Community policing i teori och praktik - områdesbaserat polisarbete i mångkulturella miljöer

1. Community policing i teori och praktik - områdesbaserat polisarbete i mångkulturella miljöer Nihad Bunar, Professor Stockholms universitet och Polishögskolan nihad.bunar@buv.su.se

2. Polisen i det mångkulturella samhället Polisens migrationspolitiska uppgifter • Yttre gränskontroll • Inre utlänningskontroll • Bekämpa människosmuggling och människohandel • Avvisning/Utvisning (i vissa fall) • Förvar/Uppsikt (i vissa fall)

3. Polisen i det mångkulturella samhället Polisensintegrationspolitiska uppgifter • Offensivt arbete mot hatbrott • Befrämja intern etnisk mångfald • Bekämpa diskriminerande attityder inom kåren • Förebygga och bekämpa, bland annat, religiös radikalisering och därmed förknippade våldsbejakande miljöer • Bekämpa segregationens konsekvenser

4. Mångkulturella urbana områden- några definierande aspekter En del av miljonprogrammet byggda under 1960- och 70 talet Invandrare och barn till invandrare är i majoritet. I vissa grundskolor finns inga barn med svenska som modersmål Socialt utsatta och ekonomiskt fattiga områden, många arbetslösa och bidragsmottagare Dålig hälsa och trångboddhet i en del fall Fysisk segregation, social isolering och stigmatisering Hög befolkningsomsättning och i en del fall fysiskt förfall Lågt demokratiskt deltagande Ibland oroligheter på gränsen till våldsamt upplopp Högsta nivån på upplevd otrygghet i hela landet

5. Mångkulturella urbana områden- några definierande aspekter En stark känsla av lokalpatriotism bland ungdomar, majoriteten säger sig trivas i områdena Stark närvaro av myndigheter och välfärdsinstitutioner av hög kvalitet (skolor, bibliotek, vård, fritidsgårdar och idrottsfaciliteter, kulturella institutioner) Etnisk och kulturell mångfald Stark organisatorisk struktur i form av etniska och religiösa föreningar och samfund och ett relativt starkt deltagande i dessa alternativa offentliga sfärer Möjligheter till etniskt företagande Alltjämt frånvaro av stark främlingsfientlig retorik i medierna och en aktiv integrationspolitik

6. Fyra kritiska poänger om community policing • ”Inget nytt, fotpatrullering och prata med folk har alltid varit en integrerad del av polisens arbete” • “Community policing omvandlar poliser till socialarbetare” • “Det är en ineffektiv reform, brottsbekämpning kan inte baseras på mjuka metoder” • “Metoden är redan förlegad, CP hade sin gyllene period under 1990 talet”

7. Vad är Community Policing?Murray (2005, p.350) om Australien • En majoritet av definitionerna fokuserar på ökade interaktioner mellan polis och lokalsamhälle, på livskvalitetsfrågorna, polisorganisationens decentralisering, strategiska metoder för att göra polisverksamheten mer effektiv, orientering mot patrullering i området och problemorienterat eller problemlösande polisarbete.

8. Vad är Community Policing?Herbert (2006, p.4, 77-78) om USA • Polisens syfte, genom att introducera community policing, är att förbättra sina relationer med medborgargrupper samt decentralisera sin verksamhet så att mindre grupper av grannar kan fatta beslut om vilket slags polisarbete de vill ha och är redo att acceptera • Vid genomförandet av denna policy förflyttas den beslutsfattande makten nedåt i organisationen, så att poliserna närmast medborgarna kan göra prioriteringar i verksamheten • Community policing handlar om partnerskap och samverkan. Den syftar till att få polisen och lokalsamhället att gemensamt lösa problem som minskar tryggheten, alltifrån nedskräpning och oväsen till övergivna bilar, gäng och inbrott på ett sätt som de lokalboende tror kommer att bli effektivt

9. Vad är Community Policing?Innes (2005, p.163) om England och Wales • Inom “reassurance policing” i England och Wales har synlighet, tillgänglighet och bekantskap formulerats som faktorer som kan inge tillförsikt och öka allmänhetens förtroende för polisen.

10. Vad är Community Policing?Holmberg (2004, p.206) om de Nordiska länderna Närpolisreformer var tänkta att: • Decentralisera polisorganisationen • Göra polisen proaktiv istället för händelsestyrd • Se till att polisen fokuserar på förebyggande snarare än på framtvingande åtgärder • Ta polisen närmare medborgarna och öka polisens synlighet och närvaro • Skapa partnerskap mellan polisen och de lokalt boende • Inrikta sig inte bara på reella problem, utan även på medborgarnas föreställningar om sådana problem och få dem därmed att känna sig tryggare

11. Generella definierande aspekter av den ideala CP modellen IDÉ - Samproduktion av tryggheten - Decentralisering - Ansvarighet (Accountability) och Effektivitet ORGANISATION - Organisationskultur (”The thinblueline”) - Problemorienterat polisarbete - Synlighet, Kommunikation, Nätverk och Tillit VERKSAMHET - “Signal kriminalitet and signal oroligheter” - Bekämpning av terrorism och radikalisering - Erfarenheter och daglig uppfinning av metoder som fungerar

12. Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella områden? Att skapa och stärka tillit och förtroende med lokalsamhället a) Synlighet (betydelsen av polisnärvaro “även om inget har hänt”), lova aldrig saker och ting, hör alltid av dig, var ärlig, rak och respektfull i kommunikationen, “skaka hand” approach b) Var medveten om rykten c) Balansera mellan olika etniska och religiösa grupper utan att riskera bilden av polisens objektivitet d) Lokala poliser vs. de utifrån som gör ingripanden i området e) Poliser med invandrarbakgrund i mångkulturella områden, ja, nej eller det spelar ingen roll?

13. Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella områden? 2. Brottsförebyggande arbete a) Betydelsen av lokala brottsförebyggande råd b) Kunskaper om lokala “hot spots” c) En blandning av nolltolerans and “let go” policy i frågan om mindre förseelser bland ungdomar d) Möjligheten att avlägsna ungdomar under 15 år från farliga miljöer d) Information och underrättelsebaserat arbete

14. Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella områden? 3. Starka nätverk med andra myndigheter a) Socialtjänsten b) Bostadsföretag c) Media d) Skolor och fritidsgårdar e) Vaktbolag

15. Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella områden? 4. Status och motivation a) Arbete gjort av “empty holster guys” eller ”riktiga poliser” b) Resurser – fler poliser, utrustning och utbildning c) Hur kan man mäta utfall (statistik, dagbok eller positiv feedback från lokalsamhället)?

16. Det lokala samhällets perspektiv: Hur fungerar CP i mångkulturella områden? 1. Skolor – är synlighet alltid av godo? 2. Fritidsgårdar – mer synlighet, fler besök, mer kommunikation 3. Religiösa ledare – “Vi är redo att hjälpa, men vi är inte redo att göra deras jobb” 4. Ungdomar – blandade erfarenheter

17. Att bedöma effektiviteten eller Vad skall utvärderas? De flesta forskare är överens om att fler indikatorer, vid sidan om traditionella brottsanmälningar, behövs, bland annat de som mäter modellens mervärde (addedvalue). Till exempel: • Ökad känsla av trygghet • Antalet kontakter med representanter för olika grupper och institutioner i lokalsamhället • Graden av användande av offentliga sfärer som parker och torg • Graden av hur bekanta poliserna är för de lokalt boende • Polisens bidrag till att lösa olika typer av konflikter och problem i lokalsamhället • Polisens bidrag till underifrån mobilisering (empowerment) i lokalsamhället • Polisens bidrag till att förbättra områdets rykte och höja dess status

18. Två potentiella problem vid bedömningen av CP modellens utfall • En så kallad anomisk situation kan uppstå – Höga förväntningar och en omfattande medierapportering kan bidra till ett relativt misslyckande av CP initiativ • Det kan uppstå ett gap mellan ett teoretiskt accepterande av CP modellens grundpremisser och ”business as usual” i praktiken. Utvärderingen kan då komma fram till att CP har misslyckats även om det egentligen inte ens hade implementerats.

19. Avslutande poänger • Community policing är inte det traditionella fotpatrullbaserade polisarbetet, men den innehåller några av dess element. • Den omvandlar inte poliser till socialarbetare, men den tillför nya aspekter till det traditionella brottsbekämpande arbetet. • Modellen är långt ifrån ineffektiv, men dess implementering har varit förknippad med många svårigheter, vilket gör det svårt att ordentligt bedöma dess effekter. Nya indikatorer krävs. • Det är ingen förlegad modell, men under det senaste decenniet har den minskad i popularitet till förmån för populära diskurser om tuffare tag och mer aggressivt polisarbete.

20. En avslutande uppgift • Brown (2007, 2008) rapporter i en utvärdering av den irländska polisens (Garda) satsning på CP att personer som fann Garda hjälpsam, intresserad och trevlig (polite) hade 10 till 12 gånger större sannolikhet att vara nöjda med polisens service än de som ansåg att Garda var otrevliga, ointresserade och obenägna att hjälpa.