1 / 19

Metoder för att studera den glottala vågformen

Metoder för att studera den glottala vågformen. Olika mätmetoder visar olika aspekter luftflödet flödesglottogram grad av stämläppskontakt elektroglottogram glottisöppningens area fotoglottogram stämläpparnas rörelser i detalj stroboskopfotografering röntgenfilmning.

elpida
Download Presentation

Metoder för att studera den glottala vågformen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Metoder för att studera den glottala vågformen Olika mätmetoder visar olika aspekter • luftflödet • flödesglottogram • grad av stämläppskontakt • elektroglottogram • glottisöppningens area • fotoglottogram • stämläpparnas rörelser i detalj • stroboskopfotografering • röntgenfilmning

  2. Olika faser under en period Luftflödet genom glottis • sluten fas • ingen luftström • öppen fas • öppnande fas till maximal öppningsgrad • slutande fas till stängning Men hur detta sedan avbildas beror på mätmetoden

  3. Olika glottogram • Flödesglottogram • maximum vid maximal flöde = max. öppning • Fotoglottogram • maximum vid maximal ljus = max. öppning • Elektroglottogram • maximum vid maximal stämläppskontakt = början av sluten fas • används också omvänt

  4. Andra metoder • Muskelaktivitet: EMG • Aerodynamiken: flödesmätningar • Akustiska metoder • inversfiltrering • långtidsspektrum

  5. Flödesglottogram och källspektra • Ljudkälla och deltoner • övre deltoner flertaliga heltal av grundonsfrekvensen • amplituden avtar mot högre frekvens • Flödesglottogram representerar ljudkällans vågform • variation i lufttryck/luftflöde förnimmas som ljud • ligger nära röstproduktionen

  6. Flödesglottogram och källspektra, ff • Fourrieranalys av glottala vågformen ger deltonernas frekvens och dess amplitud • källspektrum • källspektrets karaktär återspeglar helhetsintrycket av hur en röst låter • Komplexiteten av stämläpps-svängningar • variation i muskelaktivitet och därmed varierad timing av olika faser(vertikal och horisontell) leder till olika källspektra

  7. Flödesglottogram och källspektra, 3 • Amplitud av glottala toppen relaterad till grundtonens styrka • grad av branten i slutande fas relaterad till styrka av övertonerna • brantare slutande fas leder till starkare övertoner • häftigare luftförändring leder till att högre frekvenser är starkare

  8. Flödesglottogram och vågform • Puls i vågformsdiagram uppstår med stängningen av glottis • när luftflöde avtar som hastigast • ändring i luftflödens hastighet • ändring i flödeshastighet viktig i ljudbildningen • glottisljudet uppstår när glottogram-kurvans slutande fas är som brantast

  9. Akustiska analysmetoder • Inversfiltrering • Jämförelse mellan källspektra • LTAS (long time average spektrum) • Spektrogram • medelvärde och spridning av F0 • Perturbationsanalys • Brusanalys

  10. Inversfiltrering • omvända filtreringen • Ta bort nästan alla supraglottala resonanser i en signal • antingen på luftflödessignal • eller mikrofonsignalen • resultatet motsvarar källsignalen

  11. Inversfiltrering, ff • datoranalys • Först mäts alla formantfrekvenser • som sedan tas bort med ett omvänd filter • flödesglottogram eller källspektrum ritas ut • mycket smidigt i ostört tal • härledning av källsignalen

  12. Inversfiltrering, 3 • Bra för vokaler • inte så bra för mer komplexa resonansförhållanden • konsonanter • nasala vokaler • signal efter mikrofonsignalen en tryckvariationssignal • signal efter inspelning med Rothenbergs mask en volymflödessignal

  13. Jämförelse mellan källspektra • Att jämföra olika källspektra • ibland presenteras avvikande från normal energifördelning (12dB/oktav) • spektral lutning • obs: storskalig fördelning, inte deltoner ”spektrumenvelopp”

  14. LTAS • Long time average spektrum • över hela tidsutsträckning av ett yttrande räknar man ut ett medelvärde för varje frekvens • hela ljudet, inte råmaterialet/källjudet • ca. 20sekunds tal för att få fram en viss rösttyp • tonlösa konsonanter skall undvikas

  15. LTAS, ff • Formanterna är med --> LTAS på det kompletta ljudet • med maximala genomsnittliga intensi-tetsvärden inom tre olika frekvens-intervall kan rösttyper karakteriseras • 0,5 - 2kHz • 2 - 5kHz • över 5kHz

  16. LTAS, 3 • Långtidsinformation mer värdefullt än ögonblicksspektra i röstforskningen • LTAS minimerar inflytande av individuella ljudens resonanskaraktär • talarens genomsnittliga formantvärdena--> resonansegenskaper för enskilda talare • relevant för uppfattning av talarens röst

  17. Andra akustiska analysmetoder • Spektrogram • inte så relevant för just röstforskningen • visar mönster i tidsvariation --> dynamsika aspekter • F0:s medelvärde och spridning • grundtonsanalys inte trivial • röstomfång • oregelbundenheter i fonation

  18. Perturbationsanalys • Perturbation = oregelbundenheter • skillnader mellan angränsande perioders längd och amplitud • grad av perturbation korrelera med perceptorisk bedömning av röststörning • standardavvikkelsen av spridningar av dessa skillnader mått på perturbation • konstant röst --> lite spridning • oregelbunden röst --> större spridning

  19. Olika glottogramkurvor • Förskjutning mellan maximal luftflöde (flödesglottogram) och maximal öppningsyta (fotoglottogram) • tröghetskrafter försenar toppen i flödesglottogram och dess slutande fas är brantare

More Related