Kyrkostyrelsens anvisningar om kostnader för kulturarvet

1. Kyrkostyrelsens anvisningar om kostnader för kulturarvet Maija-Liisa Hietakangas

2. Anvisningen och dess syfte • Anvisningarna har meddelats i Kyrkostyrelsens cirkulär 33/2006. • Syftet är att få korrekt information om de merkostnader vården av kulturarvet orsakar församlingarna. • Som kostnader för kulturarvet upptas endast extra merkostnader. T.ex. kyrkobyggnaden ansluter huvudsakligen till församlingens ordinära verksamhet. • Kostnader för begravningsväsendet och kyrkobokföringen bokförs inte separat som utgifter för kulturarvet eftersom de är lagstadgade samhälleliga uppgifter.

3. Att bevara kulturarvet är • en lagstadgad samhällelig uppgift • en av de tre motiveringarna till varför församlingarna erhåller samfundsskatt. • Det ligger i församlingens intresse att veta • vilket kulturarv den har • hur det bör vårdas • vilka extra kostnader kulturarvet medför.

4. Bokföring av utgifter och inkomster i anslutning till kulturarvet • Kostnader för och eventuella intäkter från verksamheten bokförs i resultaträkningen på lämpligt konto och uppgiftsområde. • Investeringskostnader som är merkostnader för att bevara kulturarvet ska i mån av möjlighet hållas isär från ordinära investeringar som hör samman med församlingens egen verksamhet. Eventuella byggnadsunderstöd, EU-bidrag eller donationer avsedda för kulturinvesteringar som församlingen får ger en minskad bruttoutgift.

5. Verksamhetskostnaderna och verksamhetsintäkterna indelas i tre grupper 1. Kostnader och eventuella intäkter i samband med vården av kyrkliga byggnader som utgör kulturarv. 2. Kostnader och eventuella intäkter i samband med vården av annan fast egendom som utgör kulturarv. 3. Kostnader och eventuella intäkter i samband med vården av kyrkliga föremål i anslutning till kulturarvet.

6. Bokföring av kostnader för och ev. intäkter från verksamheten 1. Kostnader och eventuella intäkter bokförs fr.o.m. 1.1.2007 med särskilda koder. • En särskild kod betyder att man i ett separat konteringsfält anger om utgiften/inkomsten hör samman med kulturarvet eller inte. 1 = kyrkliga byggnader 2 = övriga byggnader 3 = vård av kyrkliga föremål (4 = församlingens egen verksamhet, inkluderar inte utgifter för kulturarvet )

7. Bokföring av kostnader för och ev. intäkter från verksamheten … 2. Om församlingen sällan har utgifter för kulturarvet ska den öppna nya konton för uppföljningen av dessa utgifter. • Exempel • Utgifter för underhåll av maskiner 4360˗4364. Bland dessa möjliga konton väljer man t.ex. 4361 för kulturarvet. • Sakkunnigtjänster 4400˗4401. Bland dessa möjliga konton väljer man t.ex. 4401 för kulturarvet. • Reparations- och servicematerial 4720˗4724. Bland dessa möjliga konton väljer man t.ex. 4721 för kulturarvet.

8. Bokföring av kostnader för och ev. intäkter från verksamheten … 3.Ett tredje sätt är att ha koder för underuppgiftsområden. • T.ex. kyrkobyggnaderna hör ofta till uppgiftsområdet 502. Konteringsfältet tillåter totalt 5˗6 siffror. Efter 502 kan man då lägga till koder för att markera utgifter som har anknytning till kulturarvet. 4. Ett fjärde sätt är att införa ett eget uppgiftsområde eller en egen investeringskod för t.ex. grundlig renovering av kyrkan. Uppgiftsområdeskoden används sedan under hela den tid som renoveringen pågår.

9. Ange verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter i den ekonomiska statistiken • Verksamhetsintäkterna från och verksamhetskostnaderna för • kyrkliga byggnader • övrig fast egendom • lösöre under räkenskapsåret anges under punkt 7 på blankett A 7 för ekonomisk statistik. • Detaljerade anvisningar finns på adressen www.kirkko.evl.fi > på svenska > Församlingsstatistik.

10. Exempel på hur verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter anges på blankett A 7

11. Uppge investeringsutgifter i den ekonomiska statistiken • Investeringsutgifterna för att bevara kulturarvet anges på statistikblanketten A 7 i tabellen 6 och kolumnen Andel av kostnaderna för investeringar som genomförts på kulturhistoriska grunder. • I kolumnen Kostnaderna sammanlagt i samma tabell anges – som namnet säger – de totala kostnaderna för investeringen (= aktiverad anskaffningsutgift). • I tabellen anges endast de investeringar som har blivit klara under redovisningsåret.

12. Uppge investeringsutgifter ... • Investeringar i syfte att bevara kulturarvet aktiveras inte separat som egna poster i balansräkningens bestående aktiva. • I avskrivningskalkylerna beaktas inte investeringar som har gjorts för att bevara kulturarvet separat. • Evangelisk-lutherska kyrkan har uppgifter om kostnaderna för vård och underhåll av kulturarvet • verksamhetskostnaderna och eventuella verksamhetsintäkter för varje år • utgifterna för investeringar som har blivit klara för varje år.