM TVÄRVILLKOREN FÖR RÅDGIVARE FÖR SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING FODER, Rådgivningsdel 6 Enheten för foder- och gödselkontroll 2.11.2006 Obs! Endast de senaste gällande bestämmelserna är officiella källor.

  2. ÄMNEN: Fodersäkerhet, bokföring Förbud mot utfodring med animaliskt protein Förbjudna och skadliga ämnen Fodertillsatser

  3. Den allmänna livsmedelsförordningen 178/2002 Förordning om foderhygien (EG) Nr 183/200 5 Fodersäkerhet, hygien Spårbarhet Registrering Bokföring

  4. Fodersäkerhet FODER Livsmedels- säkerhet/hög kvalitet Djurhälsa Konsumenthälsa

  5. Fodersäkerhet • För fodersäkerheten ansvar Aktörerna i foderbranschen, bl.a. jordbrukarna • Gäller utfodring av djur både med industriellt tillverkatfoder och med hemblandningar • Omfattar hela foderkedjan: Primärproduktion-tillverkning-import- försäljning-användning

  6. Fodersäkerhet:Foderhygien och förebyggande av djursjukdomar Fåglar T.ex. salmonella Jordgrund och vatten t.ex. listeria FODER Skadedjur Rester Gödselmedel/ bekämpningsmedel KARENSTIDER! Avfall Läkemedel KARENSTIDER!

  7. Fodersäkerhet • Utrymmen, utrustning och behållare som används vid produktion, tillverkning, förpackning, lagring och transport av foder skall vara rena och lämpliga för användningen • Djurens dricksvatten och vatten för renhållningen skall vara rent • Karenstiderna skall iakttas • Fodren hanteras/lagras åtskilt från bl.a. resterna och de skadliga ämnena

  8. Fodersäkerhet De foder och läkemedelsfoder som är avsedda för olika djurgrupper skall lagras och användas så att man hindrar att de inte ges åt sådana djur som de inte är avsedda för • Förebyggande av kontamination • God utfodringshävd

  9. Fodrens spårbarhet REGISTRERING: Jordbrukare som producerar, tillverkar och använder foder skall registreras i Evira som aktör i foderbranschen -"tvärvillkor" i samband med ansökan om gårdsstöd -blankett som finns på Eviras webbplats Jordbrukaren får anskaffa foder endast från en registrerad/godkänd aktör i branschen Förteckningen över dem finns på Eviras webbplats

  10. Fodrens spårbarhet REGISTRERING Registrering behövs inte om Fodret används för att utfodra egna djur och de livsmedel som man får av dessa djur används i sin helhet på den egna gården

  11. Fodrens spårbarhet KRAV PÅ BOKFÖRING • Foder som gården har köpt/fått utan vederlag -försäljarens/leverantörens namn och adress -produkt (t.ex. rypskross) -leveransdag -fodrets mängd -djurgrupp som har utfodrats med fodret

  12. Fodrens spårbarhet KRAV PÅ BOKFÖRING B.Foder som gården har sålt/överlåtit - köparens/mottagarens namn och adress - produkt (t.ex. torrhö) - leveransdag - fodrets mängd

  13. Fodrens spårbarhet KRAV PÅ BOKFÖRING C. Foder som gården själv har producerat - foder som getts varje djurgrupp D.Dag då bruket av ett foder med karenstid har avslutats - t.ex. foder för broiler, som innehåller koccidiostatikum E.Resultat från prover som tagits på foder F. Användning av växtskyddsmedel och biocider

  14. Fodrens spårbarhet KRAV PÅ BOKFÖRING • Gäller industriell tillverkade foder, säd som används för utfodring av djur samt grovfoder • Uppgifterna kan antecknas på mallblanketterna som bifogats till "guiden till jordbrukare", eller kvitton/verifikat på inköp/försäljning som innehåller de krävda uppgifterna • Förvaringstid 5 år

  15. Fodrens spårbarhet MED FODRENS SPÅRBARHET SÄKERSTÄLLS ATT RIKTAT TILLBAKADRAGANDE AV FODER FRÅN MARKNADEN/UR BRUKET KAN VIDTAS VID PROBLEMSITUATIONER

  16. PRODUKTER SOM ÄR FÖRBJUDNA VID UTFODRINGEN AV DJUR • MATAVFALL Matavfall får inte användas för utfodringen av livsmedelsproducerande djur: Förebyggande av spridningen av djursjukdomar bl.a. mul- och klövsjuka, svinpest

  17. PRODUKTER SOM ÄR FÖRBJUDNA VID UTFODRINGEN AV DJUR (EG) 217/2004 Ämnen som är förbjudna som föda för djur: • Träck, urin, • Hudar som har behandlats med garvämnen och avfall av dem • Frön och andra ämnen för förökningsmaterial av växter som efter skörden har behandlats med växtskyddsmedel (t.ex. betning) samt de biprodukter som härrör från dem

  18. PRODUKTER SOM ÄR FÖRBJUDNA VID UTFODRINGEN AV DJUR 4. Trä, inklusive sågspån och andra produkter av trä som har behandlats med träskyddsmedel • Avfall som uppstår i olika skeden av behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse och av hushålls- och industrispillvatten • Fast samhällsavfall, såsom hushållsavfall • Förpackningar och delar av förpackningar

  19. PRODUKTER SOM ÄR FÖRBJUDNA VID UTFODRINGEN AV DJUR TSE-förordning 999/2001 artikel 7 Ändringarna 1234/2003, 1292/2005 Målet är att förhindra spridningen av TSE-sjukdomar (svampartade hjärndegenerationer), bl.a. BSE eller galna ko-sjukan

  20. FÖRBJUDS: Utfodring av livsmedelsproducerande djur med animaliskt protein Utfodring av däggdjur med bearbetat protein från däggdjur (med undantag av katter, hundar, pälsdjur) Utfodring av idisslare med fett från idisslare Kött/benmjöl är förbjudet vid all utfodring av livsmedelsproducerande djur Fiskmjöl är förbjudet vid utfodringen av idisslare

  21. Tabell Förbjudet/tillåtet bruk av animaliskt protein för livsmedelsproducerande djur

  22. *) användningen kan förutsätta anmälningsskyldighet och i vissa fall ett förfarande med godkännande

  23. UNDANTAG i utfodringsförbudet Användningen av fiskmjöl, blodprodukter från icke-idisslare samt di- och trikalciumfosfat i hemblandningar vid utfodring av andra livsmedelsproducerande djur än idisslare (grisar, fjäderfä) kräver att gården skall registreras/godkännas av Evira: Registrering: - specialiserad gris-/fjäderfägård som använder ovannämnda ämnen i koncentrat Godkännande: - ovannämnda ämnen i koncentratet används avgårdar med blandade besättningar (gården håller både idisslare och enmagade djur) - rent fiskmjöl används av gris-/fjäderfägårdar Reg./godk.- kravet gäller inte gårdar som använder helfoder

  24. GÅRDAR MED BLANDADE BESÄTTNINGAR (får/getter/nötkreatur och grisar/fjäderfä) Skall se till att idisslare och foder för idisslare hålls åtskilda från foder/foderblandningar som innehåller animaliskt protein: - Fodren tillverkas, lagras, transporteras, uppdelas separat, utfodringskärlen o.d. förses med märkning Man förhindrar att fodren blandas

  25. UNDANTAG i utfodringsförbudet • MMMf 19/2006 (Berör mjölkbaserade foder som gården anskaffar) Obearbetade mjölkprodukter får användas endast vid utfodring av grisar på en gård som registrerats i Evira. Användning av bearbetade mjölkprodukterför djur som används i livsmedelsproduktionen krävs att gården registreras i Evira Äggprodukter som produceras på gården kan användas för utfodring av den egna gårdens djur

  26. Skadliga ämnen i foder Skadliga ämnen: Ämnen som inte avsiktligt har tillsatts i foder. Ämnen som har hamnat i fodret vid t.ex. växtodling, tillverkning, hantering, förpackning, transport... Skadliga för djur: hälsorisk, sänkning av tillväxten/produktionen Skadliga för människor: ansamlas i/överförs till livsmedel Högsta tillåtna halterna av skadliga ämnen i foder MMMf 163/1998 Med ändringarna (senaste MMMf 52/2006)

  27. Skadliga ämnen i foder Tungmetaller: Den högsta bestämda halten i foder: bl.a. Arsenik, kvicksilver, kadmium och bly Mögelgifter eller mykotoxiner Den högsta bestämda halten: Aflatoxin Riktvärden för andra ämnen (kommissionens rekommendation) om lämplighet för användning som foder Andra ämnen: dioxin, PCB, giftiga växter bl.a.mjöldryga, tiobromidi...

  28. Fodertillsatser: Tillsatser: Ämnen som tillsätts i foder i syfte att inverka gynnsamt på egenskaperna hos fodret eller produkterna från djur samt att främja djurens välbefinnande/animalieproduktionen endast de fodertillsatser som är godkända enligt Europeiska gemenskapens förfarande får användas Register: http://ec.europa.eu/food/food/animalnutrition/feedadditives/registeradditives_en.htm

  29. Fodertillsatser: Näringsbehov: bl.a. Spårämnen, vitaminer, aminosyror Förebyggande: koccidiostatikum Teknologiska skäl: konserveringsmedel Inverkan på djurproduktionen: mikrober, enzymer Sensoriska: färgämnen

  30. Fodertillsatser: Begränsningar/krav som gäller bruket För vitaminer och spårämnen har bestämts de högsta halterna: Skillnaden mellan en gynnsam och skadliga dos är inte stor! (bl.a. koppar, selen, jod, kobolt, mangan, molybden, järn, zink) Koccidiostatikum får inte användas för värphöns. Karenstid för andra ämnen! Antibiotiska tillväxtfrämjare får Inte användas! Bruket av vissa tillsatser vid fodertillverkningen kräver Eviras godkännande

More Related