Den nya handelsverkligheten

1. Globaliseringen av värdekedjan - importens betydelse för exportenPer AltenbergSCBs konjunkturseminarium 14 mars 2012

2. Den nya handelsverkligheten • Den gamla bilden: En fabrik i ett land exporterar för världsmarknaden. • Den nya verkligheten: Företag ingår i globala produktionsnätverk (eller “globala värdekedjor”).

3. Globala värdekedjor • Suddar ut gränserna mellan inhemskt-utländskt, import-export, varor-tjänster, ”vi och dom”. • Ett ekonomiskt paradigmskifte, enligt vissa bedömare. • Definierades för drygt tio år sedan och benämndes “vertikal specialisering”, alternativt “fragmentisering”. • Vertikal specialisering definieras som importens andel av exporten. • Omvänt är ett lands nettoexport värdet på (brutto)exporten minus värdet på importerade insatsvaror och insatstjänster. • Nettoexporten är alltså det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras. • Tas fram med hjälp av input-output-tabeller. Tack SCB!

4. Skillnaden bruttoexport – nettoexport • Handelsflöden som uttrycks i bruttotermer avser det fulla värdet på en vara som förs från ett land till ett annat, inklusive värdet på importerade insatsvaror och tjänster. • Nettoexporten är det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras. • Bruttoexport har endast ett ursprungsland oavsett hur mycket varan förädlades där. Förädlingsvärdet i bruttoexporten kan vara lågt. • Omvänt kan det finnas högt inhemskt förädlingsvärde i import. T.ex. import av skor till EU från Kina och Vietnam.

5. Problem med traditionell statistik • Exportvärden räknas flera gånger. • Bruttohandelsstatistik döljer verkliga handelsmönster. • Bilden av vilka handelsflöden som skapar värden i den inhemska ekonomin i form av löner och kapitalersättning riskerar att bli skev.

6. Importens andel av exporten Källa: OECD 2010

7. Handelsstatistik i förädlingsvärdestermer • Världshandeln som andel av global BNI är 19% om den mäts i förädlingsvärdestermer. Enligt traditionell statistik är andelen 26%. (Daudain et al. 2011) • Sveriges vertikala specialisering är 33,5% (2005) och stigande. Dvs. minst en tredjedel av vår export är numera import. (Kommerskollegium, 2010). • USAs handelsunderskott med Kina faller till obetydliga nivåer om handeln mäts i termer av förädlingsvärde. Orsaken är hög och växande vertikal specialisering i Kinas handel.

8. Policykonsekvenser i litteraturen • Förvånansvärt lite om konsekvenser för handelspolitik i litteraturen. Det som finns är av generell karaktär. • Protektionistiska argument undermineras ytterligare. Uppenbart att vi skjuter oss själva i foten. • Icke-diskriminerande ekonomisk reglering viktigare. • Merkantilismen går från konkurrens om exportmarknader till konkurrens om förädlingsvärde? • Valutakurser mindre viktiga? (IMF)

9. Kommerskollegiums policyslutsatser • “While the nature of global trade has changed, trade policy in the EU and other OECD economies has remained the same.” • Gapet mellan handelsverklighet och handelsregelverk är särskilt stort på områden som ursprungsregler och anti-dumping. • “Tariffs on intermediate goods do not serve any justifiable purpose anymore.” • ”Back to business”: Handelspolitiken måste ha starkare förankring i företagens verklighet.

10. Policyoptioner för EU post-Doha • Doharundan fortfarande ”first best policy”. • Ensidig tulliberalisering för insatsvaror stimulerar produktivitet. När Europa behöver tillväxt vore det dumt att ignorera tillväxtstimulerande reformer som få grupper i samhället har invändningar mot. Kanadas reform 2010 kan tjäna som modell. • Globalt frihandelsavtal som omfattar minst 90% av EUs handel. • Sektorsförhandlingar om tullar, övriga handelshinder för varor samt tjänster under samma paraply.

11. Slutsatser avseende handelsstatistik • Bruttohandelsstatistik är otillräcklig för att beskriva modern handel. • Ett årligt operationellt mått som avser nettohandelsflöden vore värdefullt. (OECD) • Samtidigt bör vi undvika att alla ansträngningar fokuseras på att kartlägga världsekonomin i input/output-tabeller. ”Ser inte skogen för bara träd” • Fokus måste även ligga på policykonsekvenser.

12. Closing the Gap