180 likes | 384 Views
Kvalitet och brister i trafikprognoser bakgrund och syfte några policyrelevanta utmaningar Peo Nordlöf Samhällsekonomi och modeller Planering. Är det någon beslutsfattare som egentligen använder prognoser och kalkyler ?.
E N D
Kvalitet och brister i trafikprognoser • bakgrund och syfte • några policyrelevanta utmaningar • Peo Nordlöf • Samhällsekonomi och modeller • Planering
Är det någon beslutsfattare som egentligen använder prognoser och kalkyler ? Hej Peo! Tack för snabb info. Precis vad jag behöver. Vi svettas på här i RK och försöker komma framåt. Vill tacka så här långt för ett väldigt bra beslutsunderlag. NN
ur 2 § Trafikverket ska 4. utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, 5. ta fram trafikprognoser,
Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Trafikverket Organisationsstyrning Trafikverket ska prioritera integrering av de verksamheter som tidigare bedrivits av Vägverket, Banverket, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Sjöfartsverket och Transportstyrelsen . Trafikverket ska i detta arbete särskilt fokusera på förvaltning av och utveckling av samhällsekonomiska analys- och prognosmodeller .
Arbetsgrupp för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet, (ASEK)
ASEK skall • föreslå vilka samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder som bör användas vid analys av olika former av åtgärder inom transportområdet. • rekommendera vilken viktigare indata som skall användas för trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser (makroekonomiska och socioekonomiska indata, effektsamband och värderingar). • söka samordning kring de forsknings- och utvecklingsinsatser som genomförs inom området. • utgå från verifierbara fakta, vetenskap och beprövad erfarenhet. • till sig knyta en extern rådgivande expertgrupp. • samverka så att externa vetenskapliga råd (eller liknande) kan ges tillfälle att granska ASEK gruppens förslag.
Internt STYRKORT: • Förslag till trafikslagsövergripande kvalitetssäkringsprocessska tas fram för Trafikverkets Effektsamband • Process för Kröning – implementering – offentligt tillgängliggöra • Effektsamband, kalkylvärden • Godkända modeller och versioner och riggningar • Godkända trafikprognoser (bas) • Kalkyler, Samlade eff bedömningar, prognoser offentligt tillgängliga
En process i form av en seminarieserie påbörjas, som skall leda till av Trafikverket hallstämplade och nationellt och regionalt förankrade trafikprognoser (i samarbete mellan Trafikverket, CTS och ASEK). Planläggningsseminarium 3 juni
Till vad används prognoserna ? Samhällsekonomiska kalkyler och analyser i den strategiska planeringen (Åtgärdsplan) Kalkyler i processer för åtgärds- och ruttval i den fysiska planeringen. Kapacitetsbedömningar för dimensionerande trafik för val av utformning. Drift och underhållsplanering över tiden. Stora analyser såsom höghastighetstågsutredningen, tränsgselskatt i Göteborg mm mm
Taktiskt planering + Strategisk planering = Integrerad planering Idag: likvärdiga prognosförutsättningar i den långsiktiga åtgärdsplaneringen. I fysisk planering mm används ofta lokala prognoser eller antaganden. Ny planeringsprocess. Snabbare. Åtgärdsval, taktisk planering och strategisk planering integreras.
Åtgärdsval Fysisk planering Strategiska planer UTMANING • Jämförbara prognoser/analyser. • Ej tid räkna om allt i åtgärdsplaneringen. • Prognoser skall hålla för hela kedjan!
Realistisk regionalt Konsistent nationellt UTMANING Nationella prognoserna uppfattas som otillräckliga och för aggregerade för att kunna tillämpas generellt. Tar inte hänsyn till kända och planerade förändringar. Skaftningen kan påverka om man går ner på fin nivå. Summan av de regionala och lokala antagandena lär inte vara konsistent med en nationell trafikprognos (befolkningstillväxten räcker inte till?). Ej incitament att hålla igen. Dialog projekt ?!?!
Trovärdighet ? Jämförbara Indata och förutsättningar 2 exempel Skillnaden mellan persontrafikprognoserna som använts i åtgärdsplaneringen och i höghastighetsutredningen är cirka 25 miljarder personkilometer redan i beskrivningen av nutid (2006-2007). I godsprognosi åtgärdsplaneringen införs ökade dieselskatter och kilometerskatt för lastbilar 2010. Godstrafiken på järnväg ökar då med 26% istället för 21% (utan EET scenario) 2006-2020. Godsprognosen i höghastighetsutredningen ger utan åtgärder för lastbilstrafiken en ökning med 51% 2007-2020.
Prognostiserad politik – kommit för att stanna? Ur regeringens direktiv: ” Trafikverkens och länens prioritering ska ta hänsyn till regeringens aviserade eller beslutade politik, t.ex. förslag som läggs i kommande klimatproposition.” Trafikverkets dilemma: Lång process ta fram en prognos. Regeringens politik var inte känd när prognosen togs fram utifrån EET-strategin. Viss kritik efteråt att den inte helt stämmer med beslutad politik. Alternativet att inte ha ngn politik alls i prognosen ansågs inte möjlig. Hur gör vi framöver?
Prognoser och beslutsunderlag från olika horisonter Samlat allsidigt beslutsunderlag som kan serva politiken och den demokratiska debatten med såväl bekväma som obekväma resultat!