200 likes | 524 Views
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv. Riitta Keskinen Rosenqvist riitta.keskinen.rosenqvist@gmail.com. Kris. Starka känslor Kognitiv kaos Extrem kroppslig stressreaktion. Kritisk händelse Krisens olika faser Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering. Akut kris.
E N D
Kris och psykiskt trauma- sjukgymnastiska perspektiv Riitta Keskinen Rosenqvist riitta.keskinen.rosenqvist@gmail.com
Kris Starka känslor Kognitiv kaos Extrem kroppslig stressreaktion • Kritisk händelse • Krisens olika faser • Chock • Reaktion • Bearbetning • Nyorientering
Akut kris • hos sjukgymnasters patienter, exempel • Nyligen skadade • Vid diagnoser som uppfattas vara livshotande • Vid våld, bränder, olyckor och katastrofer • Vid hot • Vid oväntad, dramatisk förlust av någon betydelsefull person • Efter att varit vittne till extrem händelse, exempelvis våld eller dödsfall • Patienter som blir medvetna om skadans/sjukdomens konsekvenser under behandlingen (exempelvis påbörjad rehabilitering)
Trauma • Potentiellt traumatiserande händelse • Akut traumatisk stress • Reaktion på händelsen • Posttraumatisk stress • Reaktion på minnena av händelsen • Traumatiseringens konsekvenser: • PTSD (posttraumatisk stressyndrom) • Depression • Ångestsyndrom
Traumatiserade personer i sjukgymnastik Kan finnas • bakom smärta och funktionsnedsättningar • hos dem som har upplevt livshot, varit med om krig och/eller flykt • hos dem som har sjuka/störda anhöriga • hos dem som distanserar sig från sin kropp • hos dem som inte förstår instruktioner, glömmer ”hemläxor”, uteblir ofta, verkar ängsliga och/eller okoncentrerade • etc
”Extremt påfrestande händelser” Graden av upplevd hjälplöshet är avgörande
Vad händer i kroppen vid extrema psykiska påfrestningar Negativ påverkan på nervsystemen Alla kroppsliga funktioner påverkas Samspelet mellan det kroppsliga, det emotionella och det kognitiva påverkas
Sjukgymnastisk forskning • Kroppsliga reaktioner efter tsunamikatastrofen av Riitta Keskinen Rosenqvist • Finns på: • www.cefam.se/kris-katastrof • Klicka Publication: En artikel i J ofPsychosomatic Research • Klicka Nyheter: Rapport: Kroppsliga reaktioner efter tsunamin (hela rapporten finns som pdf-fil)
Sjukgymnastisk forskning forts. • Patients with posttraumatic stress disorder: a physiotherapeutic perspektiv on symptoms, function and experienceof movements Magisterarbete av Conny Blaauwendraat • Kan beställas från författaren: conny.blaauwendraat@gmail.com
Risker vid kris och trauma • Riskhändelser • Riskpersoner • Riskomständigheter
Risker i sjukgymnastik • Känslighet för påminnelser hos patienten, exempelvis beröring, kroppsrörelser eller – positioner som påminner om den extrema påfrestningen • Dissociation: fragmentering av samspelet kropp-känslor-tankar
Viktigt i sjukgymnastik • Upplevelse av trygghet och engagemang hos sjukgymnasten • Bemötandet präglas av respekt, acceptans och stöd • Behandling anpassas till patientens aktuella tillstånd gällande timing, instruktioner, progress, krav, förklaringar etc
Kan sjukgymnasten påverka det extrema tillståndet av stress som patienten befinner sig i?
känslor kropp tankar
Rörelseövningar med syfte att påverka nervsystemet Bygger på • kliniska erfarenheter • kunskap om samspelet mellan kropp och hjärna • neuropedagogiska idéer om att ”lugna det överaktiva nervsystemet”
Övningar • Rörelser: • Balans, koordination, rörelserytm etc • Rörelser och sinnen • Se, höra och känna rörelsen i sin egen kropp • Rörelser och ord • Kroppdelars namn, rörelsens riktning, sång o rim etc • Rörelser och lateralitet • Vänster-höger • Rörelser och det taktila • klapp och stamp, beröring av den egna kroppen
”Rörelser för att lugna och stabilisera nervsystemen” • En idébank om möjligheter att hjälpa en person i extrem stress. Erfarenheten har visat att övningar av detta slag påverkar lugnande på nervsystemen. • Övningar har inte syfte att bearbeta kris eller trauma, men kan innebära värdefull hjälp i patientens strävan att återkomma till sin normala, eller bästa möjliga funktionsnivå
”Rörelser för att lugna nervsystemen” • Ställer låga krav på koncentration eller förmågan att reglera muskulär spänningstillstånd • Övningar kan användas som samlande, en slags meditation • Allternativt: enkel och bekant fysisk aktivitet eller hushållsarbete som ”hjärnan känner igen”
”Rörelser för att lugna och stabilisera nervsystemen” • Förklara syftet med övningarna för patienten • Förbarnsliga inte patienten även om övningarna är ”barnsligt enkla”
TACK! riitta.keskinen.rosenqvist@gmail.com