Den nya skollagen

1. Den nya skollagen

2. en ny modern skollag med tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter. • nya samlade läroplaner för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. • ny struktur på kursplanerna i alla ämnen. • centralt innehåll införs i alla ämnens kursplaner. • nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. • en ny betygskala med sex steg.

3. Fler nyheter i den nya skollagen • Förskolan blir en egen skolform. • Skärpta regler för användning av obehöriga lärare i undervisningen. • Eleven ska ha tillgång till elevhälsa, studie-och yrkervägledning och skolbibliotek. • Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. • Det införs en anmälningsplikt som innebär att om en elev riskerar att inte nå upp till de lägsta kunskapskraven, ska det anmälas till rektorn. • Rektorn ska besluta om en elev ska få särskilt stöd. Beslutet att inte få särskilt stöd kan överklagas. • Beslutet om åtgärdsprogram kan också överklagas, om eleven eller föräldrarna anser att hon eller han inte får tillräckligt stöd eller inte får rätt stöd. • Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. • Rektorn och lärarna får tydligare befogenheter för att vidta omedelbara åtgärder för att se till att eleverna får trygghet och studiero i skolan. • Skriftlig varning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid annan skola och avstängning är nya disciplinära åtgärder i grundskolan. • Det ska finnas möjlighet för skolor att anordna ett lokalt tillval efter godkännande av Skolverket. • I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande.

4. Nya kursplaner * Syfte Beskriver de kunskaper och förmågor i ämnena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Texten har rubrikerna syfte och centralt innehåll. I syftestexten motiveras varför ämnet finns i skolan, syftet med undervisningen och vilka förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla under skoltiden.Texten avslutas med ett antal långsiktliga mål och som gäller för alla skolår. * Obligatoriskt centralt innehåll I grundskolan är det centrala innehållet i alla ämnen utom SO, NO, HK och moderna språk uppdelade i tre delar, för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9.För åk 1-3 är det centrala innehållet i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupper, SO respektive NO. I åk 4-6 och 7-9 är innehållet däremot uppdelat ämnesvis. Moderna språk har ett centralt innehåll för åk 4-9, medan HK är uppdelat på åk 1-6 och 7-9.

5. Kunskapskrav * Kompletterar kursplanerna * Utgår från de långsiktliga målen och det centrala innehållet * Anger godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 och 6 respektive för betygen A, C och E i slutet av åk 9. * Åk 3 - SV, SVA, MA, NO och SO. * ÅK 6 – Godtagbara kunskaper i alla ämnen utom moderna språk. (om betyg införs i åk 6 kommer kunskapskrav för betygsstegen A, C och E att anges). * Åk 9 kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i alla ämnen.

6. Jämförelse betygsskalor

7. De nationella proven Från och med vt-2012 genomförs NP i åk 3, 6 och 9 åk 3 svenska och matematik åk 6 svenska, matematik och engelska åk 9 svenska, matematik, engelska och ämnesprov i biologi, fysik eller kemi.

8. Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen Förändringar *”Mål att sträva mot” och ”Mål att uppnå” tas bort och därmed behöver IUP med skriftliga omdömen formuleras utifrån den nya kursplansstrukturen. *Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling ska utgå från kunskapskraven. *Skolverkets allmänna råd om IUP med skriftliga omdömen kommer att revideras i enlighet med det nya systemet.

9. Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen Oförändrat *IUP ska även i fortsättningen fungera som ett stöd för elevens lärande. *IUP ska fortfarande innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i alla ämnen, och en plan för hur skolan ska arbeta så att eleven utvecklas så långt som möjligt. *Det är fortfarande rektorn som beslutar om utformningen av den enskilda skolans IUP.

10. Gymnasiereformen *Högre behörighetskrav till gymnasieskolan *Nya program och förändrad programstruktur *Tydlig skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program *En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs *Lärlingsutbildning iförs som ett alternativ på yrkesprogrammen *Introduktionsprogram ersätter individuellt program *Ny betygsskala med fler betygssteg *Arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningen *Historia blir ett obligatoriskt ämne *Entreprenörskap införs som ett nytt övergripande perspektiv i gymnasieutbildningen *Minskade möjligheter att lokalt utforma en gymnasieutbildning.

11. Förändrade behörighetskrav till gymnasieskolan För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik, samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. För att vara behörig till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, matematik och engelska, samt i minst nio av grundskolans övriga ämnen. Om man söker till ekonomi-programmet, humanistiska programmet och samhällsprogrammet krävs godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till naturvetenskaps-programmet och teknikprogrammet krävs godkända betyg i biologi, fysik och kemi. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i svenska, matematik och engelska, samt niovalfria ämnen från grundskolan.

12. Införs LÅ 2011/2012