1 / 16

Kommunstrukturer och mellannivåer i Norden

Kommunstrukturer och mellannivåer i Norden. ”Lokal och regional demokrati i samspel i Norden” Göteborg 5.11 2004 Siv Sandberg, Åbo Akademi. Strukturfrågorna väcker debatt!. Ideologiska kontroverser Institutionspolitiska kontroverser

flann
Download Presentation

Kommunstrukturer och mellannivåer i Norden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kommunstrukturer och mellannivåer i Norden ”Lokal och regional demokrati i samspel i Norden” Göteborg 5.11 2004 Siv Sandberg, Åbo Akademi

  2. Strukturfrågorna väcker debatt! • Ideologiska kontroverser • Institutionspolitiska kontroverser Ideologisk och institutionell ståndpunkt avgör synen på relationen mellan kommuner och mellannivå • Kompletterar varandra (har olika uppgifter och bör utvecklas parallellt) • Konkurrerar med varandra (om den ena nivån görs tillräckligt funktionell kan den andra avskaffas) • Är beroende av varandra (mellannivån utgår från kommunerna)

  3. De styrande nivåernas institutionella förankringar • Horisontella förankringar (hur många andra omständigheter skulle förändras om nivån avskaffades) • Vertikala förankringar (hur många personer berörs av nivån, hur stark identitetsbärare är den) • Horisontella och vertikala kopplingar ger primärkommunerna ett starkare utgångsläge än den folkvalda regionnivån i Norden

  4. Utgångspunkt: Vad blev det av ”Regionernas Norden”? • ”Norden i regionernas Europa” • Iakttagelser 2000 om institutionella kopplingar som verkade stärka den regionala nivån  och om motstridigheter som kunde vända utvecklingen • Bilden idag i ljuset av iakttagelserna 2000

  5. Mellannivåns relation till primärkommunerna Arbetsfördelning kommuner/mellannivå Skandinavien: Självständig, sidoställd, flerfunktionell (obs! dock utvecklingen i Danmark, Norge) Finland: Indirekt, beroende av primärkommunerna, funktionellt separata organisationer Politiskt samband (överlappande uppdrag i kommuner och på regionnivån Finland: per definition Sverige: betydande samband Danmark, Norge: marginellt samband

  6. Iakttagelser om nordisk regionalförvaltning 2000 (Sandberg & Ståhlberg: Nordisk regionalförvaltning i förändring)

  7. Institutionella kopplingar med potential att stärka den regionala nivåns position 2000 • EU, internationalisering och globalisering • Betoning av sektorsövergripande utvecklingspolitik • Kopplingen till primärkommunerna

  8. Vad har hänt sedan 2000?

  9. Motstridiga trender som påverkar regionnivåns verksamhetsförutsättningar • Serviceproduktion (t.ex. sjukvård, gymnasieutbildning) • Tryck på större befolkningsunderlag • Tryck på ökad individuell valfrihet • Tryck på ökad professionalism • Visst tryck på förstatligande • Utvecklingspolitik • Spontanutveckling i riktning mot samarbete om utvecklingsfrågor inom ramen för arbetsmarknadsregioner • Frågan om kommunsammanslagningar har igen aktualiserats  Större kommuner kan avskaffa behovet av regioner?

  10. Nivån mellan kommuner och regioner • Generell trend i Norden att det uppstår spontanorganisering kring arbetsmarknadsregionerna/regionkommunerna (NUTS4) • I Finland siktar den statliga politiken på att stärka regionkommunerna, övervägs också i Norge • ”Mellanmellannivåns” position oklar  Lösa eller fasta samarbetsstrukturer? • Embryo till storkommuner (gör regionerna onödiga)? • Funktionell del av den regionala nivån?

  11. Finländska kommunpolitikers inflytande över interna frågor och samarbetsärenden (0-100) KommunFinland 2004, beslutsfattarundersökningen 2003

  12. Nivåer och reformläge i Norden 2004

  13. ”Söndra och härska?” • Regionnivån är föremål för motstridiga reformaktiviteter – det sker mycket, men riktningen är inte entydig • Institutionella spänningar vidmakthålls • Oenhetligt politiskt stöd för regionnivån ger utrymme för åtgärder som försvagar den regionala nivåns position • Motstridigheterna kan utgöra hinder för att den interna sammanhållningen ska utvecklas

  14. Fyra vägar kring kontroversiella förvaltningsproblem Sektorvägen  Strukturfrågor skapar låsningar, lättare vinna acceptans för sektorlösningar (förbättra vård, brandväsen etc.) • Den snabba vägen  Snabb beslutsprocess hindrar mobilisering • Den nyskapande vägen  En nyinrättad nivå/organisation är lättare att acceptera än en förändrad/avskaffad gammal nivå • Den temporära vägen  Försök gör det möjligt att pröva annars kontroversiella mekanismer

  15. Nordiska regionreformer i ljuset av vägarna

  16. Ligger nyckeln till regionernas framtida legitimitet hos primärkommunerna? • De flesta reformförslag utgår ifrån att det krävs samspel mellan primärkommuner och regional nivå • Ökad samverkan kring utvecklingspolitik har skapat delvis ny relation mellan primärkommuner och regional nivå • Bedömningar: Nyckeln finns i politikerrollen  regionpolitiker/regionala statsmän som kan balansera mellan kommunala och övergripande regionala hänsyn

More Related