Miljömål

1. Kretslopp av växtnäring - focus på stad till land – betydelse, möjligheter och eventuella riskerHåkan Jönsson Hakan.Jonsson@slu.se

2. Miljömål • ”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligtsamtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” (Regeringens proposition 2009/10:155):

3. Miljömålen – och uppfyllelse • ”Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligtsamtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att (Regeringens proposition 2009/10:155): • … • senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. – Vi har kommit styvt halvvägs i Sverige • senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. - Definitionsfråga om målet anses uppfyllt • senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.Nu, 2006, återförs 15-25%, främst som Revaq-certifierat slam. 5 år kvar”

4. ”den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

5. Var finns växtnäringen? (ton/år)

6. Växtnäring Resurs mätt som ekonomiskt värde

7. Klimatutsläpp från litteratursammanställning av Thyselius, men med ny lägre siffra för kväve från Yara 2010 Växtnäring – energi och klimatutsläpp

8. Källsortering kan spara mycket energi och minska utsläpp • Urinsortering kan reningsverkets energianvändning minska från 6,25 W/pe till produktion av 1,6 W/pe. • Det finns inget behov av kväverening och att det blir mer slam att röta • N-tot ut ca 2-5 mg/l, utan N-reduktion, mot dagens 10-12 mg/l med N-reduktion. Ca 50% ökad kapacitet i reningsverket (Mbaya et al., 2010; Wilsenach&Loosdrecht, 2003) • Bara BDT-vatten till reningsverk (KL-sortering) ger minskad (negativ) eutrofiering på -5 kg O2/person, år (Jönsson et al., 2005) • Källsortering robust metod för att minska utsläppen från enskilda avlopp (Naturvårdsverket, 2009). • Lustgasutsläppen från reningsverk 0-2,4% av avlägsnat kväve (Westling, 2011). • Återföring av urin/KL-vatten minskar energi och lustgas från både avloppsrening och konstgödseltillverkning

9. Källsortering  låga tungmetallhalter(mg/kg P) Kadmium - Cd Bly - Pb Koppar - Cu Nickel - Ni Ref: Jönsson et al., 2005; NV 4974; Uppsala 2008

10. Riskvärdering Tungmetaller - Cd • Kadmium från mat skadar idag vår hälsa • Det finns ett samband mellan mängd tillförd Cd och halten i grödan • Gödseln i Sverige bör innehålla mindre än 15-20 mg Cd/kg P (Kemi, 2011) • Urin innehåller ca 0,6 mg Cd/kg, KL-vatten ca 12 mg Cd/kg P (Jönsson m.fl., 2005) • Nuvarande haltgaranti för konstgödsel från Yara är 12 mg/kg P • Genomsnittet för 196 konstgödselprover inom EU var 83 mg Cd/kg P (Nziguheba & Smolders, 2008). • Slutsats – Gödsling med källsorterad urin minskar risken för vår hälsa

11. Hormoner och läkemedelsrester Ref: Winker et al., 2009

12. Riskvärdering – hormoner, läkemedel • Spridning på land: • Enstaka studier visar upptag av läkemedelsrester i gröda – vid tillförsel som ligger betydligt högre än vid gödsling med urin/KL-vatten • Effekt på dyngbaggar från maskmedel visad (naturgödsel), men inte mycket mer. • Jämför med dagens användning av herbicider, fungicider och insekticider! • Uppehållstiden lång och nedbrytningsförmågan god i mark. • Läkemedelsrester och hormoner kan renas bort från urin och KL-vatten om samhället tycker att det behövs. • I vatten: • Hormoneffekter på fiskar och amfibier hittas utanför nästan varje reningsverk som man tittar. • Stockholmaren får i sig mer än 10 läkemedel i mätbara mängder med varje glas vatten. • Slutsats: urin och fekalier bör återföras till jorden

13. Sammanfattning • Alla näringsämnen är viktiga • Kväve - störst mängd, störst ekonomiskt värde, mest energi och störst klimatpåverkan, därnäst kalium • Ekonomisk livslängd – hur räkna med tider över 50 år? • Den mesta, och renaste, näringen finns i urin och fekalier • Hushållens matavfall och avloppsslam – certifierade och högst tungmetallhalter • Källsortering av urin och klosettvatten spar energi och minskar kraftigt utsläppen av N och P • Uringödsling minskar Cd i maten –> minskad hälsorisk • Källsortering av urin minskar miljöeffekterna av hormoner och läkemedelsrester. • Hormoner och läkemedelsrester kan renas från urin och KL-vatten – ytterst osäkert om detta behövs/bör rekommenderas • Försiktighetsprincipen talar för att urin och KL-vatten bör återföras till odlingsmark och inte till vatten

14. Tack för uppmärksamhetenHakan.Jonsson@slu.se

16. Mesta av näringen i urin och fekalier Värden enligt NFS 2006:7 Allmänna råd om småavloppsanordningar; Jönsson m.fl. 2005.

17. Urin har en unikt hög växttillgänglighet • Kväve, fosfor, kalium & svavel – samma form som konstgödsel • Effekt och växttillgänglighet som konstgödsel • Unikt för att vara av biologiskt ursprung 1999 1998 Urin Konstgödsel Skörd, kg/ha Skörd, kg/ha Konstgödsel Urin Totalkväve, kg/ha Totalkväve, kg/ha Ref: Jönsson et al., 2000

18. Tungmetaller Ref: Winker et al., 2009