Elsäkerhet = kunskap, vilja och handlingar

1. Elsäkerhet= kunskap, vilja och handlingar

2. Elolyckor med dödlig utgång åren 1930-2003 diagrammet visar medeltalet för de tio senaste åren Fackmän Lekmän

3. Elstötar Exempel på spänningar: Vanligt stavbatteri 1,5 V Bilackumulator 12 V Nätspänningen i hemmet 230 V Luftledningar, transformatorer 20 000 V Tågens elledningar 25 000 V Lokala kraftledningar 110 000 V Riksomfattande kraftledningar 400 000 V • När spänningen är under 50 volt, orsakar det sällan en farlig elstöt. Däremot kan en stöt från det vanliga 230 V elnätet vara dödlig. • När nätströmmen är växelström (50 Hz) tillkommer ännu fara att bli fast i strömmen (det ständigt varierande elektriska fältet orsakar muskelkramp). Den som kommer till undsättning i dylika fall bör akta sig för att själv få en elstöt av den han hjälper.

4. När en elolycka skett • Gör en snabb situationsbedömning. Bryt strömmen och lösgör den skadade utan att utsätta dig själv eller andra för fara. • Kontrollera den skadades tillstånd • Kalla på hjälpVar lugn och tala tydligt: en rätt gjord nödanmälan försäkrar snabb hjälp! • Ge första hjälp • SKAFFA DIG ÅTERUPPLIVNINGSFÄRDIGHET OCH UPPRÄTTHÅLL DEN!

5. Elektricitet i luften I närheten av högspänningsledningar behöver man inte ens vidröra ledningen för att en elolycka ska inträffa. Elektriciteten ”hoppar” till ett ledande föremål om detta kommer för nära ledningen så att strömkretsen sluts. Härvid uppstår en elektrisk urladdning som kallas ljusbåge. Ljusbågens temperatur kan uppgå till 3000°C.

6. Farliga platser

7. Elsäkerhet skapas av att … Här får man använda bara en 60-watts lampa • installationer av apparater och kopplingar är riktigt gjorda • apparater och installationer hålls i gott skick • trygga apparater används på rätta ställen och på ett korrekt sätt • man låter bli att mixtra med elektrisk apparatur själv, man överlåter elarbetena till en fackman • man kommer ihåg att iaktta försiktighet på farliga platser

8. Hemmets elnät Hemmets elnät är anslutet till elverkets distributionsnät. I stora bostadshus kommer elektriciteten via huvudcentralen till varje bostads gruppcentral. I enskilda bostadshus är gruppcentralen en del av huvudcentralen. I huvudcentralen finns säkringarna och huvudströmbrytaren. HUVUDSTRÖMBRYTARE

9. Säkringar Säkringen är ett slags säkerhetsanordning i strömkretsen. Säkringen bränns och kopplar bort strömmen: • om det uppstår kortslutning i apparaten eller elledningen • om elledningen överbelastas. Detta kan orsakas av att alltför många elapparater är i bruk samtidigt eller av att en enskild apparat har för stor effekt

10. Utbyte av proppsäkring En bränd proppsäkring ersätts med en hel säkring av samma storlek. Strömmen kopplas bort genom huvudströmbrytaren innan man byter säkring. FÄRGKOD NUMMERKOD, T.EX. 10A / 500V

11. Återställning av automatsäkring Automatsäkringen utbyts inte när den bränts, utan den görs funktionsduglig genom att man återställer kontakten i funktionsläge Återställning av automatsäkring av äldre modell. Återställning av en modern fast installerad automatsäkring.

12. Elapparaters skyddsmekanismer grundisolering skyddsjordning skyddsspänning skyddsisolering

13. Grundisolerad elapparat Elapparat som ansluts med vanlig stickpropp av äldre modell är grundisolerad. Isoleringen skyddar användaren mot sådana delar av apparaten, vilka är spänningsförande. Dessa apparater får användas endast i utrymmen som har vanliga ojordade uttag. Vid fel kan apparatens skal få spänning utan att detta nödvändigvis märks.

14. Skyddsjordad elapparat Metalldelarna på en elapparat som ansluts med skyddsjordad stickpropp är anslutna till jordningen med en skyddsledare. Ifall apparaten är ansluten till en skyddsjordad stickpropp går felströmmen via skyddsledaren till jordningen. Vid fel bränns säkringen snabbt, och den trasiga elapparaten kopplas bort från elnätet.

15. Skyddsisolerade elapparater En skyddsisolerad apparat är försedd med både grund- och tilläggsisolering. Avsikten med tilläggsisoleringen är att förhindra vidrörbara delar från att få spänning om grundisoleringen av någon orsak inte fungerar.

16. Elapparater med skyddsspänning Apparater med skyddsspänning är t.ex. elleksaker. Skyddsspänningen (vanligen 12 V eller 24 V) åstadkoms med hjälp av en separat skyddstransformator som ansluts till nätspänningen (230 V). På det här sättet hålls apparatens egen spänning så låg att livsfara inte uppstår vid beröring av delar med spänning.

17. Elluttag I hemmen förekommer det vanligen två typer av eluttag: ojordade uttag av äldre modell samt moderna skyddsjordade uttag (i nya byggnader endast skyddsjordade uttag). Utomhusuttagen har ett lock och de är skyddade mot stänk. En elapparat får anslutas endast till ett sådant uttag i vilken apparatens stickpropp passar.

18. Sladdar och skarvsladdar • Uttaget visar hurudan skarvsladd man kan använda i ifrågavarande utrymme. • Utomhus får man använda bara sådan skarvsladd som är skyddad mot stänk och försedd med skyddslock. • Se till att anslutningssladdar och skarvsladdar är i gott skick. Sladdar som har blivit sköra, fått skåror, brustit eller skadats på annat sätt bör tas ur bruk. Sladden får aldrig lappas med tejp eller isolerband. Håll i stickproppen, inte ledningen.

19. Elapparater i fuktiga förhållanden De vanligaste fuktskyddsklasserna för elapparater Förklaring IP-beteckning Droppmärke Droppskyddat IP 21 Strilsäkert IP 23 eller IP 43 Sköljtätt IP 34 eller IP 44 Vattentätt IP 67 Apparatens kapsling skyddar mot vatten, fukt, damm och dylikt. Fuktskyddsklassen anger i hurudana utrymmen apparaten kan användas. Utomhus bör man använda apparater som tål fukt och som är avsedda för utomhusbruk. Utomhus är det tryggast att använda sladdlösa elverktyg.

20. Vatten och el = en farlig kombination Man bör vara speciellt försiktig med elapparater • i tvättutrymmen • i WC-utrymmen • i kök • utomhus En elapparat som är kopplad till ett eluttag är spänningsförande även om apparaten inte är i bruk. Håll inte i och vidrör inte en apparat som är fast i eluttaget när du badar eller duschar.

21. När du skaffar dig en elapparat • Köp endast sådana elapparater som åtföljs av tydliga bruksanvisningar. Följ bruks- och skötselanvisningarna. • Fäst uppmärksamhet vid apparatens beteckningar och bruksegenskaper.

22. Elapparatens beteckningar (1) På elapparatens märkplåt framgår bl.a. • apparatens tillverkare eller produktnamn • modell eller typbeteckning • spänning (V) • strömförbrukning (A) • effekt (W eller kW) • IP-beteckning (kapslingsklass) • CE-märkning och eventuella beteckningar som anger använda testlaboratorier Dessutom kan apparaten ha beteckningar som anger nominell frekvens (inom Europa 50 Hz och t.ex. i Nordamerika 60 Hz) samt övriga varnings- och anvisningsskyltar.

23. Elapparatens beteckningar (2) Testlaboratoriets märke anger att ett modellexemplar av apparattypen har genomgått opartisk säkerhetsgranskning. CE-märkning möjliggör varans fria rörlighet inom det europeiska ekonomiområdet. CE-märkningen är tillverkarens eller importörens egen försäkran att produkten uppfyller kraven.

24. Skötsel och reparering av elapparat • Använd inte en trasig apparat, låt en fackman reparera den eller byt ut den mot en ny. • Anlita fackman också om du märker att ett eluttag eller en strömbrytare är i dåligt skick.

25. Elarbeten Elarbeten och reparationer av elapparater får utföras endast av behöriga fackmän. En vanlig elkonsument får göra endast vissa mindre arbeten, t.ex. byta lampa och säkring i bostaden, byta en trasig stickpropp eller apparatsladd, ansluta en armatur till en ”sockerbit” mm., detta IFALL HAN SÄKERT VET HUR ARBETET SKALL UTFÖRAS RÄTT OCH TRYGGT!