Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen

1. Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet Bertil Forsberg och Kadri Meister Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

2. Många dör i förtid på grund av trafikens luftföroreningar 35-50 personer dödade i trafiken varje år* (2005-2009, NTF.se) Dödsolyckor i trafiken (www.ntf.se) Fina partiklar från vägtrafik kan orsaka ~430förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., Ambio, vol.,34, No. 1, 2005) Grova partiklar från vägtrafik kan orsaka ytterligare ~40förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., 2011, opublicerade resultat) * Stockholms län

3. Livslängdspåverkan i Stockholms län • Med lokala avses de från utsläppen i länet. Till detta kommer partiklar från andra länder • som leder till ca 4 månaders livslängdsförkortning totalt för män och kvinnor.

4. Finansiärer • Landstingets miljöanslag • Stockholms stad (Miljöförvaltningen) • Umeå universitet (via APHECOM)

5. Bakgrund (1/2) • Partikelutsläpp leder till betydande hälsoeffekter • Men behövs kunskap olika källors betydelse för folkhälsan för optimala åtgärder • PM10 halterna överskrider MKN • Vägdamm utgör stor del av PM10 • Stort bidrag i Stockholm jämfört med andra storstäder i Europa • Hälsoeffekter av grova partiklar i Sthlmsregionen • Sjuklighet • Dokumenterade akuta effekter på luftvägssjukdomar • Inga säkerställda akuta effekter på hjärt- kärlsjukdomar • Dödlighet • Inga säkerställda effekter på akut förtidadödlighet • Långtidseffekter har inte kunnat fastställas

6. Bakgrund (2/2) • SAMMANFATTNING: • Dödlighet • - Vissa bevis att kortvarig exponering påverkar dödlighet • - Inga bevis att långtidsexponering påverkar dödlighet • Sjukdom • Lika stora eller större effekter än fina partiklar: • - Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom • - Påverkan på astmatiker • Ökade sjukvårdsbesök p g a luftvägsbesvär • Ökade sjukvårdsbesök p g a hjärt- kärlsjukdom • Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.) • Effekter av vägdamm i Finland (våren) • Increasedrespiratory symptomsamongchildren (Tiittanen1999) • Partiklar med kisel och järn i Oslo • Increasedprevalence of cough and reducedlungfunctionamongchildren in Oslo, Umeå & Kuopio (Roemer et al., 2000) • Sand stormar i Spokane (USA) • No increase in mortality (Schwartz et al., 1999) • Sand stormar i Washington (USA) • Increasedhospital admissionsdue to bronchitis • Grova partiklar i Coachella Valley, CA • Increasedmortality (Ostro et al., 1999 & 2000) • Höga PM10 pga jord och vulkanisk aktivitet i Anchorage, Alaska • Increasedhospital admissiondue to asthma (Gordian et al., 1996) • Gorva partiklar i Toronto, Canada • Increasednumber of hospital admissionsdue to respiratorydisease (Burnett et al., 1999; Molgavkar, 2002 etc.)

7. Grova partiklar - ”Vägdamm” Väg- damm Avgaspartiklar Koncen- tration Bränslen, oljor, motor, katalysator Organiska ämnen ”Sot” Syror Metaller (bränslen, motor, kat.) Salter Asfalt, salt, sand, bromsar, däck, m m Stenmaterial Salter Metaller Organiska ämnen ”Sot” (avgaser, bitumen…) Sulfat, nitrat, ammonium Bakterier 0.001 0.01 0.1 1 10 Diameter, µm

8. Källor till ”vägdamm” • Beläggningsslitage (sten, bitumen) • Vägsalt • Dammbindningsmedel • Havssalt • Bromsslitage • Däckslitage • Dubbslitage • Spill (jord, sten, oljor, bränslen, cement etc.) • Fasadputs etc från husrenovering • Biologiskt material (från bakterier, svampar, växtmaterial etc) • Deponerade partiklar (sekundära partiklar m fl. från andra källor) • Avgaspartiklar • Korrosionsprodukter från fordon • Kopparoxider m fl oxider från hustakavrinning • Korrosionsprodukter från vägskyltar, räcken etc.

9. Stor del av PM10 på grund av stenmaterial i vägbana Resultat från Källreceptor- beräkningar baserat på kemiska analyser av partiklarna Emfo WEAREM, Sjödin et al.

10. Total Upptag i lunga beror på storleken

11. Ackumulerad deposition i lunga efter 5 veckor

12. Olika löslighet & hygroskopicitet • Avgaspartiklar • Olösliga sotpartiklar, metaller, organiska ämnen • Lösliga syror • Mest icke hygroskopiskt • Vägdamm • Olösliga stenmineraler, sot, metaller • Lösliga salter, syror, sulfat, nitrat, ammonium • Mest icke hygroskopiskt (årstidsberoende?)

13. Toxicitet av summan av ämnena i PM << observerade riskfaktorer • 4 förklaringar: • Blandningen mckt mer toxisk än summan av enskilda ämnen • En liten del av befolkningen är mer känslig än tox testerna visar • Toxiciteten är inte alls relaterad till kemiska sammansättningen • Partikelmassa är inte orsaken till effekterna

14. Mätningar 2000-2008 • Data • Torkel Knutssonsgatan • 2000 – 2008 • PM10 • PM2.5 • PM10-PM2.5 • CO Avgasindikator • Ozon

15. Halter 2000-2008

16. Hur representativ är mätn på Torkel för bef exponering? Mätning på Torkel Modellberäknad befolkningsexponering Tidsseriestudie => viktigt att mätningarna speglar variationerna i exponeringen Vägdammet följer vägtrafikens variationer => ej så stora geografiska skillnader

17. Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Olika variationer i avgaspartiklar och vägdamm => hälsoeffekter kan särskiljas _____ Avgaspartiklar _ _ _ _ _ Vägdamm

18. Högst halter under våren

19. Mest lokala grova partiklar under våren

20. Hälsoeffekter av partiklarTilläggsprogram för 2006 Grova partiklar LVF 2007:14 Vägtrafkpartiklar Vedförbränning

21. MångahälsostudieriStockholm (KI+Umeåuniv) • LUCAS(LungcanceriStockholmslän) • SHAPE(hälsoeffekter & ekonomi) • SALUT I (avgaser => ökadkänslighetför pollen) • BAMSE(4 089 barns hälsa & exponeringfrfödsel) • Hälsoeffekteravgrovapartiklar(korttidsexponering) • SNAP • EXPOSE – valideringavexponering • PASTA – Korttidseffekterultrafinapartiklar & Hj.-kä + andn • SENSI – Akutaeffekter (1990-talet död & sjukdom) bland känsligagrupper (redansjuka) • SALUT II – Akutaeffekteri tunnel (inflammatoriska eff. Blodkoag) • LEAP – Långtidsexponering & hjärtinfarkt • FALCONAIR - långtidsexponering & hjärtinfarkt • Onset (korttidseffekter & hjärtinfarkt, genmiljöindikatorer) • HEAPSS – Korttidsexpultrafina part & överlevande 1:a hjärtinfarkt • ALVA (korttidseffekter & hjärtarrytmier) • GENBAMSE – Utvecklingavastma; 500 BAMSE-barn med astma LVF 2007:14

22. Studier i Stockholm har visatatt luftföroreningar medför ökade hälsorisker LVF 2007:14

23. Korttidseffekter av PM10 har dokumenterats i Stockholm i flera studier. Nedan inläggningar för hjärtsjukdom per 10 µg/m3 PM10 in APHEA2

24. För respiratoriska akutbesök har vi tidigare påvisat effekten av grovfraktionen (%) per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)all respiratory, asthma, non-allergicasthma

25. Data som använts i denna studie - Storstockholm 2000-2008 (ca 1,3 miljinv) - Ca 2800 dygn i analysen, 93 398 dödsfall - Dödsfallsdata från SoS, mv 28,4 dödsfall/dygn (”exkl yttre orsaker”) - Luftföroreningsdata från Södermalm: PM10, PM2,5, ozon och CO (även Sveavägen) - Grovfraktionen = PM10-PM2.5 (PM2.5-10) - Dygnsmedelvärden, utom för O3 (max 8h) - Väderdata från Bromma

26. Beräkningar av effekterna - RR (% ökning) relateras till mv av samma dags och gårdagens halt (lag0-1) - Modellen justerar för: Långtidstrender och årstid Veckodag Storhelger Temperatur (lag 0 och lag1-2) Relativ luftfuktighet (lag 0 och lag1-2) Influensa Andra luftföroreningar Skillnad vägdammssäsong och övrig tid

27. Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)utan/med kontroll för O3, PM2.5, CO 1,7 % Utan andra med O3 med PM2.5 med CO

28. Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3Säsongsvis utan/med kontroll för PM2.5, O3, CO 1,7 % Utanför vägdammssäsongen tycks effekten av grovfraktionen bero på PM2.5

29. En första konsekvensuppskattning • RR 1,7 % per 10 µg/m3 PM2.5-10 • 20-30 µg/m3 bidrag till grovfraktionen vanligt under dubbdäckspåverkad säsong • Vägdammsbidrag till PM2.5 ej beaktat • 30 µg/m3 > 5 % högre dödlighet > 1-2 fall/dag • Över hela säsongen ca 30-40 fler dödsfall i StorStockholm • Hela riket? • Effekter av långtidsexponering?

30. RR i nya studierökning per 10 µg/m3 grova • 47 städer i USA (Zanobetti & Schwarz 2009) • 0,5% all dödlighet • 15 städer Kalifornien (Malig& Ostro2009) • 1,3%kardiovaskulär dödlighet • Barcelona, Saharasand (Perez et al 2008) • 8,4% all dödlighet (jfrt m 1,4% för icke Saharadagar) • Rom & Aten Saharasand (flera studier), • ökad dödlighet

31. Ny experimentell studie visar på mekanismer • 14 friska (frivilliga) • 89 ug/m3 grova partiklar under 2 timmar • Blindprov med filtrerad luft • => Mild lunginflammation • => Påverkan på blodbildning och hjärtrytmvariabilitet efter 20 timmar . Graff et al. Environ Health Perspect 2009; 117: 1089-1094.

32. Slutsatser från konferensen om vägdamm, okt 2010 http://gpc.slb.nu/register/?page_id=477 • Toxikologiska studier • mineralsammansättning i beläggningen och ytreaktiviteten hos stenmineralerna • endotoxin (från jordbakterier) • Effekter av korttidsexponering på sjuklighet hos befolkningen • I Stockholm finns observerade effekter på luftvägssjukdomar • Effekter på både luftvägs- och hjärtkärlsjukdom har noterats i studier i andra länder • Effekter av korttidsexponering på förtida dödlighet hos befolkningen • korttidsexponering för vägdamm (dagar) medför ökad förtida dödlighet (nytt 2011)* • Partiklar som transporteras med vindar från Sahara medför ökad dödlighet • Grova partiklar påverkar dödlighet torra områden i amerikanska studier • Effekter av långtidsexponering på förtida dödligheten • Studier i Stockholm visat att vägtrafikens utsläpp påverkar den förtida dödligheten, men det går ej avgöra vilka ämnen eller vilken partikelfraktion som detta beror på – vägdamm kan spela en roll för förtida dödlighet p g a långtidsexponering men detta har ej visats. * Visades ej på konferensen, eftersom studien ej var klar då

33. Hur påverkas vi av långtidsexponering för grova partiklar? Går ej skilja på grova och avgaspartiklar i cohortstudierna 4900 platser i Storstockholm (Beräknade värden 100 x 100 meters gridrutor) Avgaspartiklar Vägdamm

34. 30 km/h 50 km/h 70 km/h Dubbdäckens PM10 generering väl kartlagd i en rad studier Maj; dubb/odubbade Dubbdäck September; dubb/sommar Tunnlar Gaturum Sthlm September; dubb/sommar Laboratorium Masskoncentrationskvot Kemisk sammansättning Odubbat vinterd. OSLO Mobila mätningar Sommardäck Fordonshastighet (km/h)

35. Dubbdäck, totalförbud i Japan

36. Dubbdäck, totalförbud (Japan)

37. Slutsats o nya frågor • Ca 30-40 förtida dödsfall p g a förhöjda halter grova partiklar i Stockholmsregionen • Dubbdäcksanvändningen viktig orsak till de grova partiklarna • Påverkan på livslängd? • Hela Sverige? • Effekter av långtidsexponering?

38. Dra in klorna!