1 / 48

Barnsjukvårdens historie

Barnsjukvårdens historie. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande :

halden
Download Presentation

Barnsjukvårdens historie

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Barnsjukvårdens historie

  2. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standardeninnebäriförkortatskickföljande: • Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård. • Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. • Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hoss sitt barn och få möjligheter att övernatta. • Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. • Barn och föräldrar ska - efter grundlig information - vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. • Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. • Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd. • Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. • Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. • Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras.

  3. Allmänna principer relaterat till åldern • Nyfödda • Möjlighet till egen vårdare • Miljön borde vara lugn • Fri från störande ljud och ljus • Närhet • Låt barnet självt bestämma rutiner • Informera föräldrar, uppmuntra att visa kärlek

  4. Spädbarn • Modern bör vara med tills barnet känner sig tryggt • Fråga föräldern om barnets dygnsrutin • Ge föräldrar möjlighet att visa sin känslor • Ordna trivsel och stimulans för barnet • Uppmuntra modern att delta i vården

  5. 1-3år • Föräldrana uppmuntras att delta • Hjälp föräldrarna att lämna sina barn, kartlägg besökstider • Viktigt med barnets egna leksaker, fotografier • Låt barnet leka med ofarliga vårdutensilier • Förbered barnet strax före ingrepp • Tala inte över barnets huvud

  6. 3-7åring • Använd leksaker eller rita då Du undervisar • Behandla kastrations, amputationsångest • Övertyga att barnet inte är skyldigt till sin sjukdom • 5-åringen sporras till deltagande i egenvård

  7. 7-13 åring • Lär barnet vetenskaplig terminologi • rita, bilder då Du förbereder, överväg docka • Övertyga barnet att man inte rör andra organ än de som opereras • Uppmuntra barnet att delta aktivt i undervisningen • Tag reda på barnets egen uppfattning om sjukdomen innan du tröstar • Ordna med skolundervisning

  8. Tonåring • Ordan undervisning och info utan föräldrar • Lär barnet vetenskaplig terminologi • Garantera förtrolighet i samtalen • Tag med föräldrarna i planeringen • Hjälp unga att uppehålla kontakter utanför sjukhuset • Ge en skriftlig dagordning • Sympatisera inte med den unga då han uttrycker vrede för sin familj • Var artig och rrespektfull • Personalen bör vara vänlig när det blir frågan om hur de valt sitt eget yrke

  9. Sjukdomens påverkan i olika åldrarspädbarn • Svårighet vid matning • Viktnedgång • sömnsvårigheter • Slapphet • Regression • Försvårad bindning

  10. Lekåldern • Dålig aptit • Feber • Trötthet • Leker inte • Regression • Rädsla för det okända • Hospitaliserings effekt • Stympningsångest

  11. skolåldern • Rädsla för avvikelse • Rädsla för att göra bort sig • Regression • Rädsla för att bli efter i skolan

  12. Tonåren • Rädsla för avvikelse • Rädsla för att förlora kontakten med kompisar • Behov av självständighet/respekt • Besväras av beroende av föräldrar • Behov av eget utrymme • Oro för framtiden

  13. Förberedelse • Utgående från tidigare upplevelser • Copingstrategier • Mognadsnivå • Barn bör få kunskap om vad kommer att ske, varför, var, hur, vem gör, gör det ont, vad förväntas av barnet, är det begränsningar efteråt, får föräldrarna vara med

  14. Barnets vård • Trygghet • Kommunikation • Andning • Näring • Utsöndring • Hygien • Temperatur • Rörlighet • Lek • Sömn • Döende

  15. DIREKTIV FÖR LÄKEMEDEL I BARNSJUKVÅRD • Dosen uträcknas från vikten.Noggrannhet vid räkning av dosen ofta utspädningar • Det finns på avdelningen kartotet på olika mediciner och hur de tas • Försäkra Dig om att barnet tar medicinen • Barnen har svårt att svälja tabletter • Mixturerna dras upp i sprutor, dropparna i vätska, spola iv kanylen efter läkemedelgivnig • Suppositorier ampullen bör vara tom, barnet vila en stund efteråt • Näsdroppar, töm näsan, i liggande ställning, dropparna till slemhinnan så att de inte rinner direkt i svalget • Ögondroppar, rengör, dropparna i liggande ställning • Örondroppar, rengör, liggande på sida och i en minut efteråt • Inhaleringar i famnen med masken tätt till munnen • Injektioner, väl förberedd obs 0,02ml blir i nålen av medicinen, observera reaktion • vid Iv medicin stäng droppet medan Ni ger medicinen arbetsplatsskolning • Barnets njurar, lever, buffertssytem är omogna

  16. Faktorer som påverkar läkemedels uppsugningen • Huden effektivitet, tarmens labilitet • Ph-förändringar • Njurarnas och leverns funktion • Hb:s förmåga att binda läkemädel • Bristfälliga buffertsystem

  17. Intramuskulära injektioner • Barnet får inte se förberedelse • Ärlighet • Copingstrategi • 2åring nej till allt • 4åringen flyr,.. fördröjer • Tala aldrig över barnets huvud • Efteråt tröst sätt gränser underhandla

  18. rädsla • Människan värderar ett hot relaterat till hur hon anser sig själv stå i relation till hotet

  19. Barnets rädsla på sjukhus • Ingrepp • Symtom • Undersökning • Restriktioner • Separation • omgivning • Smärta • Övergrepp

  20. Barnets smärtupplevelse • Def. • Subjektiv personlig upplevelse, allt som en person uttrycker som smärta är det

  21. Datainsamling hos nyfödda med smärta • Pulsen • Blodtrycket • Saturation • Svettning, handflator • Hormonella förändringar • Rörelser • Miner • Gråt • Matning • Ställning

  22. Smärt upplevelsen påverkas av • Personlighet • Oro • Stress • Trötthet • Hunger • Tidigare erfarenheter • Otrygghet

  23. Smärta 6-12mån • Reflexer uteblir • Ansiktsuttryck • Sömnsvårigheter • Oro • Gråt • Kan förvänta sig smärta

  24. Smärta 1-3 år • Aggression • Drar sig undan • gråt

  25. smärta3-6år • Kan lokalisera, ej beskriva • Klarar ej av frustration • Motstånd • Skuld • Tror ej att injektion tar bort smärta

  26. Interventioner vid smärta • Hindra onödigt lidande • Trygg och bekväm omgivning • Anestesi vid behov • Värme • Ej hålla för hårt • Avslappning • Distrahering • Förberedelse • Tröst efteråt

  27. Barnets vätskebehov iv • Holliday-segar • 0-10kg 100ml/kg • 10-20 1000ml+50ml för varje kg över 10kg • 20-80kg 1500ml+20ml/kg för varje kg över 20kg • Na 2-4mmol/kg • Kalium 1-3mmol/kg • Kalsium 0,1-1,0 mmol/kg • Clorid 3-5mmol/kg • Magnesium 0,1-0,7 mmol/kg • Fosfaatti 0,5-1,0 mmol/kg • Febern ökar 13% för varje grad över 37 • Hyperventilation 35% • 0-6mån 150ml/kg, 6-12 125ml/kg 1-5åt 90-100ml/kg

  28. Vätskebalansrubbningar • Hypovolemi • Blödning • För litet intag relaterat till förluster • Hyponatremi (kräkning, brännskador, diarre’) Symtom inbuktande fontanell under 1,5 år nedsatt turgor, somnolens Shock kalla händer, sänkt medvetande, blek cyanos, marmorerad hud, takycardi

  29. Hypervolemi • För mycket vätska vid iv. • Dålig njuravsöndring • SIADH (insöndring av antidiuretiskt hormon) vid rubbningar av centrala nervsystemet, läkemedel, brännskada, andningssvårigheter

  30. DEF. PREMATURITET • BARN FÖDDA FÖRE 37 GRAVIDITETS-VECKAN

  31. Prematurt utseende • Stor hudareal • Brist på underhudsfett • Långa extremiteter • Minskad tonus • Huden tunn • Broskvävnaden saknas • Genitalerna annorlunda

  32. orsak: • - Flerbarnsbörd • - Ärftliga betingelser • - Toxemi • - Diabetes mellitus • - Komplikationer • - Mammans ålder • - Mammans näringstillstånd • - Modern Emotionella status • - Moderns sjukdom • - Moderns missbruk • - Grupp B betahemolytisk streptococc • - TORCH • -

  33. Vad sker med barnet Lungor • Hjärnan • Ögonen • Mag-tarm kanalen • Infektioner • Värmereglering • Metabolism

  34. HÄLSOHINDER SOM HOTAR BARNET I NEONATALÅLDERN • HYPOXI • HYPOTERMI • OMOGEN MATSMÄLTNING • OMOGET NERVSYSTEM • FOSTERSTADIETS BLODOMLOPP • OMOGET IMMUNFÖRSVAR • STRESS • Smärta

  35. Observation av andning • Användningen av hjälpmuskulatur • Symmetri • Saturation • Ljud • Frekvens • Regelbundenhet • Gråt

  36. Observation av cirkulation • Frekvensen • Rytmen • Färg • Blodtryck • Perifera pulsar • Var hjärtljuden hörs bäst

  37. Observation av huden • Färg • Rodnad • Blåsor • Skråmor • Skador • Exem • Födelsemärken • Turgor • Iv beskriv hur tuber är fästa

  38. Observation av gastrointestinalkanalen • Omfång • Peristaltik • Kräkningar • Naveln • Levern • Tarmljud • Residual

  39. Vården av det prematura barnet • värme • syre • nutrition • utsöndring • sparande vård • nidcap

  40. Neonatala barnets smärtlindring Beröring Besparande vård Positionsvård Kläder/täcke 30%sockerlösning mediciner

  41. nutrition • Börjar försiktigt med 0,5ml 1-2dagen • Modersmjölk • Vitaminer • Järn • Stimulera sug • Stimulera smak • Viktöning 16-20gr/dag

  42. Mor-barn-kontakten • Attachment • Bounding • Upplevelse av sigsjälv • Upplevelse av barnet • Upplevelse av hur man lyckas/misslyckas i interaktionen • Upplevelse av kontroll • Barnets aktivitet • Personlighet • Moderns förmåga att tolka barnets signaler • Hur klart barnet signalerar

  43. Faktorer som påverkar • - BLEV FÖRFLYTTNING FÖRE MODERN SÅG SITT BARN • - FICK MODERN INFORMATION OM SITT BARN • Barnets utseende • Teknisk utrustning • Vårdåtgärder • Ekonomi • Förmåga att sörja • Förändrade roller • Vårdarens attityd • Emotionella behov

  44. Vården vid feberkramp • Sänk tempen • Trygga vitala funktioner • Diazepam rectiol (stesolid) 0,5mg/kg • Max dos 10mg effect inom 5 min

  45. Barnets andningsvägar • Näsan,spädbarnet andas via näsan (matningssvårigheter) • Luftvägarnas diameter är liten • Svullnader tillstöter lätt (pseudokrupp, epiglottit) • Bröstkorgens muskulatur utvevecklad vid 4års ålder(komplikationer tillstöter snabbare vid t.ex astma) • Bronkerna RS-virus, bronkiolit, • Lungvävnaden, rds, bpd, pneumoni • Pneumothorax, atelektas

  46. Andning Saturationen Frekvensen Ytlighet Färg Användning av hjälpmuskulatur Tal Ljud Slembildning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning Oro Plockighet Feber Observatoner

  47. Feberkramp • Kramp i samband med feber • Diff dg. Meningit, encephalit, metaboliska störningar, sepsis • 5% av alla barn • 6mån till 6år • Feber över 38,5 • Tonisk klonisk symmetrisk • Medv.förlust • En del barn blir bara slappa • 1-2min max 15min • Komplicerad kramp över 15min osymetrisk återkommer inom 24 t pareser i extremiteter

  48. Vården vid sjukdomar i andningsvägarna • Bronkodilatorer • Cortison • Adrenalin • Tömningsgymnastik • Observaton • Lägesvård • Minskat syrebehov • Vätskebalans försvårad andning ökar behovet med 35% • trygghet

More Related