Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?

1. Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan? Lars Lindholm

2. Disposition: Problemet – ojämlik hälsa Utbildning och hälsa Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?

3. Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år? ..1600 dödsfall i förtid, 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall på 2,2 miljarder och en förlust av hälsa på 13,9 miljarder kronor.

4. Hälsa och utbildning Hälsa och utbildning korrelerar, dvs de som har bra utbildning har god hälsa och tvärtom.

5. Relativ dödlighet beroende på utbildning och ålder. Män 1999-03

6. Andel kvinnor i åldern 25-34 som rapporterar ”inte god hälsa” Grundskola 60% Gymnasium 30% Universitet 22%

7. HRLK 1 0 År

8. Livstidshälsa för sex kohorter (från 16 till 100 år) Kvinnor grundskola Män grundskola Kvinnor gymnasium Män gymnasium Kvinnor universitet Män universitet

11. ”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död” 1000 År 0 0 0 0

12. Definition av ”states” ”God hälsa”=1-0,9 ”Ganska god hälsa”=0,8-0,89 ”Inte god hälsa”< 0,8 ”Död” = 0

13. ”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död” 1000 16 år 0 0 0 ? ? ? ? 17 år

14. Källor: Dödlighet SCB Övriga övergångssannolikheter från ”Hälsa på lika villkor” 2010 (Norrland)

15. Förväntade QALYs (16-100 år) efter utbildning och kön

16. Kan vi (och vill vi) minska gapen?

17. Det beror främst på hur vi ser på kausaliteten! Utbildning ger bra hälsa Bra hälsa leder till god utbildning En tredje ”faktor” bestämmer både utbildning och hälsa

18. Utbildning ger bra hälsa. Utbildning ger möjlighet till bra jobb med hög lön, stort eget besluts-utrymmen och god fysisk arbetsmiljö.

19. Utbildning ger bra hälsa. God utbildning gör det lättare att förstå relevant information, och underlättar kommunikation med vårdanställda.

20. Utbildning ger bra hälsa. God utbildning ändrar synen på risker. Nästan alla riskabla beteenden (rökning, fysisk passivitet, dåliga matvanor, köra utan bilbälte etc) är ovanligare hos sådana med god utbildning.

21. Utbildning ger bra hälsa. God utbildning ger hög status. Status är hälsofrämjande. Symboler för status blir som regel mer hälso-vänliga ju bättre utbildning en grupp har.

22. Slutsats: Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!!

23. Minska avhoppen från gymnasieskolan! Andelen som fullföljer varierar betydligt mellan olika kommuner men också mellan enskilda år i samma kommun. Kommuner som ”tar tag” i problemet har ökat andelen som fullföljer med 10-15 %-enheter på ett år!

24. Vad kan göras? Motverka studieavbrott SKL 2012

25. Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande

26. Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

27. Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning

28. Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet

29. Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose behov

30. Ett exempel! Två lärare i klassrummet 50% av tiden skulle kosta ca 8 mkr per år per 1000 elever

31. ”Exempel -interventionsresultat”

32. Kostnadseffektivt? Ca 90 000 SEK/QALY (gränsvärde 500 000)

33. Den ”riktiga” studien kommer att bygga på ”Plug in” erfarenheter

34. AC har haft ”Plug-in” men inte grannarna → bättre betyg → hälsa i AC

35. ”Hälsa på lika villkor” 2010 och 2014 i bl.a norra Sverige Jämföra hälsa (EQ5D) i åldersgruppen 16-20 år i AC och ”kontrollområde” AC ”specifik” Markov vs ”kontrollområdesspecik”

37. Sammanfattning: Utbildning avgörande betydelse för hälsan! Färre avhopp skulle sannolikt minska gapen till en högst rimlig kostnad! Hälsa är ändå bara en ”biprodukt”! Kausaliteten är den springande punkten för beslutsfattare och forskare! Är det värt att ta en chans?