KONFLIKT-HANTERING

KONFLIKT-HANTERING

Relations- konflikter Individuella konflikter System - konflikter

Kriser Sammandrabbningar Smågroll

Konfliktstrategier inom olika verksamheter Rätts- Polis Yrkes- Social Hälso Familje- väsende insp. Tjänst vård rådg. Vinna - Vinna -Förlora Vinna (Ingela Thylefors)

Tillfredställa egna behov Tillfredställa andras behov Jag vinner, Du förlorar Jag vinner, Du vinner Jag vinner hälften, Du vinner hälften Jag förlorar, Du förlorar Jag förlorar, Du vinner

Vad krävs av individen för att hantera en konflikt utifrån ett “vinna -vinna perspektiv” • Inse att alla inte är som jag själv • Att ha tillgång till sina känslor (och kunna förstå både egnas och andras känslor). Ta andras perspektiv • Kunna förstå kroppsspråk • Att tala så andra förstår • Att lyssna så jag förstår andra • Att kunna skilja på person och problem • Stark och positiv självbild Det är ok att inte alla andra tänker som jag. Jag har inte alltid rätt!! Eller alltid fel!!

Att lära sig att uttrycka sin aggressivitet, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

SKILJEDOM Konflikt avgörs av tredje person. Viktigt att snabbt få den avklarad. Efteråt: Förlorarna: Skiljedomaren inkompetent och partisk Gruppledarens status försvagas Vinnarna Skiljedomaren mycket kunnig och kompetent Gruppledarens status förbättras

Samarbete mellan grupperna försvåras. Fientlighet och misstro skapas. Även minskad kommunikation. Förlorare Gruppen fortsätter att kämpa inbördes Splittring Spänning Gruppen letar syndabock Dålig självkänsla Aggressionsnivån höjs Vinnare Samhörighet Ledaren blir hjälte Spänningsutlösning Isolerar sig i självbelåtenhet

Användande av domare innebär också att min egen status/trovärdighet minskar

SOPA UNDER MATTAN - Illojalt att ta upp motsättningar öppet - Överslätande/man låtsas att de inte finns Konsekvenser: Uppdämda aggressioner Ilska Avundsjuka Skvaller Allmänt missnöje

MAKTSTRID Vinna - förlora strid - Sammanhållningen inom grupperna ökar - Mindre eftertanke - mer handling - Kritik inom gruppen upphör - Medlemmarnas beteende likriktas - Man ser bara den egna grupppens bästa och den andra gruppen sämsta - Ökad auktoritär ledning och kontroll

KONFRONTATION/SAMARBETE Vinna - vinna (gemensamt bekymmer) - Analysera orsaker/bearbeta - De inblandade får möjlighet att sätta sig in i hur den andre upplever situationen - Öppen kommunikation - Inlärning till nästa gång

MEDLING (RCCP) Tredje neutral part underlättar kommunikationen mellan de konfliktande parterna. Inte lämpligt då det gäller tillrättavisning där den vuxne sätter stopp för oönskat beteende. Svår vid bristande mognad. Möjliggör: Att identifiera och uttrycka känslor och behov Att ta del av den andres känslor och behov Att skapa möjligheter Att komma överens om framtidsvägar Att utvärdera utvecklingen framöver Är inte: Att ta reda på vems felet är Att skuldbelägga Att avgöra vad som borde gjorts tidigare

RCCP Resolving Conflict Creatively program

Medling kräver mognad För de mindre barnen mer träning kring uttryckande av känslor och skapa flera perspektiv

Akvarium 1. Välj ett problem eller en konflikt. 2. Utse ngn till problemets “ägare” 3. Intervju i akvariet. Alla andra sitter utanför och kan inte kommuicera med de som befiner sig i akvariet. Intervjun ska skapa en beskriving av situationen. Inga varför-frågor, inga lösningsförslag, inga utvärderingar 4. Fri diskussion. Nu är “problemägaren” och “intervjuaren” helt tysta och lyssnar när övriga diskuterar hur man kan göra med problemet. Syftet är att försöka undvika försvar genom att man bara lyssnar. 5. Eftertanke. Problemägare och intervjuare kommer åter till tals för att ge synpunkter på det man hört.

Förhandling Kräver mindre mognad: Och starkare vuxenledning Samtal: 1. Analys 2. Informations och perspektivbyte 3. Förhandling 4. Ev lösning (seger för ena parten, kompromiss, vinna - vinna lösningar, ingen överenskommelse nås)

Svårigheter i konflikthantering: • Tiden • Mängden konflikter • Okända barn/tonåringar • För många inblandade • Gammal varböld • Bristande mognad hos inblandade

Problemlösande samtals-strategi: • Time out!!!!! • Att skapa icke-dömande atmosfär • Tydliggör att samtalet inte handlar om att leta rätt och fel • Att inte ta över problemet utan hjälpa de inblandade att hitta sin egen lösning. • Förtroendekapital; mål med samtalet, hopp om försoning • Struktur i samtalet, måste ledas • Samtalsledare med empati och distans

Omformuleringar • En fråga i taget • Aktivt lyssnande, Använd öppna frågor • Använd processfrågor • Undvik varför-frågorna • En fråga i taget • Sociala berättelser • Egen vinning

Framgångsfrågor; Finns det någon gång då ni inte bråkar. Vad skiljer de gångerna från de där det blir bråk • Om-frågor; Om du hade gjort så här istället; vad hade hänt då? • Undvik trianguleringar • Skapa MGN • Mirakelfråga: Om det vore så bra som möjligt; hur skulle det vara då???

1. Överenskommelse om medling Gör en överenskommelse att parterna vill försöka lösa problemet. Gå igenom spelregler t.ex. inte använda glåpord eller nedsättande beteende mot varandra, låta var och prata färdigt, vara ärliga, låta det som pratas om i samtalet stanna i rummet. 2. Parternas berättelser. Vad hände? Vad känner du? 3. Söka lösningar. (brainstorm) Vad vill du ska hända? 4. Vad är möjligt att göra? Hjälpa parterna att hitta en lösning som är godtagbar för samtliga. Alla förslag i fas tre är förmodligen inte acceptabla för alla. 5. Bestäm tid och plats för uppföljning!

Hantera försvar utan att gå i krig. • Låt barnet/tonåringen beskriva konflikten ur den andres perspektiv (byta roller) • Rollspel, ev med foruminriktning • Spelregler: allas versioner hörs. Var och en har rätt till sin upplevelse (inte att göra vad som helst), respektera känslan, att få gottgöra (göra förlåt - inte prata förlåt) • Delmål

JAG-BUDSKAP Beskriva mina egna känslor. Lägger tyngdpunkten på vad som hände. Inte fördömande av den andre DU-BUDSKAP Ansvaret för både händelser och mina egna känslor läggs på den andre personen. Förvärras då det också innehåller fördömande och moraliserande. Leder till sänkningar Ex: “Du gör mig galen!!” “Du gör mig arg då du inte kommer i tid” Du budskap skapar mer försvar och låsningar. UNDVIK DUBBLA BUDSKAP

Förebyggande arbete för att minska konflikter: • Utveckling av självkännedom/positiv självbild • Förmåga till empati • Förmåga till eget ansvarstagande • Konstruktiv kommunikation • Förmåga att uppskjuta behovstillfredställelse

Förebyggande strategier för gruppen • Skapa gott gruppklimat • Trygghet • Acceptans för olikheter • Normsystem • Rollstrukturen • Kommunikationssystem som fungerar (hur säger jag svåra saker, feed-back)

Övningar för att stärka gruppen: Individerna blir tydligare för sig själv. Bli medveten om egna värderingar Känna igen sina känslor Uppleva hur de skiljer sig från andra Att kunna se synpunkter från olika håll

Språk för att sätta ord på upplevelser och erfarenheter. (Inre resonerande = öka självkontrollen).Förstå sina egna känslor för att förstå andras. • Träna genom att hjälpa barnet sätta ord på sina känslor. Inte bara arg – glad.

Träna perspektiv: • Utifrån böcker, bilder, filmer, tidningar i vardagslivet: • - Hur tror du han känner sig? • - Vad tror du hon tänker? • - Hur skulle du tänka?? • - Har du varit med om något liknande?

Tydliggöra signalsystem/ träna barnet förstå signalsystem: • - Hur ser man att någon är ledsen/arg/besviken??? • - Hur ser jag ut när………???? • Träning i tänkandet!!! • Se andra perspektiv. • Kommunikationsträing:T.ex. träna i konkreta situationer på giraffspråk och vargspråk

Giraff och vargspråk Rosenberg Giraff; ungefär som jag budskap, inte skuldbelägga, överblick, stort hjärta, beskriva utan att värdera, Beskriver hur jag känner det, Önskemål inte krav Varg gå till anfall,

Träna positiv självbild. Måste upp. • Inte bara genom orden. • Ge ansvarsuppgifter som får barnet att växa. • Självbilden absolut nödvändig. • ”Man måste älska sig själv för att älska andra”Nödvändigt för empati och impulskontroll

Kommunikation som stänger: Direktiv Förmana, Hota Tillrättavisa Ge färdiga lösningar Döma Sluta upp att skrika! Sluta skrika annars .. Avbryt aldrig en person som …. Du borde verkligen veta bättre Gör så här istället...

Du beter dig som en bortskämd barnunge Du vill bara ha uppmärksamhet Jag har ju sagt till er hur många gånger som helst Det är inte fint att avbryta någon Du slutar genast med det där!!! Förlöjliga Tjata Tolka Värderande undervisning Du-budskap

Underlättar!!!! Beskrivning/bedömning Öppen kritik lättare att ta än dold kritik = tydlighet i kommunikationen Omformulera så mottagaren kan ta emot Jag-budskap i stället för du-budskap Om möjligt time-out och samtal kring det inträffade utan publik Undvik sänkningarna Tydlig gräns Ge eleven möjlighet att ta sig ut ur historien med ansiktet i behåll

Bedömning/beskrivning Tänk att du aldrig kan hålla tyst!! Tiita på dina klasskamrater ; de arbetar och är tysta Va inte alltid så himla störande Nu har du struntat i hemläxan igen. Varför kan du aldrig göra den Jag märker att du inte är tyst. Finns det ngt du kan göra för att inte störa. Jag ser att du inte arbetar. Vad är problemet? Du har inte gjort ditt hemarbete. Vad har hindrat dig?

Beskrivande tillrättavisningar skapar större möjlighet att förstå positiva och negativa konsekvenser av ett handlande + risken för sänkning/tappat ansikte inför andra är mindre

Dåliga kommunikationsmönster 1. Indirekta budskap 2. Dubbla budskap 3. Diskvalificering 4. Språkliga/Icke språkliga signaler stämmer inte överens ?????

Att arbeta med värderingar för gott gruppklimat och träning i konflikthantering: Fyra-hörn metoden: Ge gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller frågeställning. Samtal/diskussion utifrån de olika valen. Ex. Vad skulle du göra om en elev blev mobbad i klassen? 1. Prata med mobbaren 2. Försvara den mobbade 3. Prata med läraren 4. Öppet hörn Ex Hur avskyr du att bli behandlad? m.m.

Linjen: Kan varieras i det oändliga. Ställ upp hela gruppen längs ena väggen i rummet. Markera på den motsatta väggen tre alternativa ställningstagande t.ex. Ja Vet ej Nej Ett sätt att få fram ställningstagande snabbt för att sedan diskutera med gruppen. Också ett sätt att bygga normsystem.

Heta stolen: Be deltagarna sätta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar på sin plats i ringen. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna får värdera. De som håller med flyttar sig till en tom plats. De som inte håller med eller är tveksamma sitter kvar på sin plats. Kan också göras tvärtom. Fördel: Man måste fysiskt visa sin ståndpunkt. Lättare än att verbalisera!!!!!!!!

Rollspel: Deltagarna får olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp. För in en ny dimension. Lättare att ta andras perspektiv när man försatts i dennes situation. Enklare variant: Två och två med ryggen mot varandra. Kan gälla ett samtal. Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

Dilemmaövningar Berättelser med olika bottnar och som försätter deltagarna i problemlösning. Deltagarnas uppgift blir att ta ställning till olika agerande och handlingar för att etiskt granska detta. Kan ta sin ursprung även i verkliga händelser men är ofta mer provocerande. Ofta bättre att dra sådana paralleller i samtalet efteråt.

Brainstorm: • Ledaren ställer en fråga och gruppen får associera fritt. Alla förslag skrivs upp på blädderblock/tavla. • Ingen får kommentera de andras förslag förrän allt är uppskrivet. • Spelregler: • Kreativt (alla idéer välkomna) • Aktivt (stanna inte upp och diskutera förrän efteråt) • Tempo (ska gå rätt fort utan för mycket tankearbete) • Tokigt är ok • Efteråt samtal om alla förslagen

Listningsövning: Snabb listning av aktuella ord till bearbetning. T.ex egenskaper, rädslor, frustrationer, positivt, negativt. Reduktionsövning: Ofta efter en brainstorm eller listning. Vad bör inte vara med på listan (t.ex. vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga i skolan? Förslag som i den efterföljande diskussion visar sig mindre bra tas bort) Rangordning: Vilket ska vi börja med. Ploppar kan användas som underlag

Lappmetoden: 1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra öknamn och blir ledsna för det. Vad finns det för hinder att göra ngt åt detta? 2. Eleverna arbetar två och två. Skriver ner så många hinder de kan komma på på Post-it-lappar. 3. Sätt upp Post-it-lapparna väl synligt för alla 4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla, Grupptryck, Vana, Övrigt 5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta. Vad kan var och en göra? Vad kan personalen göra? Vad börjar vi med?

Tvärtomövningar: • Hur kan vi skapa mer mobbning i den här klassen? Hur kan vi göra klassrummet till en otrygg plats att vara på? • - Brainstorm • - Sortera och prioritera de tre fyra mest tänkbara sakerna. • - Vänd på dem igen! Hur ska varje ”hemsk” sak förvandlas till ngt som inte ska hända. • - Konkretisera; • Vem gör vad, hur och när? • Vad gör vi individuellt? • Vad gör vi gemensamt?

Värderingsövning: Genom att ta ställning till fiktiva situationerfår deltagarna bryta sina värderingar gentemot andra deltagares värderingar. Ställer grundvärderingar på sin spets som vi inte alltid är medvetna om. Konsekvensmetoden Ett sätt att hantera destruktiva strategier. T.ex. ”Vi tycker det bara är roligt med öknamn, eller att retas” Arbeta två och två. Lista alla konsekvenser det innebär att retning och öknamn är ok. Redovisa parvis. Ett sätt att skapa grupptryck. Låta de mognare komma fram.

Levande statyer: • Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smågrupper, alt dramatisera • Simulationsövningar: • Detta händer. Beskriv målande en situation. Vad gör du?? Samtal kring olika reaktioner, känslor, strategier, beteenden. • Video/filmer • Dagstidningar/Böcker

KONFLIKT-HANTERING