Ekonomi i icke-industriella samhällen

1. Ekonomi i icke-industriella samhällen • Marshall Sahlins, 1972: Stone Age Economics (Kap. 1: ”The Original Affluent Society”) • Karl Polanyi, 1944: The Great Transformation: The political and economic origins of our time

2. Subsistensekonomi /överlevnadsekonomi Penningeekonomi/ Marknadsekonomi Producerar mat för direkt konsumtion Producerar pengar som medel för . . .

3. Embedded ekonomi Hur resurserna fördelas så alla kan äta sig mätta • Vi ser på ekonomin som en del av kulturen/samhället (embedded in society)

4. Den ekonomiska utvecklingen Nära den fysiska verkligheten Abstraherad från verkligheten / har skapat sin egen logik Embedded Disembedded

5. En enkel definition på ekonomi • Från Sahlins ”Stone Age Economics” • Ekonomin som processen för försörjning av samhället • Det handlar inte om ‘economical man’ som gör ”rational choices’ in a world of ”scarce means” men om hur samhällen försörjer sig dvs grupper av människor med en gemensam kultur

6. Def. kan användas till att jämföra kulturer • Dvs • hur försörjer man sig inom samhällen med olika kulturella förtecken

7. Det ursprungliga välfärdssamhället Eksempel: !Kung San • Marshall Sahlins, 1972: Stone Age Economics (Kap. 1: ”The Original Affluent Society”) Polemik mot: • Ekonomen Kenneth Galbraith, 1958, • The Affluent Society • Om et högmoderniserad samhälle

8. Behov och medel Ändliga behov Oändliga behov De medel du behöver finns i naturen kring dig Men begränsade medel (pengar) - du måste välja

9. Diskutera • Önskningar (wants) • Behov (needs)

10. Zen-vägen till välstånd (Sahlins) • De mänskliga behoven är få och ändliga och de tekniska medlen är få men tillräckliga för att täcka behoven • med en sådan strategi kan människor leva i materiell välstånd med en - i våra ögon - låg levnadsstandard Aboriginer - Australien

11. Gåvoekonomi • Jägare/samlareekonomi bygger på • att ge och få • Gåvor

12. Karl Polanyi(ekonom) • Ser tre huvudformer för utbyte (exchange) • 1. Reciprocal - ömsesidig • 2. Redistributiv • 3. Marknad

13. 1. Reciprocitet - ömsesidighet • genom vilken två individer (eller grupper) ger varandra saker för att • 1. Hjälpa någon i nöd vid att dela saker med honom/henne • 2. Skapa, behålla eller förstärka sociala relationer • 3. För att själv få tillbaka saker

14. 2. Redistribution • genom vilken medlemmar i en organiserat social gruppering lägger saker eller pengar i en gemensam pott eller fond; en central auktoritet har vanligtvis båda privilegiet och skyldigheten att göra beslut om hur denna senare skal delas ut bland gruppen som helhet

15. 3. Marknad • 3. Marknad genom vilket saker säljas för pengar, som i sin tur användes för att köpa andra saker. Här är det slutgiltiga målet att skaffa sig flera pengar och ackumulera mera saker.

16. Reciprocitet/ömsesidighet • Reciprocitet är att ge och få saker/tjänster utan bruk av pengar. • Det kan utföras som: • att dela med sig • att visa gästfrihet • att giva gåvor • och att köpslå/pruta (barter)

17. Sahlins 3 typeravReciprocitet: • A. Generell reciprocitet • B. Balanserad reciprocitet • C. Negativ reciprocitet

18. Marshall Sahlins.  1972.  Stone Age Economics

19. Substantiv och formell ekonomi • Polyani delar upp termen ekonomi - sett som en mänsklig aktivitet - • i två deler • den substantiva och • den formella

20. den substantiva är den del som har att göra med den materiella delen av ekonomin • den del som kommer från människans avhängighet av naturen • Och av människans avhängighet av varandra • och som - rent faktisk - ger henna medel för att tillfredsställa sina materiella behov

21. den andra är den formella • den logik som finns inneboende i sådana ord • som att vara ekonomisk • eller att ekonomisera

22. Det är den formella som har att göra med mål och medel - med en valsituation • där det finns knapphet i medlen (som i en marknadsekonomi blir pengar) och den formelle ekonomin kan bara finnas i en marknadsekonomi där allt kan prissättas • och där man därför måste välja • (ett val som utgår ifrån en rationell handling)

23. Vi kan också se på begreppet produktion som produktion som den process vid vilken världen omskapas av mänskligt arbete Här finns båda en fysisk och en social dimension • Fysiska: Redskap, teknologi, resurser • Sociala: de sociala strukturer genom vilka arbete och fördelningen av produkten organiseras

24. Vem kontrollerar produktionsmedeln? • - hos jägare/samlare • - hos trädgårdsbrukare/extensiva odlare • - hos pastoralister/boskapsskötare • - i det ”enklare” intensiva jordbruket • - i mera komplext jordbrukaresamhällen • - i ett tidigt industriellt samhälle • - i vårt moderna samhälle • Och vilka är de primära produktionsmedeln inom varje försörjningssätt? • -

25. Vad är viktigast - eget arbete eller kontroll av produktionsmedeln hos? • - hos jägare/samlare • - hos trädgårdsbrukare/extensiva odlare • - hos pastoralister/boskapsskötare • - i det ”enklare” intensiva jordbruket • - i mera komplexa jordbrukaresamhällen • - i ett tidigt industriellt samhälle • - i vårt moderna samhälle

26. Vi ärver världen från tidigare generationer och ger den vidare till nästa • dvs strukturerna och institutionerna (som våra ekonomiska system) finns redan • sätter gränser och ger möjligheter för vårt personliga handlande • Vi föds in en värld - en familj - ett samhälle, en kultur där det redan finns regler för vad vi kan göra och hur vi skall bete oss • Vi är inte fria att göra vad som helst -

27. Diskutera • Går det att ändra strukturer?