Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

1. Luftens betydelse för hälsoeffekterVi mäter NO2 och PM10 – men vad är egentligen farligt? – hur farlig är luften i svenska stadsmiljöer? Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

2. EU (CAFE) beräknar antal dödsfall pga “fina partiklar” (PM2.5) till 350 000 per år 0-9 månader CAFE:s 3300 döda/år i Sverige är lägre än skattat av Forsberg et al (Ambio, 2005;34:11-19) ca 3500 döda/år pga regional halt samt 1800 döda/år pga tätortsbidrag

3. Folkhälsoperspektiv på luftföroreningarna Nederländerna ↓ Vårt störtsta miljö-hälsoproblem? Global burden of disease study →

4. Luftföroreningar påverkar dödlighet på kort och lång sikt Akuta effekter är enklare att fastslå än långsamma och sena effekter

5. Långtidsexponeringens betydelse studeras genom att individer följs upp bl.a. utifrån bostadsort/adress Urban bakgrundshalt av PM2.5 påverkar mortaliteten (Six cities study, USA)

6. hundratusental ultrafina partiklar per cm3 Specifika miljöers betydelsen för riskökningen är svår att kvantifiera

7. Forskningsmetoder • Epidemiologiska studierObserverar existerande förhållanden • Humanexperimentella studierSpecifika, korta och kontrollerade • Djur- och cellstudierLägre relevans • HälsokonsekvensberäkningarBygger på epidemiologiska data

8. Typiska epidemiologiska studier • Prevalensstudie (t ex enkät luftvägshälsa) • Panelstudie (t ex astma/PEF-dagbok) • Registerstudie med tidsserier (fall/dag) • Kohortstudie (långtidsexponering)1,4 bygger på geografiska/personliga kontraster2,3 studerar tidsmässiga fluktuationer på orten

9. Omfattande forskning och kunskapstillväxt under senare år

10. Hur har experternas syn förändrats? • Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer- ingen rent medicinsk grund för normnivåer

11. Korttidseffekterna är små, men ofta ses ingen tröskeleffekt (nedan; PM10 och daglig dödlighet)

12. Långtidseffekter i American Cancer Society Cohort study linjärt 6 % per 10 µg/m3 linjärt 9 % per 10 µg/m3 range 9-34 µg/m3 ACS resultat om urban bakgrundshalt av PM2.5 och dödlighet har varit “normen” vid konsekvensberäkningar linjärt 14 % per 10 µg/m3 ns 500 000 personer 151 orter > 16 års uppföljning

13. Hur har experternas syn förändrats? • Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer- ingen rent medicinsk grund för normnivåer • Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser • Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter • Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter

14. RR (%) per IQR increase in levels (as lag01) all respiratory, asthma, non-allergic asthmaemergency visits at 9 hospitals in Stockholm

15. Hur har experternas syn förändrats? • Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer- ingen rent medicinsk grund för normnivåer • Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser • Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter • Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter • Närhet till trafik, ”färska föroreningar” tycks ge extra kraftiga hälsoeffekter • Effekter tycks drabba även barn och gravida/foster

16. Utifrån lokala skillnader trafik erhölls 3 ggr större effekt av PM2.5 Med finare upplösning RR = 17 % per 10 µg/m3 PM2.5 Underskattas RR för lokalt PM med en faktor 3? 23 000 personer från ACS i Los Angeles studerade utifrån halter inom området baserat på 23 mätstationer

17. Mer trafikrelaterade indikatorer: NO2 och NOx NOx RR = 8 % per 10 µg/m3 Studier med NO2: Holland 12%, Frankrike 14% New Zealand 13% Studier av avgasgradienter inom städer tyder på stark långtidseffekt på dödligheten, t ex en studie från Oslo 8%

18. Hur har experternas syn förändrats? • Det går oftast inte att påvisa säkra nivåer- ingen rent medicinsk grund för normnivåer • Föroreningen i fokus kan visa sig i huvudsak vara en indikator, t.ex. NO2 för avgaser • Partikelmassan (PM10, PM2.5) kommer från olika källor med skilda hälsoeffekter • Små förbränningspartiklar (”sot”) och grova partiklar (som vägdamm) har separata effekter • Närhet till trafik, ”färska föroreningar” tycks ge extra kraftiga hälsoeffekter • Effekter tycks drabba även barn och gravida/foster

19. Trafikföroreningarnas påvisade effekter • Förtida död (hjärt-, lung- och cancersjukdom) • Försämring av hjärt- och lungsjuka • Uppkomst av luftvägssjukdom/allergi • Uppkomst av kranskärlssjukdom • Uppkomst av lungcancer • Påverkan på lungtillväxt och funktion • Luftvägssymtom och besvär (sjukdagar)

20. Med ett nationellt perspektiv beräknas trafik(avgas)exponering i Sverige med NO2 som indikator ge ca 3200 förtida dödsfall/år Med antagandet 13 % per 10 µg/m3 beräknad NO2-halt (> 10), år 2005

21. Det går att anlägga lokala hälso-perspektiv på luftföroreningarna Renare luft med trängselskatt beräknas spara ca 23 förtida dödsfall per år i Stockholm

22. Slutsatser • Normer kan inte baseras på medicinskt säkra nivåer • Trafikföroreningar (fint avgassot?) i svenska städer leder till flera tusen förtida dödsfall/år • Ett stort antal akuta vårdtillfällen beror på trafikföroreningar, inklusive vägdamm • Antalet ”sjukdagar” kan uppskattas till många miljoner per år • Att vistas nära biltrafik (”färska föroreningar”) tycks enligt många nya studier vara särskilt farligt

23. Tack för uppmärksamheten!