Välfärdens utmaningar

1. Välfärdens utmaningar Joakim PalmeUppsala universitet

2. Policy Press 2012

3. BrundtlandRapporten 1987Vårgemensammaframtid: ‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’

4. Fyra utmaningaroch en möjlighet…

5. Fyra utmaningar Utmaningar • Åldrande befolkningar • Globaliseringen av ekonomin • Ekonomisk kris • Politisk handlingsförlamning

6. Fyra utmaningar och en möjlighet Utmaningar • Åldrande befolkningar • Globaliseringen av ekonomin • Ekonomisk kris • Politisk handlingsförlamning Möjligheten • Den sociala investeringsstrategin

7. Välfärd ≠ Välfärdsstat

8. Välfärd • Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet • Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande • Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

9. Välfärdspolitikens medel Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen • Resurs för individen som brukare • Försäkring inför framtida behov • Investering i framtiden • Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

10. Medborgarskapet Två sekels utveckling: • Civilt medborgarskap:likhet inför lagen • Politiskt medborgarskap:allmän och lika rösträtt • Socialt medborgarskap:rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället

11. den åldrande befolkningen, med ökat tryck på omfördelning mellan generationerna globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

12. Lissabon strategin - det gemensamma målet ” Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

13. EU2020 strategingörtreprioriteringar • Smart tillväxt: kunskaps- ochinnovationsdriventillväxt. • Hållbartillväxt: merresurseffektiv, grönochhållbartillväxt • Inkluderandetillväxt: full sysselsättningoch social sammanhållning.

14. Problem EU 2020 Agenda • Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats • Saknas specifika mål för gymnasie- och yrkesutbildning • Hållbarhet för sociala trygghetssystem? • Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

15. Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

16. En humankapitalrespons • Hur social- och skattepolitik interagerar med fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den framtida skattebasen – är avgörande • Vi behöver reformera systemen för att öka antalet skattebetalare

17. Den sociala investeringsagendan Gåbortomdirektaresponserpå den nuvarandekrisenförattundvikaupprepagamlamisstag Globalafinanskrisenändrarsynenpåvadsomärmöjligt Hurkan ‘rethink’ den europeiskaframtiden – post-Lisbon – med en avklimatfråganförlängdtidshorisont? Humankapitalinvesteringarharintefåttsåstortutrymme I debatten

18. socialainvesteringarhandlaromattförbättrasituationenförsvagagrupper i samhälletgenomattförbättraderaslivschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

19. Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv • Offentligt finansierade barnomsorg

20. Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv • Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång

21. Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv • Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång • Kraven på yrkeskunnande för unga

22. Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv • Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång • Kraven på yrkeskunnande för unga • Den ”lärande ekonomin” - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

23. Den sociala investeringsagendan • Investeringaridaginnebärmindrekonsumtionidag

24. Den sociala investeringsagendan • Investeringaridaginnebärmindrekonsumtionidag • Utanskatteringaoffentligainvesteringar

25. Den sociala investeringsagendan • Investeringaridaginnebärmindrekonsumtionidag • Utanskatteringaoffentligainvesteringar • ‘Lärande’ som en komponent i den europeiskaintegrationen – outnyttjad potential

26. Den ekonomiska livscykeln – för alla I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

27. Omfördelningar per capita 2003

28. Social trygghet och inkludering • Inkomsttrygghet • Skyddsnät mot fattigdom • Belönaarbetskraftsdeltagande • Förbättramatchning • Makroekonomiskstabilitet • Stödjaekonomiskomstrukturering • Bidragsberoendeifrånvaroavvillkor

29. Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna • bortom ett år • bortom inkomst – välfärd resurser i flera dimensioner • inkludera investeringar • behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

30. Svenska modellen för fäfot? Nominella kostnadstak och prisindexering vs. försäkringsprincip Valfrihet vs. segregation, ‘no voice’ Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila institutioner Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap Interessebildningen: vart går medelklassen? Invandrarna? Slut på fullsysselsättningspolitik?

31. Trender

32. Toppinkomster. Inkomstandelen för den procent med högst inkomster i Sverige mellan 1991 and 2008. Ekvivalerade disponibla inkomster. Källa Fritzell 2011 Fattig och rik i Sverige. Datakälla: SCB

33. Fattigdomstrender i Sverige, 1986-2008 (1995=100) (källa: Socialstyrelsen, Social rapport 2010)

34. Andelen fattiga i olika befolkningsgrupper (under 50% av medianinkomsten)

35. Arbetslöshetsförsäkringen Ersättningsnivåer i 18 OECD-länder och Sverige, 1930 till 2010

36. Socialbidragetsnivåiförhållande till medianinkomstenKälla: UtdragfrånKuivalainen & Nelson 2011

37. Långvarigt ekonomiskt bistånd – men inte låg inkomst – är en riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag” men moderat risk om psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag” Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för ogynnsam utveckling på lång sikt Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård under tonåren på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för ogynnsam utveckling på lång sikt

38. Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i framtiden. • De påverkarmellankommandefaktorersomutbildningspresattioner, hälsaochavvikandebeteenden. • Effekternaavbådeutbildningsframgångarochriskexponeringivuxenålderärstarkarefördemsom en gånggått in på en negativkarriär • Utbildnigsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln.

39. Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt