380 likes | 620 Views
Sociala perspektiv på emotioner: Ansikten och empati. Lektion, psykologprogrammet, KI 2010-11-30 Arne Öhman. Emotioner är kommunikativa. Ansiktet speglar att emotionella uttryck är informativa på två olika sätt:
E N D
Sociala perspektiv på emotioner: Ansikten och empati Lektion, psykologprogrammet, KI 2010-11-30 Arne Öhman
Emotioner är kommunikativa Ansiktet speglar att emotionella uttryck är informativa på två olika sätt: • Interpersonellt, dvs de kommunicerar emotioner mellan individer, något som redan Darwin hävdade. Evolutionärt centralt • Intrapersonellt, dvs inom individen, den emotionella kompassen; ”facial feedback” och ”somatic marker” hypoteserna
Karaktäristika hos emotionellaansiktsuttryck • Ganska kortvariga, 1-10 sek • Bygger på icke viljestyrd motorik • Homologer finns hos andra djur
Intraparietal sulcusSpatially directed attention Superior temporal sulcusChangeable aspects of faces – eye gaze, expression, lip movement The distributed human neural system for face perception (Haxby et al., 2000) Auditory cortexPrelexical speech perception Inferior occipital gyriEarly perception offacial features Amygdala, insula, limbicsystem Emotion Lateral fusiform gyrusInvariant aspects of faces – unique identity Anterior temporalPersonal identity, name andbiographical information Extended system:further processing in concertwith other neural systems Core system: visual analysis
There is an obvious comparative dimension to emotional expressions
Mänskliga uttryck:Universella eller kulturspecifika? • Darwin samlade stöd för att emotionella ansiktsuttryck är universella. Hans arbete har följts upp av Paul Ekman m fl • Två aspekter på universalitet • InkodninghypotesenUpplevelser av olika (egna) emotioner resulterar i samma distinkta ansiktsuttryck i olika kulturer • AvkodningshypotesenOlika emotionella ansiktsuttryck uppfattas som svarande mot samma emotionella upplevelser i olika kulturer
Korskulturella studier av emotionella ansiktsuttryck Forefolket Nya Guinea Amerikanska studenterBedömningar av väster- Bedömningar avländska ansikten Fore-uttryck(välj ett av tre ansikten; (välj en av sexslumpprestation=33%) termer; slump=17%)Vuxna Barn Ilska 84 90 51Avsmak 81 85 46Rädsla 80 93 18Glädje 92 92 73Sorg 79 91 68Förvåning 68 98 27
Gradientkritiken: bara vissa uttryck är universella ”Forced-choice kritiken Jfr med öppna be-skrivningar Inviterar uteslutning 3. Ekologisk validitet Olika uttryck är olika svåra att känna igen a) Öppna svar ger liknande resultat Olika svarsalternativ (inkl ”inget av alternativen”) ger samma resultat 3. Dynamiska display bättre Kritik av de korskulturella studierna
Kulturell variation i tolkning av emotioner • Amerikaner är bättre än japaner på att känna igen ilska, rädsla, avsmak och sorg; ingen skillnad för glädje och förvåning • Amerikaner anser det mer acceptabelt än japaner att uttrycka negativa emotioner mot medlemmar av den egna gruppen; japaner tycker att detta är mer acceptabelt mot utgruppsmedlemmar • Amerikaner skattar alla uttryck (utom avsmak) som mer intensiva än vad japaner gör
Finns universaler i andra emotionella uttryck än i ansikten? • Psykofysiologiska skillnader mellan olika emotioner har demonstrerats i amerikanska studier. • De inkluderar större pulsökningar i negativa emotioner som t ex ilska
”Finding a face in the crowd”Uppmärksamhetsbias för hotfulla ansikten?
Displays used in visual search experiment + + Small Display + Large Display Middle-sizeDisplay Lundqvist & Öhman, in prep
Eyemovements while searching foremotional facesLundqvist & Öhman, in prep- Reaction Time (ms) First Gaze on Target (ms) Saccade latency (ms) Scanpath
Omedveten aktivering av emotionella ansiktsuttryck:En aspekt av empati?Och spegelneuron?
Facial responses to masked faces (Dimberg, Elmehed & Thunberg, 2000)
Facial responses to masked faces (Dimberg, Elmehed & Thunberg, 2000)
Områden som aktiveras både hos person som utsätts för smärta och hos en observerande partnerSinger et al., 2004
Områden som aktiveras vid observation av smärtstimulering för rättvisa och orättvisa medspelare Singer et al., 2006
Könsskillnader i aktivering och revanschlust vid observation av orättvis partner som utsätts för smärtsam stimuleringSinger et al., 2006