Svensk skola i internationell belysning – en översikt

1. Svensk skola i internationell belysning – en översikt

2. Fyra delar: 1. Kommentarer om internationella jämförelser och mätningar 2. Försök att fånga Sverige-bilden som helhet 3. Några valda nedslag 4. Utbildning och humankapital Jag kommer att visa en mångsidig och sammansatt bild.

3. 1. Om internationellajämförelser

4. Internationella jämförelser: växer och frodas • Europeiska koordineringsprocesser: Bologna – Köpenhamn – Lissabon – • Inne: Mätningar och indikatorer - Kunskaper (funktionella) - Jämförelser o ranking. Och drömmen om att kunna ge framgångsrecept • OECD i hög grad på arenan: PISAs policyeffekt! ’Education at a Glance’ varje år. IEA, EU • Nya mätningar på gång: ESLC, L2L?, PIAAC, TALIS, Creativity.. • Globalisering!

5. k källor: -Education at a Glance (EAG) • EU-kommissionen: Progress report.. (Lissabon) • Eurostat: Adult Education Survey • Det svenska utbildningsväsendet i ett utifrån-perspektiv (OECD-granskningar) - Peter Mortimore: Teacher’s Time. A study of Denmark and three comparable countries, 2007 • Erik Mellander och Christina Håkansson: Transparency in Human Capital Policy.. (2006) - OECD: Macroeconomic and Structural Policy Analysis (2006) - Utbildningsdep: Trender inom utbildningsområdet – (2009)

6. The good news.. • De internationella jämförelserna innehåller alltfler intressanta variabler (inte minst på output-/resultat-sidan) • Jämförelserna blir genom arbete med kvaliteten bättre och bättre

7. and the bad.. Vi mäter ofta inte riktigt samma sak och på samma sätt i olika länder Vi jämför oss med olika länder vid olika tillfällen Det finns så mycket jämförande data att det också går att ge divergerande bilder. Så kommer det nog att förbli

8. ..alltså: Det sker en utveckling av jämförelserna, men det finns goda skäl att ställa kritiska frågor. Avgörande för bilden alltså: • vilka vi jämför oss med • om vi mätt samma sak och på samma sätt • om vi lyckas mäta det som vi uppfattar som det centrala • om vi lyckas visa utvecklingen över tid • (vad det är avsändaren vill visa)

9. 2. Försök att fånga Sverige-bilden

10. Sverige-bilden i korthet.. • Det som beskrivs som centralt idag – kunskapsmät-ningarna – visar en nedåtgående trend vad gäller s.k. basfärdigheter. Varierad resultatbild som helhet. • I huvudsak klart positivt om man ser till hela indikator-fältet; utbildningsnivå, yngre barns läsförmåga, livslångt lärande, tillgänglighet. • Sverige satsar mycket resurser på utbildning, från förskola till forskarutbildning. Även generösa kringresurser (lokaler, måltider, skolskjuts, samt studiestöd). • Bra, genomtänkta universella system, säger OECD. Inte alltid lever genomförandet upp till de höga ambitionerna. ’Dropouts’, mattekunskaperna, minskande likvärdighet.

11. PISA, TIMSS och PIRLS • PIRLS: Svenska 4:eklassare läser bra. En viss nedgång efter 2001 från toppnivå. Ny mätning 2011 – redovisas hösten 2012. • PISA: Svenska 15åringar hade 2009 genomsnittlig läsförmåga, en successiv försämring sedan 2000. Även kunskaperna i matematik och naturvetenskap har sjunkit under perioden – och är genomsnittliga el ngt under i 2009 års mätning. Ny mätning 2012. • TIMSS: Svenska 8:eklassare presterade 2007 som högst på medelnivå i matematik och naturkunskap, även här en sänkning. Ny mätning 2011.

12. Andra internationella kunskapsmätningar • Digital reading (15åringar läser och navigerar på dator): Svenska elever presterade över OECD-snittet. Ej gjord tidigare. • ICCS: samhällskunskap och demokratisk kompetens. Svenska elever presterade över internationella snittet i båda delarna av provet. • ESLC: mäter kompetens i de två största främmande språken i resp EU-land. 2011 första mätning – engelska resp.spanska.

13. EU-maskineriets utbildningsindikatorer Två ramar: * EU 2020 – den stora processen. • Inom unionen ska minst 40 procent av 25-34-åringarna ha en eftergymnasial utbildning (SE 42% 2009) • Inom unionen ska mindre än 10 procent ha mindre än en gymn-utbildning (SE ca 10% 2009) * ET 2020 – processen vad avser utbildningssamarbetet. -Fem indikatorer, varav tre utöver ovanstående: andel i förskola, andel svagpresterande i läsning etc, andel vuxna i ngn form av utbildning (SE ligger bättre alt mycket bättre jmf med EU-snitt)

14. Sverige-bilden i stort..

15. Sverige-bilden i stort.. Kuriosa: Vid en genomgång nyligen var Sverige det land som hade högsta genomsnittliga rankingen på de 145 EAG-indikatorerna.. (..men alla indikatorer hade getts samma vikt!)

16. Sverige-bilden i stort..En svensk profil?

17. Exempel: Investeringar i utbildning - rangprofil

18. Sverige-bilden i stort..Sannolikheten att hamna i viss rangordning, EU-indikatorer, slumpvis viktningsförfarande (Mellander, Håkansson)

19. Sverige-bilden i stort..Sannolikheten att hamna i viss rangordning, EU-indikatorer, slumpvis viktningsförfarande (Mellander, Håkansson)

20. 3. Några nedslag i de internationella jmf

21. Utbildningsnivå – olika sätt att mäta, olika bilder.. • EU: slutförd gymn-utbildning bland 20-24-åringar som indikator (figuren). • OECD visar dito vid ’typisk examinations- ålder’ (19 i SE) – här kommer Sverige med sina 75% långt ner.

23. Mera om studier och utbildningsnivå • Andelen unga (25-34år) med minst 3-årig högskola är numera relativ hög. (Flera utbildningar förlängdes och blev 3-åriga på 90-talet)

24. Andel 25-34åringar med 3års högskola, 1998 och 2006

25. Mera om studier och utbildningsnivå • Andelen unga (25-34år) med minst 3-årig högskola är numera relativt hög. (Flera utbildningar förlängdes och blev 3åriga på 90-talet) • Endast var sjätte vuxen svensk (25-64 år) är idag lågutbildad (men USA och några till har ännu lägre andel).

26. Vad hänger god läsförmåga ihop med? • Svar 1: Det hänger ihop med läslust • Svar 2: Det hänger ihop med om man läser på fritiden Detta gäller i alla länder. Sverige och flera nord länder har stor skillnad i läsförmåga mellan dem som läser (ngt) på fritiden och dem som inte gör det (alls). (* Svar 3: Läsförmågan har givetvis också ett samband med socioekonomisk hemmiljö. Detta samband är nu tyvärr inte lika svagt i Sverige som tidigare!)

27. mer jämförelser.. • Många högutbildade, men har vi också många kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden?

28. Andel av arbetskraften i ’skilled jobs’ Svar: ja

29. mer jämförelser.. • Många högutbildade, men har vi också många med kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden? • Tid i skolan – för elever • Lärare: lön, lärartid, demografi, fortbildn m.m. [en hög veckoarbetsbörda i Sverige enligt Mortimore]

30. Totalarbetstid per vecka (uppskattad) för lärare

31. Utbildningsnivå - arbetsmarknad

32. mer jämförelser.. • Många högutbildade, men har vi också många med kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden? • Tid i skolan – för elever • Lärare: lön, lärartid, demografi, fortbildn m.m. [en hög veckoarbetsbörda i Sverige enligt Mortimore] • Inkomstskillnaderna mellan högre och lägre utbildade är betydligt större i OECD (snitt) och t.ex. i USA än i Sverige.

33. Privat – offentligt • Offentliga investeringar dominerar i Sverige. • Även våra privat drivna skolor bygger (i motsats t.ex. till anglosaxiska länder) helt på offentliga medel • Men - Sverige har höga ’privata’ investeringar i utbildning på två sätt: För det första: Många i studier /livslångt lärande innebär att individer satsar tid och ansträngning (ökning av humankapitalet)

34. Privat - offentligt..’Andel vuxna i någon form av studier’ i EU-länder

35. Privat – offentligt.. För det andra: • Relativt omfattande personalutbildning i Sverige: SCB beräknar att den årliga investeringen nästan är i nivå med grundskolans kostnader. • ”…OECD menar att den privata vuxenfortbildningen som sker inom svenska företag är som en svart låda som sällan systematiskt kopplas till den formella och offentligt finansierade vuxenutbildningen..” (Rapport till Utbildningsdepartementet, Metamatrix) *Andelen i fristående /privata skolor: Sverige ett ”medelland”

36. Effektivitet? • Sverige satsar mycket resurser – men hur mycket kommer ut av dem? Kan vi meningsfullt jämföra relationen utbildnings- satsningar / utbildningsresultat mellan länder? • OECD har gjort vissa försök, men det återstår troligen en hel del arbete för att få fram robusta resultat. Kritik mot tillämpade metoder har framförts. • En stor del av de mål som satts upp mäts inte!

37. 4. Skola och utbildning Humankapital?

38. Utbildning och humankapital • Humankapitalteori – 60talet och framåt. • Vad bidrar till humankapital? • Antal utbildningsår som standardmått • ”Inte kvantitet utan kvalitet” - PISA som mått Hanushek - Wössman • Vad mäts? Om icke-kognitiva faktorers betydelse Omfattande forskning pekar på att icke-kognitiva förmågor (sociala-emotionella, beteendemässiga) spelar stor roll för framgång senare i livet.

39. ..slutligen: • 34 procent av alla examina i högskolan förra läsåret togs ut av män – dvs. 66 procent av kvinnor; en internationell trend! • Attraktiviteten i att bli och vara lärare är en nyckelfråga – här finns utmaningar för Sverige, och en hel del andra länder • Mellanskolvariansen i kunskaper ökar i Sverige; analyser tyder på att det i sig drar ner kunskapsresultaten..!

40. Vi ska inte glömma de kvalitativa jämförelserna – att jämföra också där olikheterna är stora och där vi saknar mått! • Hur skapa en motiverande skola?

41. Tack för mig! Mats.Bjornsson@skolverket.se Bjornssonmats@gmail.com