1 / 28

Framtidens entreprenörer

Framtidens entreprenörer. Entreprenörskap med naturresurserna som bas Magnus Ljung SLU i Skara 2013-04-10. Ekosystemet Bryssel? Hållbart?. Urban farming? Hållbart?. Ett ömsesidigt beroende…. Staden är en mötesplats för handel, kultur, offentlig service, arbetsmarknad och utbildning m.m.

naasir
Download Presentation

Framtidens entreprenörer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Framtidens entreprenörer Entreprenörskap med naturresurserna som bas Magnus Ljung SLU i Skara 2013-04-10

  2. Ekosystemet Bryssel? Hållbart?

  3. Urban farming? Hållbart?

  4. Ett ömsesidigt beroende… • Staden är en mötesplats för handel, kultur, offentlig service, arbetsmarknad och utbildning m.m. • Omlandet erbjuder mat, råvaror, energi, ekosystemtjänster, rekreation och arbetskraft m.m.

  5. …men i huvudsak är det linjära flöden MAT UPP-LEVELSER ENERGI Staden EKO-SYSTEM-TJÄNSTER FIBER- RÅVAROR

  6. Konsekvenser av dagens obalans För staden • Ansamling och anrikning av restprodukter • Koncentration av ekonomiska resurser • Ett behov av att ständigt växa ytmässigt • Ökad mental distans till primärproduktionen • Hälsoproblem (välfärds-sjukdomar) För omlandet • Resursbasen undergrävs (jfr fosfor) • Ekonomisk dränering av landsbygden • Ökade anspråk på produktiv mark • Bristande tilltro till både stat och konsument • Hälsoproblem (ensamhet och utsatthet)

  7. MEN i en biobaserad ekonomi har den gröna cellen en central roll… Food (Livsmedel) 4F Fuel (Bränsle) Feed (Foder) Fibre (Fiber)

  8. Potentialen för landsbygden är stor Å ena sidan…. Å andra sidan…. En begränsad yta ger markanvänd-ningskonflikter 4F Gröna innovationer och stark tillväxtpotential Food (Livsmedel) Fuel (Bränsle) Hållbar utveckling i praktiken = vår förmåga att hantera denna situation Målkonflikter rörande olika samhälls- och miljömål Feed (Foder) Fibre (Fiber)

  9. Gröna innovationer och nya affärer • Det finns en uppfinnartradition inom lantbruket, men nya studier visar att det uppfinns, men inte kommersialiseras i den omfattning som vore möjligt • Nya aktörer kommer in på landsbygden och ser utvecklingspotentialer – risken är att de ekonomiska resurser som skapas inte stannar i bygden • Nya kunder börjar efterfråga landsbygdens råvaror – men har vi förmåga att möta dessa idag?

  10. Slutsats • Markägares och brukares samhällsuppdrag vidgas allt mer – det handlar inte bara om livsmedel och miljönytta idag, utan om samtliga de ekosystemtjänster som det hållbara samhället måste vila på • Ett entreprenöriellt förhållningssätt, ett entreprenöriellt lärande och ett entreprenörskap är nödvändigt för att kunna ta tillvara de möjligheter som ges • Naturbruksgymnasierna har en nyckelroll i att forma framtidens företagare och ge dem de redskap som krävs!

  11. Vad är då ekosystemtjänster (ESS) • Understödjande – grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation • Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening • Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande • Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

  12. ESS som tillgodoser direkta behov Biobränsle Pappersmassa Frukt/bär Trä/timmer Svamp Spannmål Betesbaserat kött Vilt Här är det enkelt att se de affärer som är möjliga att utveckla

  13. Kulturella ESS Landskapsbild Forsknings-område Turistbesök Rekreation Barnutflykter Pedagogisk resurs Grönområden Här ser vi redan idag nya verksamheter växa fram

  14. Reglerande ESS Luftrening Erosions-kontroll Pollinering Binda koldioxid Vattenrening Biologisk kontroll Här finns många av de nya affärer som kommer att växa fram

  15. ESS som är understödjande Genbank Habitat / biodiversitet Mull-uppbyggnad Fröspridning Närings-cirkulation Fotosyntes Här är det idag svårare att se en marknadsfinansiering…men det ekonomiska värdet av detta är oändligt!

  16. Kan staden klara sig själv? • Detta är en pågående diskussion inom både planering och teknikutveckling • Megastäderna upprätthåller i viss mån redan idag sina egna ekosystemtjänster • I mer eller mindre futuristiska visioner presenteras nu framtidens städer – städer som ska kunna klara sig själv…

  17. Samtidigt…En mångfald av städer och miljöer

  18. Utmaningen: Att skapa hållbara och nya band mellan staden och omlandet

  19. Varför uppfinna hjulet igen? • Stadens omland är en både överutnyttjad och outnyttjad resurs! • Samhället skulle vinna på att ett starkare ”kontrakt” mellan sin egen utveckling och omlandet • ”Städerna måste ta ett större ansvar för dom många ekosystem som dom är beroende av” (FNs generalsekreterare i ”Cities and Biodiversity Outlook”, CBD, okt 2012)

  20. Ett ökat internationellt intresse

  21. Entreprenörskap – mer än bara affärer? Livslångt lärande och inre driv Förmåga att gå från idé i handling Uppfinningar och innovationer Nytta för individ, företag eller samhälle

  22. Vad kännetecknar en framgångsrik entreprenör? • Vilja och passion • Självtillit • Nyfikenhet • Öppenhet (till förändring) • Viss ”tävlingsinstinkt” • Energi och uthållighet • Förmåga att ta kritik och hantera motgångar

  23. Entreprenöriellt lärande- inom ramen för skolans alla delar!

  24. Konsekvenser av utblicken - budskap • Skapa en kultur på skolan som ser möjligheter i framtidens avgörande utmaningar • Erbjud eleverna en miljö som gör att de utvecklar sin förmåga att utveckla idéer och våga genomföra dem • Samverka med det omgivande samhället på bred front – intresset för de gröna näringarna växer i alla samhällssektorer • Håll kontakten med SLU och andra lärosäten som kan stödja er i er interna utveckling och erbjuda spännande frågeställningar

  25. Entreprenörskap för lärare på naturbruksgymnasier Syfte Kursen har två syften, dels att ge individuell kompetensutveckling hos den enskilde kursdeltagaren, dels att bidra till en utveckling av entreprenöriellt lärande på naturbruksskolorna Omfattning 15 hp (högskolepoäng), kvartsfart på distans

  26. Grundmodell för kursens upplägg

  27. Utgångspunkter för val av upplägg • Distansutbildning med eget projekt – träffar för erfarenhetsutbyte, gemensam reflektion och inspel • Ett entreprenöriellt förhållningssätt förutsätter på sikt att alla involveras – därav den skolinterna processen, med skolmöten, projektarbete, specifika verktyg och intro.film • Lärarlyftskurser är en av våra erfarenheter, där deltagarna får pröva och utveckla idéer själva under studietiden – erfarenhetsbaserat lärande • Ett budskap vi vill förmedla; vi blir entreprenöriella genom samverkan på och utanför skolan, dvs ett försök att involverar fler än man själv i den kurs man går

  28. Kontaktuppgifter Magnus Ljung Statskonsulent och forskare SLU i Skara Magnus.Ljung@slu.se Tel. 070-3387117

More Related