160 likes | 312 Views
Staden som plats. ´sidan 288. Stadens läge. Absoluta läget : internationella gradnätet Förutsättningar för platsen genom naturgeografiska studier: landformer , klimat, vegeation , geologi och naturresurser Relativa läget mäts gnm :
E N D
Staden som plats ´sidan 288
Stadens läge • Absoluta läget : internationella gradnätet • Förutsättningar för platsen genom naturgeografiska studier: landformer, klimat, vegeation, geologi och naturresurser • Relativa läget mäts gnm: • Kilometer, tid eller pengar (exempelvis ny järnväg, flygplats ändras relativa läget = tid minskar
Stadens fördelar • Platsnytta – utbildning, försörjning, social samvaro mm. • Försörjningsförmåga – hur många staden kan försörja • Båda beroende av relativ och det absoluta läget - Öresundsbron (relativa läget förändras, förändras platsnytta o försörjningsförmågan
Vad är ens stad? S. 288 • Metod: • Morfologisk (hur det ser ut) • Funktionell (människor gör) • Juridisk ( lagstiftning) • Statistisk ( matematisk beräkning) • FN (20 000 inv) = hälften av världens befolkning i städer = Urbaniseringsgrad
Vad är ens stad? S. 288 • Norden 1960 – tätort (200 inv + max 200 m m mellan husen) • Sverige urbaniseringsgrad 90%. • FN – mindre än 60%
Stad • Stadens lokalisering och storlek: resurser - jordbruksbygd - hamn - malm • Landsbygd = motsats - stad beroende
Slutar stad – börjar landsbygd? • Zwischenstadt (mellanstad) • Aktiviteter ut ur staden = mellanting • Köpcentra • Villaförorter • Vindkraftverk • Vattendrag – dricksvatten • Fritidsintressen Gråzon – flyter i varandra
Megastäder s. 291 • Mycket stora städer = ( över 10 miljoner invånare – ca 20 st.) • Utvecklingsländer • 1950 – 86 st • Idag 500 st
Megalopolis • Stadslandskap av många städer • Städer växer ihop • Kan inte se var de börjar eller slutar • Människor flyttar till megalopolis • Megalopolis flyttar till människor • Städer brer ut sig = urbaniseras närliggande områden • New York – London (1900 – talet) • Tokyo – Shanghai (ev) • Huvuddelen av kapitalrörelsen o informationensker
Uppgift: Stadsplanering s. 298 – 305. Till måndag 5/11 • Grupp 1: stadsplanering (Maria ) • Grupp 2: 1900-talet + bilismen, LINA • Grupp 3: bostäder, CARRO STEPHANIE • Grupp 4: segregation, AXEL • Grupp 5: svenska förorter, JIM LUAY • Grupp 6 : Svenska stadsregioner, FRIDA • Grupp 7: dagens tendenser, LELAV • Grupp 8. grindsamhällen, GABBI
Stadsplanering • 1800-talet • Växande städer i Europa och Nordamerika • Gamla städer omvandlas + Industristäder • Ekonomiskt – kapitalism • Allting kan köpas och säljas – marken blev en vara - privata markägare • Ideologiskt – liberalism • Statsmaktens inflytande begränsas = fria marknaden styra
Privata markägare + spekulanter • Myndigheter så lite som möjligt = ekonomisk snabb utveckling + urbanisering • Katastrofala sociala förhållanden • 1928 medellivslängd (man, brittisk • 28 år (industriarbetare) • 52 år(jordbruksarbetare )
Nya inslag i städerna • Fabriksbyggnader • Järnvägar • Slumkvarter • Torg /marknader till bankpalats + eleganta affärer • Brist på planering • Verksamheter blandades
Överbefolkade stadskärnor • Social oro • Kriminalitet • Epidemier • Flytta – de som kunde! • Spårvagn(elektiska) • Förmögna flytta - trädgårdar
Växande trafik • Bredare gator • Stenlagda gator • Trottoarer • Parker • Avlopp • Rent dricksvatten • Begravningsplatser
Paris slutet 1800-talet = noggrann stadsplanering • Haussmann (Napoleon III) – modern huvudstad • Gatunät - stjärformade korsningar • Avlopp • Vattendistribution • Gasledningar • Parker • Saluhallar • Skolor • Stationer • Fängelser • Sjukhus • Kaserner