Ekonomiska aspekter kring bekämpningsstrategier

1. Ekonomiska aspekter kring bekämpningsstrategier Håkan Rosenqvist Greppa Näringen Linköping 2012-03-07

2. Värde på merskörd > kostnad förmerskörd

3. Kostnad för merskörd • Preparat, Vilken dos och vilket preparat? - Hur blir lönsamheten vid olika doser - Ställa kostnad för olika doser mot värde av olika bekämpningseffekt.

4. Kostnad för körning • Egen spruta eller inlejd, 75 -150 kr normalt • Alternativvärde spruta • Skulle förare, traktor och spruta används till något annat? • Underhåll, drivmedel och ev. ökad avskrivning vid ökad användning • När det köps ny spruta anpassas den efter hur mycket det sprutas  Ökad bekämpning leder till ökad investering i spruta. • Om det sprutats mindre hade sprutinvesteringarna minskats? • Skall det räknas en högre timersättning när man håller på med bekämpning än för andra arbeten p.g.a. riskerna med bekämpningsmedel?

5. Körskador • Finns det sprutspår? • Sprutans bredd • Nedkörning kanske 1% med tidigare bekämpning i fältet, 24 meters bogserad spruta, kostnad beroende på spm pris, kanske 60 kr per ha.

6. Värde av merskörd • Vad är nettoskördevärdet? • Spannmålspris • Kostnader p.ga ökad skörd • Även kostnaderna ökar när skörden ökar

7. Kostnader som ökar: • P 3 kg per ton, ca 7 öre per kg spannmål • K 5 kg per ton, ca 4 öre per kg spannmål • Tröskning ca 2 öre per kg spannmål (stor variation) • Transport ca 5 öre per kg spannmål (stor variation) • Torkning ca 10 öre per kg spannmål (stor variation) • Summa ökad kostnader ca 30 (28) öre per kg

8. RäkneexempelKörning med full dos • Antaganden: • Preparat 500 kr • Körning 75 kr • Körskador 1% * 7000 kg * (1,8-0,3=1,5) = 105 kr • Summa kostnader 680 kr • Spannmålspris 1,80 kr • Merkostnader 0,3 kr per kg • Nettoskördevärde 1,5 kr per kg

9. RäkneexempelKörning med full dos • Resultat från räkneexempel: • Krävs en ökad skörd på 680 kr / 1,5 kr/kg = 453 kg / ha • Får vi denna skördeökning? • Vid ett spannmålspris på 1,3 kr per kg krävs en merskörd på 680 kg / ha • Krav på skördeökning ändras med bl. a spannmålspris!

10. RäkneexempelKörning med halv dos • Anataganden: • Preparat 250 kr • Körning 75 kr • Körskador 1% * 7000 kg * (1,8-0,3=1,5) = 105 kr • Summa kostnader 430 kr • Spannmålspris 1,80 kr • Merkostnader 0,3 kr per kg • Nettoskördevärde 1,5 kr per kg

11. RäkneexempelKörning med halv dos • Resultat från räkneexempel: • Krävs en ökad skörd på 430 kr / 1,5 kr/kg = 287 kg / ha • Vid låga spannmålspriser kan det vara aktuellt att reducera dosen mer än vid höga spannmålspriser. • Viktigaste slutsats: Bekämpningen behöver anpassas efter olika pris och kostnadsförhållanden.

12. Arbetssätt 1 • 1) Gör en bedömning vad bekämpningsåtgärden kostar. • 2) Gör en bedömning av vad förväntad merskörd är av bekämpningsåtgärden samt räkna fram ekonomsikt värde av merskörden. • 3) Jämför kostnadsökning och intäktsökning Är kostnadsökningen högre än intäktsökningen bekämpa inte alternativt lägre dos eller annat preparat

13. Arbetssätt 2 • 1) Gör en bedömning vad bekämpningsåtgärden kostar. • 2) Räkna fram hur många kg skördeökning som krävs • 3) Om ni tror att denna skördeökning inte uppnås bekämpa inte alternativt lägre dos eller annat preparat

14. Tid är pengar!

15. Bekämpningspreparat är dyra – Slösa inte med dem • Lägg ned tid på att kolla bekämpningsbehov och dosbehov. • Bekämpning på 100 hektar kostar storleksklass 110 kkr i Skåne och 55 kkr i Mellansverige. • Viktigt att köra vid rätt tidpunkt och anpassad dos och bra preparatval • Om preparatåtgången kan minskas med 10 % p.g.a. ökad tidsåtgång och det är oförändrad bekämpningseffekt motsvarar detta ca 50 timmar per år på en 100 hektars gård i Skåne och 25 timmar i Mellansverige. • Är mekanisk ogräsbekämpning ett alternativ?

16. Dosneddragning genom att finna optimal bekämpningstidpunkt Betydligt bättre konkurrenskraft än normallt hos grödan ca 10 % Endast liten ogräsmängd ca 15 % Huvudsakligen ogräsarter med låg konkurrenskraft ca 10 % Ogräsplantorna är små i stället för medelstora vid behandling ca 15 % Tillväxtbetingelserna för ogräsen är bättre än normalt dagarna för bek. ca 15 % Väderleken är varm och inte kall behandlingsdagen ca 10 % Väderleken är fuktig och inte torr behandlingsdagen ca 10 %

17. Resultat från artikel om svampbekämpning i höstvete

18. Bakgrund • Höstvete • Svampbekämpning • Skåne • 25 försöksår, 1983 -2007 • Normala doser • Olika preparat under perioden • Artikel som ligger till grund för följande: Wiik, L. and Rosenqvist, H., 2010. The economics of fungicide use in winter wheat in southern Sweden. CropProtection 29 (2010) 11–19

19. Antaganden • Analys med tre prisnivåer för vete; 1 kr, 2 kr och 3 kr per kg vete • Tre kostnadsnivåer på preparat; 300 kr, 400 kr och 600 kr per ha • Nivån 400 SEK per hektar avser prisnivån 2008.

20. Resultat

21. Bekämpning minskar ej variation i skördenivå • Ungefär samma variation i bekämpade som obekämpade led. • Riskreduktion är ej argument för bekämpning, ej heller försäkringstänkande. • De bekämpade leden uppvisar i genomsnitt en högre skördenivå än de obekämpade leden. • Detta innebär att bekämpning i höstvete med vald bekämpningsstrategi inte är ett effektivt sätt att minska risken i höstveteodling utöver lönsamhetsförändringen. • Riskförändringen motiverar alltså inte om det skall bekämpas eller ej.

22. Effekter av ökade spannmålspriser 1 • Den ena effekten är att det är betydligt fler år som det är lönsamt att bekämpa med ett högre spannmålspris. Den andra är att arealerna vete kan komma att ändras. • Dessutom kan det vara aktuellt att öka doserna något vid högre vetepris. • Dessa tre effekter innebär att bekämpningsmedelsanvändningen kan förväntas ändras liksom mängden bekämpningsmedel i vattendrag vid högre spannmålspriser.

23. Effekter av ökade spannmålspriser 2 • Ökade spannmålspriser leder till mer bekämpning (och ev till ökad spannmålsareal) • Blir svårare att nå mål med minskad bekämpningsmedelsanvändning samt minskad mängd bekämpningsmedel i vattendrag. • En ökning av vetepriset med t ex 100 % påverkar lönsamheten av bekämpningen mer än om bekämpningsmedelpriset stiger med 100 %. • Miljömål med minskad svampbekämpning och minskad mängd svampbekämpningsmedel i vattendrag kan bli svårare att nå med högre vetepris.

24. Lönsamhet av svampbekämpning i höstvete 1 • Lönsamheten av bekämpnning var högre under perioden 1995 – 2007 än mellan 1983 – 1994. • Nya preparat har ökat lönsamheten av denna svampbekämpning. • En slutsats av detta är att ändringar i tillgängliga preparat påverkar bekämpningsstrategier

25. Lönsamhet av svampbekämpning i höstvete 2 • Egen spruta eller inlejd spruta har relativt liten effekt på om det skall bekämpas eller ej. • Nedkörning av gröda påverkar inte nämnvärt om det skall bekämpas eller ej.

26. Procentlönsammaförsökochskördeökningskravförattbekämpningskallvaralönsamt. Beräkningarnaärgjorda med trevetepriserochtrekostnaderförbekämpning (prep + andrakostnader).Försökenavsersvampbekämpningmellan 1983-2007.

27. Några slutsatser • Prisförhållanden påverkar val av bekämpningsstrategi. • Preparattillgänglighet påverkar bekämpningsstrategi • Sortval påverkar bekämpningsstrategi • Biologiska och klimatmässiga förhållanden påverkar bekämpningsstrategi. • osv •  Lönsamhet av bekämpning och bekämpningsstrategiger är ej statiska utan måste omprövas fortlöpande.