Sociala nätverk och hälsa

1. Sociala nätverk och hälsa Del II 2010-05-04 Carin Staland Nyman Enheten för socialmedicin

2. Sociala nätverk – Livsförloppsperspektiv • Sociala nätverk – sociala relationer

3. U Bronfenbrenner 1979

4. Sociala nätverk • ”(Informella) sociala relationer mellan människor som ’samhandlar’ med varandra mer eller mindre regelbundet” (Finset 1981)

5. Sociala nätverk – Socialisation • Social miljö källa till information och påverkan • Genom positiva och negativa reaktioner från andra får individen kunskap om sin sociala omgivning

6. Socialisation (Sociologi) • Syftet är att förse individen med de redskap som ger möjlighet att tillfredsställa vissa behov och nå vissa mål • En process där individer införlivar omgivningens normer/kultur - • för att stärka gruppens möjlighet till samlevnad • Föreställningar om den sociala verkligheten överförs till individen som tar in och internaliserar de ’koder’ som gäller för socialt samspel

7. Socialisation (Sociologi) • Socialisation – sociala relationer/roller bidrar då vi formar vår uppfattning om oss själva • ’Betydelsefulla’ relationer ofta viktigare i denna process • Socialisation – ett livslångt projekt

8. Socialisation (Sociologi) • Primär socialisation • Tillgodose emotionella, kognitiva sociala • Föräldrar, familj, nära relationer

9. Socialisation (Sociologi) • Sekundär socialisation • Tillägnande av speciella färdigheter, ’bli fungerande’ i enlighet med allmänna normer • Utbildningsväsendet

10. Socialisation (Sociologi) • Tertiär socialisation • Specifika värderingar - Systematisk påverkan • Media, reklam, intressegrupper

11. Sociala nätverk - Socialisation ”Det kollektiva medvetandet” - Sådant som vi vet att andra vet att vi vet

12. Genussocialisation • Genussocialisation - Ann Oakely • Manipulering • Kanalisering • Verbala benämningar • Olika aktiviteter

13. Sociala nätverk – kvinnor och män • Män rapporterar ofta fler personer – kvantitativt större nätverk • Kvinnor rapporterar ofta fler nära personer i sitt primära nätverk Fuhrer et al. 1999

14. Bland de närmaste fyra relationerna återfinns hos både kvinnor och män lika stor andel kvinnor • Kvinnor mindre benägna att rapportera sin partner som den person som står dem närmast • Kvinnor har tillgång till fler källor av emotionellt stöd Fuhrer & Stansfeld (2002)

15. Skillnader i livsvillkor - betydelse för sociala nätverk • Finns skillnader i hur kontakter/kontaktytor kan skapas? • Om så, hur påverkar detta preventionsarbete? • Struktur – skillnader finns • Funktion – skillnader mindre

16. Vikten av att fråga ’rätt’ • Struktur – funktion • Kontextberoende

17. Sociala nätverk – betydelse för hälsa? • Psykisk hälsa • Fysisk hälsa • Dödlighet

18. Självskattad hälsa • Syfte: Att studera betydelsen av sociala nätverk för stress från betalt – obetalt arbete • 49 000 yrkesverksamma kvinnor • SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa • Mental hälsa, vitalitet, emotionell rollfunktion • Socialt nätverk– civilstånd, släktingar, vänner, föreningsliv • Stress i arbetet– Krav-Kontroll • Stress i hemmet- Antal timmar för omsorg Achat H et al (1998)

19. Hög-stress grupp Höga krav - låg kontroll – lite stöd i arbetet Många timmar i obetalt arbete Låg-stress grupp Låga krav- hög kontroll – mycket stöd i arbetet Få/inga timmar i obetalt arbete

20. Resultat • Mental hälsa • Reduktion β-6.45 (-7.02 -5.88) för självskattad mental hälsa • (jämförelse mycket gott nätverk - socialt isolerade) • Samband bestod vid kontroll för co-variater

21. Vitalitet Reduktion β -7.42 (-8.13 -6.72) Mycket gott nätverk - socialt isolerade Dos-respons samband Samband bestod vid kontroll för co-variater Emotionell rollfuktion - OR 1.60 (1.46-1.75) Mycket gott nätverk - socialt isolerade. Samband bestod vid kontroll för co-variater Resultat Achat et al. 1998

22. Resultat ’Högstressgrupp’ + social isolering • mental hälsa (β -18,6) • vitalitet (β -14,6) • emotionell rollfunktion (OR 4.03) (Ref-grupp – ’medelstress’ + socialt integrerad) • Konklusion: Sociala nätverk gynnsamt för hälsan och av särskild betydelse i situationer av hög stress Achat et al. 1998

23. Depression • Sociala nätverk – Social isolering • Depression • Incidens • Behandling

24. Dödlighet • Social isolering – riskfaktor för död • Ex. Män födda 1913, 1923 (Göteborg) • ULF-undersökningar

25. Hjärtsjukdom • Överlevnad HI, upprepad HI, allvarlig hjärtsjukdom • Nära sociala relationer och känslomässigt socialt stöd • ’problematiska’ sociala relationer

26. Incidens hjärtsjukdom – brist på socialt stöd • 736 50 år män följdes under 6 år • Stöd från nära relationer + stöd från mer avlägsna • Båda faktorerna samband med incidens av hjärtsjukdom Ort-Gomér, K et al (1997)

27. Progression – hjärtsjukdom • 102 kvinnor, 1991-94, 30-65 år, STHLM • Vårdats för hjärtsjukdom • Data kring socialt nätverk och stöd • Co-variater: ålder, CHD-historik, utbildning, rökning, alkoholkonsumtion, BMI, motion Wang et. Al 2005

28. Brist på socialt stöd – social isolering en riskfaktor för ökad progression av hjärtsjukdom • Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv Wang et. Al 2005

29. Komplexitet – Positivt/negativt innehåll i relationer”Social ties and cardiovascular function: an examination of relationship positivity and negativity during stress” Birmingham, W et al (2009) High Aversive Network tie Ambivalent Network tie Negativity Supportive Network tie Indifferent Network tie Low Low High Positivity Birmingham, W et al (2009)

31. Heritage, Z et al. (2008)

32. ’Kungsholmsprojektet’ • Befolkningsstudie, Kungsholmen - STHLM • 1987, ~2000 ≥ 75 år, olika boenden • Intervjustudie, 3 uppföljningar • Många faktorer undersökts bl.a. civilstånd och sociala kontakter

33. Holmén, K., Furukawa, H (2002)

34. Sociala nätverk - demens • Ogifta som lever ensamma löper större risk att utveckla demens än gifta som lever tillsammans • Ju starkare socialt nätverk den äldre hade desto bättre skydd mot att utveckla demens • Civilstånd, kontakt med egna barn, kontakt med vänner • Hypoteser; Hui-Xin Wang , (2001)The impact of lifesstyles on the occurrence of dementia”.

35. Ensamhet och isolering hos anhörigvårdare

36. Socialt nätverk – multipla roller • Multipla roller • Två teorier/hypoteser • Rollstress • Rollutveckling

37. Fler roller + Tvärsnittstudier Generell självskattad hälsa Psykiskt välbefinnande Generell fysisk hälsa Longitudinella studier Generell självskattad hälsa Fler roller – bättre hälsa?

38. Rollkombination och hälsa Nyman et al. (2008)

39. Socialt nätverk och hälsa • Direktmodellen • Sociala relationer ger oss känsla av stabilitet och förutsägbarhet • Buffertmodellen • Sociala relationer utgör en buffert/skydd vid påfrestningar

41. Sociala nätverk – på nätet • Viktigt ur ett folkhälsoperspektiv? • Vilka positiva/negativa effekter skulle virtuella nätverk kunna ha på hälsa?