Regionala hastighetsanalyser Stefan Tykesson Region ÖSt 2014-04-04

1. Regionala hastighetsanalyserStefan TykessonRegion ÖSt2014-04-04

2. Hastighetsfrågan i planeringsdirektivet ”Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard för att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem. Det är även fortsättningsvis angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Det fortsatta arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet, med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet.”

3. Nuläge • Hastighetsgränserna är inte helt anpassade efter vägarnas standard • Trafiksäkerhet (dödade och allvarligt skadade) • Miljö (buller och luftkvalitet) • Tillgänglighet (restider) • Effekterna på klimatpåverkan har tidigare inte beaktats på systemnivå vid justering av hastighetsgränser • Det är inte helt enkelt att som fordonsförare kunna förstå vilken hastighet som gäller på vägen utifrån vägens utformning • Nuvarande hastighetsgränser kan upplevas som plottriga • En helhetsbild av hastighetsnivåerna på vägarna saknas

4. Vi utgår från de transportpolitiska målen Alla vi som är samhällsplanerare ska vi i vår planering av transportsystemet, ta hänsyn till de transportpolitiska målen. Funktionsmål och hänsynsmål är likvärdiga och ska hanteras i god balans. "Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet." Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.” Mål för framtidens resor och transporter Prop. 2008/09:93

5. Trafikverkets långsiktiga ambition för anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard* Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Åtgärder för höjda hastighetsgränser ska ske utmed utpekade stråk för arbetspendling och godstransporter. Den mix av åtgärder som sker för höjda, bibehållna och sänkta hastighetsgränser ska inte medföra ökade CO2-utsläpp och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller. * Ambitionen avser statligt vägnät och är överordnad kriterier för enskilda objekt.

6. Regional hastighetsöversyn Mål: Att vi tillsammans, regionalt och nationellt tar fram ett förslag till justering av hastighetsgränserna på statligt vägnät under 2015 - 2025. Syfte: • att skapa en samsyn med berörda aktörer av vilka vägar utmed ett funktionellt prioriterat vägnät som bör åtgärdas för bibehållen eller höjd hastighetsgräns, givet det planutrymme som finns, • att analysera de transportpolitiska konsekvenserna av dessa åtgärder samt • att utifrån ett systemperspektiv föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål.

7. Vi utgår från funktionellt prioriterat vägnät • Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att utgöra underlag för de regionala hastighetsanalyserna. • Inriktningen i de regionala hastighetsanalyserna är att åtgärder för höjda hastighetsgränser endast kommer att genomföras på det funktionellt prioriterade vägnätet. • Åtgärder planeras inom 70- och 90-vägnätet i funktionella stråk för höjd hastighetsgräns till 80 respektive 100 km/tim.

8. Vad innebär ett funktionellt prioriterat vägnät? • Det ska utgå från ett trafikslagsövergripande perspektiv • Det kommer att ersätta några av Trafikverkets befintliga utpekade nät • Det har fokus på transportpolitikens tillgänglighetsmål • Det funktionellt prioriterade vägnätet ska utgöra underlag för: • prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen • vilka vägar där det är viktigt att bevara och höja tillgängligheten • hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden och i avvägningar mellan olika intressen

9. Åtgärdspaket med bred måluppfyllelse • Vi ska anpassa hastighetsgränserna efter vägarnas standard för att uppnå ett effektivt, säkert och miljöanpassat vägtransportsystem. • Det innebär höjda, bibehållna och sänkta hastighetsgränser. • Vägar med mycket pendlingstrafik får höjda hastighetsgränser genom investeringar kopplat till ökad säkerhet och kapacitet. • Vägar med ringa trafik (< 2 000 f/d) sänks inte under planperioden • Vägar som inte lever upp till grundläggande krav på säkerhet och som inte prioriteras vad gäller åtgärder för ökad tillgänglighet får sänkta hastighetsgränser • Vid ny-, ombyggnads- och förbättringsprojekt används endast hastighetsgränserna 30, 40, 60, 80, 100, 110 och 120 km/tim

10. Planering och genomförande Regionala hastighetsanalyser Genomförs som separat projekt Förankring internt och externt, nationellt och regionalt sker under hela planeringsfasen

11. Tidplan • Milstolpe 1 – april 2014 • En ny effektsnurra tas fram för effektberäkning av ändrade hastighetsgränser • Milstolpe 3 – november 2014 • Regionala förslag till höjda, bibehållna och sänkta hastighetsgränser tas fram i alla regioner • Milstolpe 4 – januari 2015 • Samlat förslag till justerade hastighetsgränser år 1-3, 4-6 och 7-12 för landet som helhet • Milstolpe 5 – oktober 2015 • Införande av justerade hastighetsgränser för år 1-3 i hela landet • Milstolpe 2 – maj 2014 • Planeringssteg 1–4 genomförs i två län inom Trafikverkets region Öst 2014 2015

12. Sammanfattningsvis – tillsammans ska vi… • …peka ut vilka vägar utmed funktionella stråk som bör åtgärdas för bibehållen eller höjd hastighetsgräns, givet det planutrymme som finns • …peka ut vilka vägar som bör få sänkt hastighetsgräns • …peka ut de ej mötesfria 90/100 som inte får sänkta hastigheter • …enas kring tydliga budskap om varför detta är viktigt, till medborgare och näringsliv • Bidrar till ökad trafiksäkerhet, förbättrad miljö och bättre tillgänglighet på de prioriterade sträckor • Att vägarnas hastigheter är mer självförklarande och anpassade efter vägarnas standard

13. Jämna hastigheter • vid ny-, ombyggnads- och förbättringsprojekt används endast hastighetsgränserna 30, 40, 60, 80, 100, 110 och 120 km/tim • samtliga 90-vägar med måttlig eller betydande trafik föreslås få en justerad hastighetsgräns till 100 eller 80 km/tim under planperioden • Mötesfria 90-vägar som redan har åtgärdats för säkra sidoområden föreslås få sänkt hastighetsgräns senast år 2025 om inga ytterligare åtgärder vidtas för 100 km/tim. • i dagsläget inte är aktuellt att införa nya sträckor med hastighetsgränsen 120 km/tim • Hur jämna hastighetsgränser bör användas på lång sikt ska utredas

14. Ringa, måttlig och betydande trafik • ringa trafik motsvaras av en årsdygnstrafik på max 2 000 fordon/dygn år 2025. • måttlig trafik motsvaras av en årsdygnstrafik på mellan 2 000–4 000 fordon/dygn år 2025. • betydande trafik motsvaras av en årsdygnstrafik på över 4 000 fordon/dygn år 2025.

15. Positiv trend - attitydförändring • Enligt genomförda studier accepterar över hälften av alla tillfrågade trafikanter de nya hastighetsgränserna, höjda, såväl som sänkta • Förändringarna är mer positivt värderade av kvinnor än av män. • Studien visar en ökad acceptans kan uppnås hos trafikanterna om hastighetsgränsändringar sker på ett sparsamt, konsekvent och logiskt sätt • Drygt 60 procent av medborgarna i landet instämmer helt eller i stora drag i påståendet att ”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten”. • Mellan år 2008 och 2012 har denna andel ökat med cirka 8 procentenheter • I Stockholm är acceptansen något lägre, 51 procent, medan den är något högre i region Syd, drygt 68 procent Källor: xxx Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät

16. Riktningsseparerad väg • Förslag till ny vägtyp lämnades in av Transportstyrelsen till Näringsdepartementet i slutet av 2010 • En avstämning skedde augusti 2013 mellan Näringsdepartementet, Transportstyrelsen och Trafikverket • Kompletterat och uppdaterat underlag behövs för fortsatt beredning av frågan inom Näringsdepartementet • Under våren 2014 ser Trafikverket över frågan avseende bl.a. • Vägtypens effekter på säkerhet och tillgänglighet • Lämpliga krav på vinterväghållning • Lämpliga krav på linjeföring och flödesintervall • Lämplig referenshastighet • Tänkbara sträckor • Därefter kommer ett fortsatt samråd ske med Transportstyrelsen och Näringsdepartementet

17. Förväntade effekter • Tillgänglighet • 0,8 miljoner färre fordonstimmar/år för personbilstrafiken utmed ca 45 mil funktionella stråk som får 100 km/tim. • 4 miljoner fler fordonstimmar på vägar med måttlig och betydande trafik som får sänkt hastighetsgräns till 80 km/tim, totalt ca 370 mil, omfattar både nationella och regionala vägar. • Trafiksäkerhet • 11 färre dödade per år på det nationella vägnätet • Miljö/klimat • 30 000 ton minskade CO2-utsläpp per år. Effekter till följd av åtgärder för höjd hastighet på det regionala vägnätet ingår inte i ovanstående sammanställning.