1 / 33

Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning

Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär. Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation. HÄLSA OCH SAMHÄLLE.

jerry-dale
Download Presentation

Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av MalmöTapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkoroch inkomstfördelning Bostadssegregation HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  2. Utgångspunkter för studien Se HELA staden Bortom förenklade bilder och föreställningar Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar stad Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för statiska data Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån, historiska och rumsliga jämförelser Dra slutsatser – ange förändringspotential HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  3. Del 1: Befolkningsdynamik Vilka människor är det vi pratar om? Befolkningsflöden in och ut ur Malmö 1990-2008 Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008 Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från 1990 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  4. Malmö – en av Europas snabbast växande städer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  5. Andelinflyttadepersoner till Malmö fördelatefterinrikes- resp. utrikesinflyttning 1968 – 2011. I procentavbefolkningenrespektiveår. Utrikes in- ochutflyttning Malmö 1968- 2011. I antalpersoner. Ökad långväga inflyttning HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  6. Befolkningssammansättningi Malmö ochriket 1971, 1991 och 2011. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  7. AndelutrikesföddaavMalmösbefolkning 1960 – 2012. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  8. Invånarei Malmö efterhärkomst1995 och 2012. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  9. Specifika befolkningsmönster Danmark tur och retur? EBO Återutvandring Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  10. Del 2: Inkomster och försörjning Hurserförsörjningsvillkorenutförstadensbefolkning? Förvärvsgrad NEET – varken i arbete eller studier Det dolda Malmö – saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  11. Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö och riket 2000 – 2010. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.

  12. Andel18-64 åriMalmö eftersysselsättningsstatusochinkomst 1990, 2000 och 2008. Problem med data om sysselsättningochinkomster: Papperslösa Hur många i Malmö? 0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000) Gränspendling (Mö  DK) 2000 – 1 300 (0,8 %) 2005 – 5 100 (3,0 %) 2008 – 11 300 (6,1 %) Hushållsbegreppet Familjeenheter/kosthushåll Variation och föränderlighet Ökat växelvis boende för barn 12.2 17,3 17,8 86,1 79,5 75,7 Antal: 1990 – 142 292 2000 – 160 510 2008 – 186 082 00/90 + 18 218 08/00 + 25 572 08/90 + 43 790 + 30,8 % Källa: Bearbetningav SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  13. Vuxna 18 -64 år varken i arbete/studier och som helt saknar inkomster Malmö: 1990 – 2 437 (1,7 %) 2000 – 4 676 (2,9 %) 2008 – 12 022 (6,5 %) Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1 procent. Vilka rör det sig om 2008? Män 7 091 59 % / Kv. 4 931 41 % Mellan 20-29 år: 4 981 41 % Utländsk bakgrund: 10 968 91 % Högst 4 år i Sv: 8 507 78 % Norden: 4 113 34 % Mellanöstern: 1 724 16 % Östra Europa: 1 578 14 % Asien: 1 138 10 % Barnhushåll: 1 809 15 % Källa: Bearbetningav SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  14. Perspektiv på sysselsättning och studier i arbetsför ålder i Malmö Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit oförändrad från 1990; 86, 1%? Skillnad på närmare 20 000 personer Faktiskt antal 2008: 45 196 personer Oförändrad nivå: 25 865 personer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  15. Uppskattning av gränspendlingen över sundet • Ålder 18-64 år boende i Malmö 2008: • Huvudarbetsgivare i Danmark • 10 906 av 186 000 5,9 % • varav noll inkomst i Sv.: 5 693 3,1 % • 20-24 år 868 4,1 % • 25-29 år 1 554 5,5 % • 30-34 år 1 379 4,8 % • 35-39 år 690 3,4 % • Motsvarar drygt hälften av pendlarna • Motsvarar 40 procent av alla med noll inkomst • Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  16. Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9.Ginikoefficient18-64 år med disponibel inkomst. Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, 038 + 12 % Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  17. Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008.Disponibel inkomst för personer 18-64 år efter medelvärden för decil 1,5 och 10. Diff: 1990 2000 2008 10/50 0,63 0,61 0,47 90/50 1,61 1,84 1,93 90/10 2,57 3,02 4,06 Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  18. decil 10/decil 1: 1991 - 5,45 2000 - 7,35 2008 - 12,14 Förändringidisponibelinkomst per k.e. efterdecileri Malmö 1991, 2000 och 2008. I 2008 årspriser. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  19. Effekt av offentliga transfereringar* för GINI-koefficienten i Malmö 1990-2008. *Beräknat på såväl skatter som summan av samtliga offentliga överföringar till hushållen. Ginikoefficient i Malmö 1990-2008 efter marknadsinkomster och disponibel inkomst. Reduktionseffekt 1990-1998 ca 60 % 1999-2005 ca 53 % 2006-2008 ca 42 % Not: Personer med noll eller negativ disponibel inkomst exkluderade. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  20. Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008.Arbetsför ålder 18-64 år. Andel EU-fattiga: Riket: 1990 7,4 2000 9,3 2008 13,2 Malmö: 1990 32,7 / 34,4 2000 23,8 / 26,7 2008 28,9 / 33,5 Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit 62 317 eller 33,5 % Källa: Bearbetningav SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  21. Del 3: Bostadssegregation Hur har stadens sociogeografiutvecklats under senare år? Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse, hög befolkningstäthet Analys på mindre grannskap – SAMS-områden Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk bakgrund HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  22. Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar och SAMS-områden i Malmö. Stadsdelar: 10 stadsdelar SAMS-områden: 370 områden varav med minst 100 hushåll – 251 områden Genomsnitt antal hushåll: 643

  23. Ekonomisk Andel låg inkomst (20 %) / Andel hög inkomst (20 %) 1. Mycket resursrika > 0,25 2. Resursrika 0,25-0,49 3. Integrerade resursrika 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade/eftersatta 1,25-1,99 6. Eftersatta 2,00-3,99 7. Resursfattiga 4,00-9,99 8. Mycket resursfattiga 10,00 – Etnisk Andel utlandsfödda utanför Norden & Västeuropa / Andel svenskfödda 1. Mycket homogen sv. befolkning > 0,25 2. Homogen svensk befolkning 0,25-0,49 3. Integrerade, svensk prägel 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade, prägel av inv. 1,25-1,99 6. Koncentration av inv. 2,00-3,99 7. Stor koncentration av inv. 4,00-9,99 8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00- Segregationsindex

  24. Segregationsanalys för hela städer Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och homogen svensk befolkning ((- 0,49) Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) och Koncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)

  25. SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och 2008. Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden

  26. Malmösbefolkningefterbostadsområdens ekonomiskaochetniska status 1990 och 2008. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  27. Malmösbefolkningefterbostadsområdensekonomiskaochetniska status 1990 och 2008. • Källa: Bearbetningav SCB:s LISA-register. Jämförelse 54 största städer (> 40 000 inv.): Gul 15 % Grön 66 % Blå 17 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  28. BalansmåttmellangulaochblåområdeniSveriges 54 störstastäder 2008. HÄLSA OCH SAMHÄLLE Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.

  29. Bostadssegregationensfördelningiutvaldastäder 2008. I procent. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  30. Samband mellan inkomstojämlikhet och bostadssegregation Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten som förklarar merparten av den ökade bostadssegregationen Vi bor numera med folk som liknar oss själva Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och ”bridging” HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  31. Avslutande analys och rekommendationer Social smältdegel, lager på lager Det dolda Malmö Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  32. Problem ochåtgärderi en social hållbarhetsstrategiförMalmö på 2010-talet. (1) HÄLSA OCH SAMHÄLLE

  33. Problem ochåtgärderi en social hållbarhetsstrategiför Malmö på 2010-talet. (2) HÄLSA OCH SAMHÄLLE

More Related