Download
1 / 21
220 likes | 485 Views
Hög genomströmning i sjukvård och korttidsboenden -risk för stress, vårdrelaterade infektioner och smittspridning Vi kan inte hoppas på nya antibiotika i närtid Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för selektion God vårdhygien Minska risken för spridning.
E N D
Hög genomströmning i sjukvård och korttidsboenden -risk för stress, vårdrelaterade infektioner och smittspridning Vi kan inte hoppas på nya antibiotika i närtid Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för selektion God vårdhygien Minska risken för spridning Eva Melander, Strama, Vårdhygien MASInledning
Ulrika Körnell, Socialdepartementet:Regeringens strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar • Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är stora patientsäkerhetsproblem som • krävt ”egen” lagstiftning – befintligt regelverk har inte räckt • fordrar att ”god hygienisk standard” integreras i vardagens arbetssätt och fortlöpande kvalitetsarbete • förutsätter att all personal får relevant utbildning samt tillgång till utrustning för att kunna följa basala hygienrutiner • innebär att följsamhet till rekommendationer och rutiner för antibiotikabehandling måste kvalitetssäkras
Liliana Lindström, Hälso-och sjukvårdsnämnden, SkånePolitikerns syn • viktig prioriterad patientsäkerhetsfråga • stramaarbetet och motsvarande framtidsfråga som behöver finansiellt stöd och uppdrag utvecklingsmöjligheter - hinder • sätta mål – ställ krav vid upphandling/avtal • ställ krav på information om resultat
Karin Boijertz, Malmö kommunMAS:ens synpunkter • Vårdhygien är ett teamarbete mellan såväl -ledning och personal som -kommunen och landstinget • Kompetensutveckling är nödvändigt för att nå målet med minsta möjliga antal vårdrelaterade infektioner. Kunskapstillföring otillräcklig – beteendeförändring? Även ledningen behöver kompetensutvecklas. • Vård i patienternas egna bostäder ställer särskilda krav på kommunen som vårdgivare
Ingrid Mattiasson, MASChefläkarens synpunkter • var tydlig att visa att ledningen står bakom • sälj budskapet med hjälp av saklig dokumentation drastiska exempel lokala ”profiler” • hur många har ”läst men inte förstått ”?
Gabriella Kollander Fållby , SKL:Vem ansvarar för vad i Kommunal vård och omsorg ? • God hygienisk standard är en naturlig del i uppdraget - såväl inom socialtjänsten som hälso- och sjukvården. • Genom att vidta basala hygienrutiner visar vi respekt för den enskilde • Varken brukare, vårdtagare/patienter eller personalen ska utsättas för smitta. • Det är ett arbetsgivaransvar att tillhandahålla skyddsutrustning
Bengt Hjelmqvist, primärvåren Kalmar: Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens • Eftersträva positiv diagnostik. Behandla inte enbart på misstanke eller för säkerhets skull. • Exspektans och kontroll gör att omhändertagandet kan bli bra utan antibiotika. • Undvik / ompröva KAD • Luftvägsinfektioner: övre – virus, ingen antibiotika nedre - läkarundersökning • Var frikostig med sårodling för MRSA diagnostik - inte för att antibiotikabehandla!
Vad lärde vi oss av Emma ? • Tillämpa alltid basala hygienrutiner -minskar problemen vid oväntade fynd ! • Tänk på överrapportering vid flyttning inom och mellan enheter patientsäkerhet behov riskfaktorer • Var frikostig med sårodling – läkarordination ! • Ha en bra diagnos innan antibiotika sätts in – avvakta ?!
Inger Riesenfeld-Örn, SocialstyrelsenVårdhygienisk standard i kommunerna • Tydligare krav på god hygienisk standard – en ledningsfråga • utrustning • lokaler • kompetens • utbildning • tillgång • Basala hygienrutiner • händer • skyddskläder • Ett kontinuerligt, systematiskt förbättringsarbete behövs -mycket bra förbättringsarbete pågår på många håll
Åsa Askblom, Lena Sars, VästmanlandVRISS- så minskade vi urinvägsinfektionerna • "Det ska vara lätt att göra rätt” • Delaktighet, all personal ska vara med i processen! Bra tvärvetenskaplig sammansättning av teamet är en viktig framgångsfaktor. • Våga titta med kritiska ögon den egna verksamheten.
I över 50% är en förmodad urinvägsinfektion antibiotikaindikation I de flesta fall där sjuksköterskan har kontaktat doktorn förskrivs antibiotika (84%) En stor andel av antibiotikan förskrivs utan att läkaren har någon kontakt med den boende (38%) - Acceptabelt ? Områden som behöver extra uppmärksamhet: Hög användning av kinoloner Ofta för lång behandlingstid för nedre UVI Diagnostik av UVI ? Eva Pettersson, Apoteket ABAntibiotikaanvändning i särskilda boenden
Åsa Rosenberg, Vårdhygien StockholmHemtjänstutbildning i Stockholm Cheferna måste få utbildning så att personalen får gehör för vad de lärt sig - tex att få nödvändig tillgång på sprit, handskar coh förkläden. Utbildning med svarsfrågor finns på stadens intranät
Slutsatser - Hur går vi vidare ? Den enskilde vårdtagaren/patientens behov och säkerhet är utgångspunkten. ”Enskild säkerhet = delad säkerhet” Samordning samarbete/samverkan - Respektera/ utnyttja kompetens hos olika aktörer/ yrkesroller ! Utbilda och påverka förhållningssätt – läkare – rationell antibiotikaanvändning ! - åter till Semmelweiss - basala hygienrutiner är god hygienisk standardkvalitet - ”Teamutbildningar” i stället för olika grupper för sig ? Låt oss lära av varandras goda exempel ! "Det ska vara lätt att göra rätt” (och svårt att göra fel!)
Handdesinfektion Före….. …efter
