Socialisering i ett globalt perspektiv

1. Socialisering i ett globalt perspektiv

2. Disposition • A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning • B. Genus • C. Socialisering • D. Socialisering och ålder • E. Min egen forskning

3. A. Centrala resonemang • Socialisering och föreställningar om människans natur och villkor • Socialisering och den teoretiska relationen mellan det individuella och kollektiva • Varför vet vi mer om barndom än om barn? • Det individuellas betydelse för antropologi • Självständighet och beroende: ”Om man inte tillhör kan man inte bli” (Norman 1997:146) • Norman & Nielsen: 1. Människan är medskapande och oförutsägbar; 2. Tänka kritiskt kring teorier med hjälp av etnografier.

4. A. Centrala resonemang • Hur studeras socialisering? • Utgå ifrån sociala relationer, situationer och regler • Beskriva och ge mening åt social praxis • Använda ett holistiskt och jämförande perspektiv • Ta reda på principer för social differentiering: till exempel ålder och genus • Ålder och genus: en mötesplats och ett slagfält för det biologiska och det kulturella; för idéer om det inneboende och det förvärvade, det ärvda och det inlärda, det essentiella och det konstruerade i människan Clifford Geertz: vi kommer till den här världen med förmågan att leva tusentals olika liv men till slut lever bara ett. Nielsen & Norman: Människan är både produkt och producent av kultur .

5. B. Genus • Studeras som relation mellan män och kvinnor som ser olika ut i olika samhällen • Socialisering och genus: människor lär sig att bli kvinnor och män • Varför genus inom vetenskaplig forskning och när? • Genus och antropologi • Edwin Ardener: ”mutedgroups” och antropologi som ett manligt vetenskapligt projekt • Thomas Hylland Eriksen: ”kvinnans relativa maktlöshet och påstådda universella underordning” (2000:134) • Titta på arbets- och maktfördelning mellan kvinnor och män • Vad säger informanterna själva och vad säger vi? • Vem är egentligen maktlös? Etnografiska exempel: hopi, mundurucú (se Eriksen 2000:137-40)

6. B. Genus • Jakt eller samling? ”Man the Hunter” eller ”Woman the Gatherer” – vem är drivkraften i evolutionen? • Michelle Rosaldos hypotes - man : kvinna :: offentligt : privat • Ortner & Whitehead – kvinnor och privata, partikularistiska projekt :: män och det offentliga och det allmännas bästa • Gatan & hemmet i Medellin, Colombia (Norman 1997:70-1) • Strukturalism och universella dikotomier • Sherry Ortners hypotes – man : kvinna :: kultur : natur • Kvinnans kropp: amning och menstruering • Lägre sociala roller • Motsvarande mentala strukturer

7. B. Genus • Närhet till naturen: kvinnor, barn och grupper med låg social status • Etniska grupper i det gamla Jugoslavien och ”stadier i kultur- och samhällsutveckling” (till exempel serberna i Kroatien och albanerna i Serbien) • Problematisera det likhetstecken som ställs mellan grupper med låg social status och natur: alla människor har ett proaktivt och skapande förhållningssätt till omgivningen • Titta på regler och praktik – vilka resurser och strategier använder sig människor av när de deltar i det sociala livet? • Hur ska vi rent metodologiskt närma oss ”mutedgroups”?

8. C. Socialisering • Pia Løvschal Nielsen • Fältarbete bland hutteriter i Kanada • Visar på relationen mellan teori och empiri i antropologi • Ställer sig frågande till ett vuxencentriskt perspektiv inom socialiseringsforskning – föreställningen om att barn får kultur av vuxna • Den sociala verkligheten/världen är inte homogen • Norman: människan är både autonom och heteronom, ”ett subjekt med en inre konfliktfylld värld av föreställningar, fantasier och minnen och samtidigt beroende av andra” (1997:58). • Barn har redan en personlighet som interagerar med vuxna

9. C. Socialisering • Pierre Bourdieu: habitus och socialt fält • Habitus – ”ett internaliserat handlingsprogram”, ”förkroppsligad kultur” (Eriksen 2000:95) • Nielsen: Brännmärkningsritualen bland hutteriter och barns egna sociala fält Nielsen: Ifrågasätter en vuxencentrisk och funktionalistisk förklaring av socialisering - fenomen förklaras utifrån sitt syfte; fokus sätts på framtid i stället för nutid – hur barn ska bli, inte hur de är. Norman: Hur vet man att resultatet hänger samman med uppfostringsmetoden? Bra fråga!

10. C. Socialisering • Psykologi och utvecklingsperspektivet • Människans utveckling förklaras i termer av hennes växande kognitiva förmåga • Antropologisk rädsla för utvecklingsresonemangen och essentialism • Hur ska antropologi kunna förklara internalisering, inlärning, inre världar och mentala strukturer? Här behöver vi insikter från andra discipliner.

11. C. Socialisering • Samspel mellan ålder och andra principer för social differentiering: klass, etnicitet, genus. En studie av ett svart och ett vitt arbetarklassområde på 1980-talet i North Carolina, USA (se Norman 1997:115-20) • Förhållandet mellan kultur och personlighetstyper (till exempel, Tyskland och Serbien)?

12. D. Socialisering och ålder • Ålder och social praxis – när blir man vuxen egentligen? • Människan som en rituell varelse • Samhällen uppmärksammar rituellt olika livsstadier • Ritualer är symboliska handlingar som ger mening åt det sociala livet • Initiationsriter (Arnold Van Gennep) • Övergångsriter: separation, liminalitet, återintergration (Victor Turner) • Initiationsriter och formandet av sociala grupper av jämnåriga (maasai, kaguru, se Eriksen 2000:144-5, 147) • Kroppen och initiationsriter (nuer, se Eriksen 2000:146); kvinnlig omskärelse (maasai, somalier, se Norman 1997:156-63)

13. E. Min egen forskning • Sociala förändringar i det serbiska samhället och unga människor (artonåringar) • Förhållandet mellan det förflutna och nuet i unga människors vardag • Bakgrundsfakta om Serbien: • En del av Jugoslavien, som bestod av sex självständiga republiker, numera stater • Jugoslavien upplöstes i början av 1990-talet och kriget utbröt • Jugoslavienkriget och ”demokratins mörka sida” – vilar demokrati på etnisk homogenitet (se Mann, Michael. 2005. The Dark Side of Democracy: ExplainingEthnicCleansing. Cambridge: Cambridge University Press)? • Milosevic, serbernas president, var en central gestalt i serbisk politik fram till år 2000. Han dog under rättegången i Haag. • Serbernas ”kollektiva skuld och politiska ansvar” och konfrontation med det förflutna

14. E. Min egen forskning Krav på det serbiska samhället: ”Ta avstånd från extrem nationalism genom konfrontationen med det förflutna” ”Utveckla institutioner och mekanismer för frågor kring mänskliga rättigheter ” ”Deradikalisera regionala nationalismer ” Vad säger man om detta på hemmaplan? Mina informanters livsförhållanden och uppfattningar – hur hänger de samman? (Jfr Normans resonemang om sambandet mellan uppfostringsmetod och resultat)

15. E. Min egen forskning • Hur uppfattas människor och verkligheten? • Varför är verkligheten oäkta? Kommunism och krig. • Tystnaden mellan generationer och kunskaper som inte lärs ut • Varje generation måste lära sig vissa saker på egen hand • Hannah Arendt: ”natality” – människans förmåga att påbörja något nytt. Hur hanterar vi arvet som de äldre lämnar till oss? Med hjälp av vår förmåga att initiera nya skeenden som även bottnar i det att vi som människor är unika och oförutsägbara. • Vi är aldrig bara kopior av andra människor och omgivningar