80 likes | 282 Views
Hantering av forskningsdata. Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik. Våra vanligaste typer av forskningsdata. Inspelade intervjuer, transkriberingar av dessa, analys av dessa Enkäter och sammanställningar av dessa Formella dokument från företag och offentlig sektor
E N D
Hantering av forskningsdata • Birgitta Bergvall-Kåreborn • Professor i Informatik
Våra vanligaste typer av forskningsdata • Inspelade intervjuer, transkriberingar av dessa, analys av dessa • Enkäter och sammanställningar av dessa • Formella dokument från företag och offentlig sektor • Observationsdata • Forskningsdagböcker kopplade till projekt/studier • Litteraturstudier och sammanställningar/analys av dessa • Olika former av statistik från externa databaser • Data framställt av respondenter i form av exempelvis • Fotografier (fysiska och digitala) • Dagböcker • Ritade bilder
Bearbetning av data • Hur bearbetas forskningsdata (standardsystem/egen lösning)? • Standardlösningar • EnVivo • Excel • Olika typer av mind mapping program • Survey Monkey • Manuella metoder (färgkodning, söka efter mönster, koppling till teorier och modeller, …) • Varför • Eftersom det finns många bra system tillgängliga och för att kostnaderna för egna lösningar ofta landar på enskilda ämnen
Lagring av data • Hur/var sparas/lagras/bevarades forskningsdata? • Känslig data sparas på det sätt vi lovat i etikansökningarna (ofta inlåst i kassaskåp) • Annan data sparas ofta på varje enskild forskares dator eller kontor • Varför? • Forskningsdata ses ofta som den enskilde forskarens egendom/resurs/ansvar • Var finns den nu? • För forskare som slutat finns viss data (uteslutande digital data) på en gemensam lagringsplats för vårt ämne • Stora mängder ”historisk” data (avslutade projekt) är med stor sannolikhet borta från LTU, oftast i samband med att en forskare slutar.
Delning av data • Har andra forskare access till den forskningsdata som ni en gång producerade? • Nej
Vad vill forskare ha för stöd för hantering av forskningsdata? • Ett system där det enkelt går att • Lagra olika typer av forskningsdata • Klustra ihop forskningsdata på olika sätt (projekt/forskningsområden) • Säkerställa åtkomst och tilldela access på ett enkelt sätt helst mellan universitet
Vem ska tillhandahålla stödet? • Universitets nivå • Nationell nivå