Anpassning till ett förändrat klimat Vad vi kan behöva göra i Kristianstads kommun

1. Anpassning till ett förändrat klimat Vad vi kan behöva göra i Kristianstads kommun Foto: Patrik Olofsson /N Michael Dahlman C4 Teknik, Kristianstads kommun Måttligt högvatten vintern 2007

2. I Kristianstad har vi varit duktiga på att minska utsläppen av växthusgaser • LIP/KLIMP beviljat alla sökta omgångar. Totalt ca 1000 Mkr i investeringar, varav 200 Mkr i bidrag. • Utsläpp/invånare ca 3,9 ton/år 2006. • 16 GWh uppgraderad fordonsgas 2008. • Nästan alla kommunala fastigheter konverterade bort från olja. • Klimatkansli. • Sveriges bästa klimatkommun 2005. Försäljning av biogas 1999-2008

3. Vi arbetar med skyddsåtgärder (vallar, prognossystem) mot översvämning av Kristianstad från Helge å Utan vallar vid BHF Kristianstad Hammarsjön

4. Med vallar vid BHF Kristianstad Hammarsjön Investering ca 200 Mkr. 80 % bidrag från Räddningsverket av bidragsberättigade kostnader

5. Vi arbetar också med riskkartering samt anpassning av den fysiska planeringen till stigande havsnivåer utmed den låglänta Åhuskusten. • Risknivå ca +3 meter. • Zon med erosionsrisk ca 50 meter från nuvarande strandlinje. • Strandfodring önskvärt – ett försök har genomförts: Hanöbukten Åhus

6. Vi måste nu börja anpassa oss till att klimatet förändras • Trots ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser är stoppsträckan lång och utsläpp har redan skett under lång tid. Klimatförändringarna har redan börjat. • Vi måste därför ställa in oss på att klimatet förändras och börja anpassa samhället därefter. • Kostnaderna blir betydligt lägre om åtgärderna sker i samband med den ordinarie utvecklingen av samhället. Tidsperspektivet är upp till 100 år.

7. Kristianstads kommun har en klimatstrategi för 2006-2008 som nu revideras. I den nya strategin har en plan för klimatanpassning lagts till.

8. Kommunerna spelar en avgörande roll i klimatanpassningen • Kommunerna: • driver verksamheter som påverkas av ett förändrat klimat, t ex skolor, vård och omsorg, • ansvarar för en stor del av infrastrukturen i samhället, t ex gator, vattenproduktion och avloppsrening som kan påverkas av ett ändrat klimat, • har ofta andra kommunägda verksamheter som måste börja anpassas, t ex bostäder, el- och värmeverk, kollektivtrafik, hamnar och flygplatser, • ansvarar för den fysiska planeringen som är avgörande för att det framtida samhället ska byggas med anpassning till det förändrade klimatet, • ansvarar i de flesta fall för krishantering och räddningstjänst inom kommunen, • har ofta ett omfattande planeringsunderlag med karteringar och lokalkännedom som underlättar genomförandet av klimatanpassning, • är för de flesta den närmaste nivån i samhällsstrukturen som medborgarna förhåller sig till.

9. Program för klimatanpassning Strukturen: • Lokala/regionala scenarier för klimatförändringar: det handlar nu inte om vår planet eller vår världsdel, utan i första hand om vår egen kommun. • Konkreta exempel på tänkbara förändringar – positiva/negativa – och relevans för just vår kommun. • Huvudpunkter: vad namngivna förvaltningar bör tänka på och tidshorisont för detta. Vi kan/måste ta ansvar för vår verksamhet, precis som vanligt.

10. Mätresultat: under samtliga år 1991-2007, utom 1996, har årsmedeltemperaturen i Skåne varit högre än den senaste s k klimatnormalen 1961-1990 År 2008 blev avvikelsen +1,6 Källa: SMHI

11. SMHI har tagit fram regionala klimatscenarier för bland annat sydvästra och sydöstra Götaland Bra! För temperatur och nederbörd har SMHI i dec 2008 redovisat särskilda scenarier för varje län inkl Skåne

12. Årsmedeltemperaturen i Skåne beräknas stiga med mellan 4,1 och 5,2 grader till år 2100.

13. Från 2050 beräknas värmeböljor (dygnstemperatur över 20 grader) bli vanligare och i slutet av seklet inträffa varje år. Ökningen blir något större i SÖ Götaland.

14. Uppvärmningsbehovet beräknas minska med cirka 40 % (30 % i SÖ Götaland). Kylningsbehov beräknas å andra sidan öka från 3 till 18-37 graddagar under slutet av seklet (något mer i SÖ Götaland).

15. Dagens 100-årsflöden i Helge å inträffar mycket oftare och dessutom stiger havsnivåerna. Högre havsnivå dämmer Helge å. Vi får högvatten oftare. Beräkning av framtida havsnivåer vid Åhuskusten (uppdrag från Kristianstads kommun till SMHI) Klimat- och sårbarhetsutredningen

16. Trots att vattenföringen vintertid blir större beräknas den maximala vattenföringen (BHF) minska något pga mindre med snö och tjäle. Det blir lägre vattenföring sommartid. Bevattning från vattendrag blir då ännu svårare. Det ger en övergång till bevattning med grundvatten – och ökat tryck på våra grundvattenresurser. Helge å vid Torsebro, analys av Elforsk/SMHI

17. Den extrema nederbörden beräknas öka. Ökningen har redan börjat. I SÖ Götaland blir ökningen mindre.

18. Årsnederbörden beräknas öka något, med upp till 15 % till år 2100.

19. Vegetationsperiodens längd beräknas öka med cirka 60 dagar (med 100 dagar i SÖ Götaland).

20. Sammanfattningsvis visar scenarierna att i Kristianstads kommun är följande förändringar troliga till slutet av seklet: • Betydligt varmare, upp till cirka 5 grader högre årsmedeltemperatur. • Värmeböljor blir betydligt vanligare. • Kraftigt minskat uppvärmningsbehov, cirka 30-40 % minskning, men samtidigt ett ökat kylningsbehov. • Något ökad årsnederbörd, med en redan inledd ökning av extrem nederbörd under enstaka dygn eller hela veckor. • En betydligt längre vegetationsperiod, 2-3 månader längre. • Betydligt mindre med snö och is. • 100-årsflöden mycket oftare, stigande havsnivåer.

21. Vad bör vi göra i Kristianstad? Tänkbara konsekvenser och åtgärder, område för område, strukturerat så här: • Klimat- och sårbarhetsutredningens bedömning • Relevans för Kristianstads kommun • Positiva konsekvenser • Negativa konsekvenser • Åtgärder

22. Värme- och kylbehov Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning.” Relevans för Kristianstads kommun: Värmebehovet beräknas minska med 30-40 %. Kommunen har en stor mängd lokaler där uppvärmningsbehovet kommer att minska, samtidigt som man också för en stor del av dessa är i särskilt behov av kylning, främst lokaler för vård och omsorg. Även äldre/sjuka som bor hemma kan under värmeböljor behöva kommunalt stöd för kylning eller transporteras till kylda lokaler.

23. Dricksvattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred.” Relevans för Kristianstads kommun: I kommunen sker all dricksvattenförsörjning med grundvatten. Råvattenkvaliteten till dricksvattnet och livsmedelsindustrin bedöms därför inte påverkas så länge inte ytvatten måste användas. Redan idag ökar dock efterfrågan på grundvatten i Sverige på grund av brunifieringen av ytvatten, ökat behov av bevattning samt anläggandet av energibrunnar för både värme och kyla, vilket gör att konkurrensen om grundvattnet på Kristianstadsslätten kan öka.

24. Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.” Relevans för Kristianstads kommun: En stor del av dagvattensystemet är inte dimensionerat ens för dagens extrema nederbörd, vilket inte heller är ett krav eller ekonomiskt rimligt. Ett stort antal felkopplingar (t ex avledning av takvatten till avlopp) försvårar problemen. Situationen är liknande i de flesta kommuner. I vissa kommuner har dock påbörjats en omställning till en mer robust planering av bebyggelse, höjdsättning, grönytor och dagvattenhantering som minskar riskerna för skador vid extrema regn. Denna omställning behöver också inledas i Kristianstads kommun.

25. Vägar Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger och förvaltar ett stort antal gator, vägar och broar. Problemen med erosion och liknande blir troligen generellt värre på landsbygden där vägarna är statliga eller enskilda. Problemen med översvämning och liknande kan bli stora främst i tätorterna med mer hårdgjorda ytor och övervägande kommunala gator. Kommunen har givetvis ett intresse av att samtliga vägar fungerar även om ansvaret är delat.

26. Sjöfart Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten.” Relevans för Kristianstads kommun: Åhus hamn är av stor betydelse för kommunen och företag i regionen. Kommunen är majoritetsägare. Innanför hamnen finns den kommunala fritidsbåthamnen. Det finns också några mindre, enskilda hamnar vid Landön och Tosteberga. Även Gropahålet används av fritidsbåtar.

27. Kusterosion Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta.” Relevans för Kristianstads kommun: Hela kommunens kust utmed Hanöbukten bedöms vara erosionskänslig, men de största riskerna finns för den sandiga kusten från Fårabäck och ner till kommungränsen i söder. Erfarenheterna hittills är att erosionen främst drabbar sträckan vid Östra Sand och vid Äspet, men detta kan ändras framöver.

28. Översvämning av strandnära bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framförallt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta.” Relevans för Kristianstads kommun: De maximala flödena beräknas minska pga mindre med snö och tjäle. 100-årsflödena beräknas däremot återkomma betydligt oftare i framtiden i kommunen pga ökad nederbörd, men rimligen bör byggnationen i stort vara anpassad för detta. Den stigande havsnivån i Östersjön kan vara ett direkt hot mot låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, vilket utretts i samband med kustplaneringen.

29. Byggnadskonstruktioner Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka.” Relevans för Kristianstads kommun: Stora delar av kommunen har bebyggelse på låglänta och plana ytor där god avrinning och dränering kan vara svår att åstadkomma. Även i områden med väldränerade jordar kan grundvattenytan ligga nära marknivån. Byggnadskonstruktioner måste framöver anpassas till ökad risk för vatteninträngning från grundvatten, ledningar och markytan särskilt i känsliga områden. Det finns många enskilda avlopp i kommunen som bygger på infiltration, de kan framöver fungera sämre av samma skäl. Bebyggelse bör framöver planeras inte bara för god värmeekonomi, utan också för en god och resurssnål kylekonomi.

30. Skogsbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger en hel del skog. Cirka 40 % (?) av kommunens yta utgörs av skogsmark och är därför en viktig del av näringslivet och som rekreation. Granskog kan framöver få svårare att hävda sig och en omställning till tall och lövskog kan vara befogad. Det ökade humusläckaget från skog är ett problem för vattendragen i kommunen.

31. Jordbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet för nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren.” Relevans för Kristianstads kommun: Jordbruket och livsmedelsindustrin är av stor betydelse för kommunen. En anpassning till klimatförändringarna kan ge ökade möjligheter och produktivitet. Den i svensk måttstock höga användningen av bekämpningsmedel i Skåne kan komma att öka. Ökat behov av bevattning på Kristianstadsslätten kan leda till ökad konkurrens om vattentillgångarna och negativa effekter. Stort antal dikningsföretag som behöver anpassas till nya klimatförhållanden.

32. Turism och friluftsliv Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har stora möjligheter att utveckla turismen och fritidsnäringen i och med att det varmare klimatet ger ”bättre” förhållanden i Norden men ”sämre” i exempelvis Sydeuropa. Turism- och besöksnäringen behöver anpassas till de ändrade förutsättningarna. Om inte vattenkvaliteten försämras i Hanöbukten (t ex genom ökade algblomningar) kan ökade vattentemperaturer kanske till och med ge ett mer attraktivt badvatten. I ett område med goda vattentillgångar som Kristianstad kan turismens konkurrensförmåga förstärkas ytterligare under förutsättning att vattentillgångarna förvaltas väl. Vinteraktiviteter som skidåkning i Vångabacken har troligen ingen framtid. Naturvärdena kan eventuellt förändras till det sämre vilket kan försämra möjligheterna för sådan turism.

33. Sötvattenmiljön Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen.” Relevans för Kristianstads kommun: Brunfärgning av vattendrag som Helge å och Holjeån kan försämra vattenkvaliteten och förändra biologin, inklusive sjöarna Hammarsjön och Ivösjön.

34. Människors hälsa - Extremtemperaturer Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder.” Relevans för Kristianstads kommun: I de sydligaste delarna av landet kommer temperaturen under de varmaste dagarna proportionellt sett att öka mer än medeltemperaturen. Som andra kommuner kommer Kristianstad att ha en stor andel äldre människor som är särskilt sårbara för extrema temperaturer.

35. Ändrad luftkvalitet Klimat- och sårbarhetsutredningen:”Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar.” Relevans för Kristianstads kommun: Ökad andel lövträd i södra Sverige kan leda till ökad förekomst av pollen.

36. Tänkbara åtgärder för kommunala förvaltningar och bolag i Kristianstads kommun: En lista på tänkbara åtgärder respektive förvaltning/bolag bör överväga framöver med hänsyn till effekter av klimatförändringarna i kommunen. Flera åtgärder erfordrar en samverkan mellan olika förvaltningar och/eller med statliga instanser.

37. C4 Teknik, del 1:

38. C4 Teknik, del 2:

39. C4 Teknik, del 3:

40. Åhus hamn: Kristianstad Airport:

41. Kommunledningskontoret: Räddningstjänsten:

42. Miljö- och hälsoskyddskontoret:

43. Stadsbyggnadskontoret:

44. Barn- och utbildningsförvaltningen: Omsorgsförvaltningen:

45. AB Kristianstadsbyggen: C4 Energi: Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen:

46. Kostnadsbedömningar Preliminär bedömning av vilka sektorer som får ökade kostnader respektive ökade intäkter på grund av klimatförändringarna. Önskvärt med stöd till kommunerna för klimatanpassningskostnader, t ex likt KLIMP -”KLAMP”?

47. Man kan känna sig maktlös inför klimatförändringarna. Men vi tvingas nu att anpassa oss. Det finns arbetsuppgifter även på lokal nivå. I vår kommun har alla ett ansvar att bidra också till detta. Tack för mig! michael.dahlman@kristianstad.se www.kristianstad.se/klimat