160 likes | 321 Views
Ökande tillgänglighet gynnar alla studenter. Kvalitetsdrivet 2013 - UHR Monica Svalfors samordnare, nationella medel för studenter med funktionshinder. Särskilt åtagande vid Stockholms universitet. Regleringsbreven, särskilt åtagande sedan 1993
E N D
Ökande tillgänglighet gynnar alla studenter Kvalitetsdrivet 2013 - UHR Monica Svalfors samordnare, nationella medel för studenter med funktionshinder
Särskilt åtagande vid Stockholms universitet • Regleringsbreven, särskilt åtagande sedan 1993 • Nationella medel för studenter med funktionshinder - ett högskolegemensamt anslag, administreras av Stockholms universitet • 0,3 procent av grundutbildningsanslaget • sammanställning av uppgifter om kostnader för särskilt pedagogiskt stöd, studentantal samt text om åtgärder som förbättrat situationen • Stockholms universitets årsredovisning
Samverkan – en förutsättning • En förutsättning för Stockholms universitet att genomföra åtagandet är samverkan med övriga universitet och högskolor. • Vilka ingår i målgruppen ”studenter med funktionshinder”? • ”Särskilt pedagogiskt stöd” behöver definieras och uppdateras i takt med tiden. • Vad händer vid lärosätena?
Nätverken för samarbete och samverkan • Det nationella nätverket – Samordnarnätverket • Den nationella referensgruppen för Stockholms universitets särskilda åtagande • policyfrågor, konferens- och utbildningsdagar • Fyra regionala nätverk
Underlag för fördelning av de nationella medlen • De kostnadsuppgifter om ”särskilt pedagogiskt stöd” som Stockholms universitetet samlar in avser endast personliga pedagogiska insatser i studiesituationen för enskilda studenter, samt riktade pedagogiska insatser som erbjuds studenterna ifråga i grupp.
Särskilt pedagogiskt stöd • Utbildningstolkning, anteckningsstöd, mentor, mentorhandledning, enskild och/eller extra handledning, (riktat) språkstöd, visst personstöd vid biblioteksbesök, exkursioner etc., lektörer, samt vissa kostnader vid anpassad examination • Riktade pedagogiska insatser som erbjuds studenter i grupp såsom kurs i studievanor och studieteknik, IT/program, talboksanvändning
Generell tillgänglighet • Utrustning och investeringar i lärosätenas fysiska, organisatoriska och pedagogiska tillgänglighet bekostas av respektive högskola. Här omfattas även utbildning av lärare och övrig personal, pedagogiskt utvecklingsarbete och andra åtgärder som relaterar till ett lärosätes generella tillgänglighet.
Ökande studentantal År 2003: 4 155 kända studenter År 2007: 5 455 kända studenter År 2009: 7 445 kända studenter År 2012: 9 384 kända studenter • grupperna studenter med dyslexi och olika neuropsykiatriska och psykiska tillstånd utgjorde 80% år 2012 • 2,5-3% av studentpopulationen i sin helhet
Minskande kostnader för särskilt pedagogiskt stöd, dvs särlösningar • 2003: 54 339 tkr • 2007: 62 741 tkr – utbildningstolkning 69% • 2009: 67 223 tkr • 2012: 65 685 tkr – utbildningstolkning 60%
Ökande generell tillgänglighet • Antalet kända studenter med funktionshinder i studiesituationen ökar stort varje år och samtidigt minskar kostnaderna för särskilt pedagogiskt stöd. Kan det bero på att dagens studenter ställer lägre krav på anpassning av studievillkoren? • Eller beror det på att tillgängligheten i högskolan hela tiden utvecklas?
Viktiga faktorer • Utvecklingen av IT generellt • Riktade programvaror, campuslicenser, appar • MTM och den digitala talboken • Universitets- och högskolebibliotekens studentservice • Tillgänglighet en pedagogisk fråga • Initiativ som tas för att inkludera studenter med funktionshinder gynnar alla studenter.
Exempel: • Pedagogiska strategier som gynnar alla studenter men som kan vara avgörande för studenter med vissa funktionshinder i studiesituationen är t.ex.: • att presentera information och studiematerial tydligt och strukturerat och både muntligt och skriftligt. • att inledningsvis beskriva föreläsningens/kursens upplägg och att sammanfatta i slutet.
Vidare: • Att inte hoppa över pauser då studenter med koncentrationssvårigheter och smärtproblematik behöver pauser; allas lärande vinner på det. • Att planera varierade examinationsformer så att studenter med olika förutsättningar och lärandestilar får möjlighet att komma till sin rätt. • Att fastställa kursplaner och litteraturlistor i god tid; en nyinläsning kan ta upp till två månader.
Några exempel till: • Med tillgängliga lärplattformar, med kursmaterial inkl. kompendier i elektronisk form (helst Word) kan studenter med läshinder använda talsyntes. • Om åhörarkopior läggs ut i förväg inför föreläsningar och seminarier, har alla möjlighet att förbereda sig. • Om mikrofon används vid föreläsningar och om ställda frågor upprepas, blir det tydligare för alla.
Lag, förordning, konvention • Regleringsbreven sedan året 1993 - uppdrag • Förordning om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken (SFS 2001:526) • Lag om likabehandling av studenter i högskolan året 2002 följt av: Diskrimineringslag 2008:567 • Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Optional Protocol