Hur missnöje med utseendet påverkar hälsan

1. Hurmissnöje med utseendetpåverkarhälsan

2. Målen med dettamöte: • Att kunna: • Förklara, med hjälp av exempel, hur och varför utseendet kan påverka hälsobeteenden • Förklara hur hälsobeteenden kan påverka utseendet • Förstå det ofta komplexa sambandet mellan fysisk hälsa och utseende • Reflektera över hur utseende kan vara relevant när man diskuterar och främjar fysiska hälsa hos yrkeselever

3. Bakgrund: Missnöjet med utseende ligger på en mycket hög nivå hos allmänheten: • I en studieavmerän 4000 flickoriåldern 10-11 sa 1 av 13 (ca 7%) att de ‘aldriggillar min kropp’ ochmångakände sig pressadeatt ha en‘perfektkropp’ (Austin et al, 2009) • 50‐70 % avungdomarnaivästvärldenärmissnöjda med någon del avsittutseende: tjejervillvarasmalareochkillarmermuskulösa (McCabe & Ricciardelli, 2004)

4. I en undersökningiSchweizavmerän 1000 kvinnoriåldrarna 30-74 villemerän 70 % avdessavarasmalare (ävenom 73% avdessavarnormalviktiga) (Allaz et al 1998)

5. Detta missnöje kan vara en konsekvens av att människor tycker att de inte uppnått ‘idealet’ som gestaltas i media i stor utsträckning: • Smalt ideal förkvinnor • Muskulöst ideal förmän

6. Människor som är missnöjda eller oroade på detta sätt försöker ibland förändra sitt utseende, till exempel genom att göra saker som de tror kommer förändra hur de ser ut. • Dessa beteende (sakerna de gör) kan emellertid påverka deras hälsa negativt. • Denna modul granskar hur missnöje med utseendet kan påverka den fysiska hälsan och uppmanar yrkeslärare att ta hänsyn till utseendets roll när man diskuterar saker som har med den fysiska hälsan att göra med yrkeselever.

7. Övning: • Skrivner 6 saker (beteenden) som en elevkanskegörförattförändrasittutseende: • … • … • … • … • … • … • Hurkandettabeteendepåverkaderashälsa? • … • … • … • … • … • …

8. Naturligtviskanmångaolikahälsobeteendenpåverkautseendet, men dennamodulhållersig till treexempel: • Rökning • Motion • Matbeteendenochbantning/dieter

9. Hälsobeteende 1: Rökning • De negativa, och ibland dödliga, konsekvenserna av rökning är välkända, såsom: • Dålig cirkulation och hjärtproblem • Andningssvårigheter • Ökad risk för lungcancer • Potensproblem • Fertilitetsproblem • Ökad risk för missfall och bebisar med låg födslovikt Men rökning kan också dämpa aptiten, så vissa människor som är missnöjda med sin vikt tänker att rökning kan hjälpa dem gå ner i vikt och därmed göra dem lyckligare.

10. Forskning visar att: • Tonårstjejer och vuxna kvinnor som är missnöjda med hur de ser ut är mer benägna att starta och fortsätta röka • Ca 50 % av alla unga kvinnor röker för att kontrollera sin vikt • Rädsla att gå upp i vikt är en anledning till varför vissa människor inte försöker sluta röka

11. … men rökningpåverkarocksåutseendetpåandrasätt, såsom … • Rynkor, speciellt runt munnen och ögonen • Blek och ojämn hudfärg • Missfärgade fingrar • Dålig hy • Håravfall • Slapp hud • Skadade och missfärgade tänder och tandkött • Ökad risk att utveckla hudåkommor såsom psoriasis • Ökad risk för benskörhet, vilket kan leda till krökning i ryggraden • Dålig andedräkt

12. Vilkentvillingrökte? (källa: http://www.webmd.boots.com/smoking-cessation/ss/slideshow-ways-smoking-affects-looks)

13. Tvilling B rökteetthalvtpaketcigaretteromdageni 14 år, medanhennessysterröktealdrig. Tvilling B soladeocksåmer, vilketskadadehenneshudännumerfrånutsidan.

14. Övningförveckan: • Om du skulle vilja se hur du skulle se ut om du rökte genom hela ditt vuxna liv, testa den här appen: Smoking Time Machine, som kan hämtas på https://itunes.apple.com/gb/app/id605504270?mt=8&affId=1860684

15. En varning: Även om viss forskning tyder på att människor kan uppmuntras till att sluta röka genom att se hur de kanske skulle se ut i framtiden om de fortsätter röka, är det viktigt att vara försiktig för att försäkra att detta tillvägagångssätt inte underbygger negativa tankar om åldrande och utseende , eller föreställningar om att vissa typer av utseende är mer acceptabla än andra.

16. Skulleutseendeförändringar till följdavrökningkunnapåverka en persons övrigaliv? Föreställerdettasenario: • Thomas är 25 ochröker 20 cigaretteromdagen. Han skapå en intervjuförettjobbsomservitör. Närhankommerditmärkerrestaurangchefenatt Thomas fingrarärgulfärgadeochatthanluktarrök … • Vadhändersen? Får Thomas jobbet?

17. Förattsummera • Rökninghar en skadligeffektpå den fysiskahälsan. • Utseendeärofta en motivation till attbörjaellerfortsättaröka. • Rökningpåverkarutseendet. • Men åtgärderförattfå folk attslutarökamåstevaraförsiktigasåatt de intefrämjarnegativatankaromåldrande.

18. Rökning: tips förlärare(1) • Uppmuntraredanrökandeeleverattslutaröka • Stöttademsomförsökersluta • Undvikattunderbyggautseendeidealnärniprataromrökning – fokuseraiställetpåfördelarnaför den fysiskahälsanochpengarnasomkansparasom man interöker

19. Rökning: tips förlärare(2) • Visa studenternavilkastödsomfinnsom man villslutaröka, ochuppmuntrademattanvändadem. • Uppmuntrahälsosammarealternativförattkontrolleravikten (se ävensenarebilderombantningoch ätmönster). • Var en bra förebildfördinastudenter.

20. Hälsobeteende 2: Motion • Förhållandetmellanutseende/kroppsuppfattningoch motion ärinvecklat. • Utseendekanbådemotivera till ochavskräckafrån motion.

21. Fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet (inte bara idrott och träning) är väldokumenterade, såsom: • Fysiska fördelar: • Lägre blodtryck • Förbättrad hjärtfunktion, muskelstyrka och lungkapacitet • Starkare skelett (mindre benskörhet) • Mindre handikapp • Mindre risk för vissa cancerformer (såsom bröstcancer och tjocktarmscancer) • Psykiska fördelar: • Förbättrad livskvalitet • Förbättrat humör • Lägre ångestnivåer och färre depressionssymptom • Ökad tillfredsställelse med kroppen

22. FysiskinaktivitetiEuropa:Trots de välkända fördelarna för hälsan visar forskning att de flesta människorna i Europa inte motionerar så mycket varje vecka som man rekommenderar. Detta är exempel på de procenttal som inte tränar alls: 16.6% 24.1% 18.4% 6.4% 16.4% (Haase, Steptoe, Sallis & Wardle, 2004; Varo et al, 2003)

23. Övning: • Varförtror du attmänniskorintetränarsåmycketvarjeveckasom man rekommenderar? • Hurviktigtärutseendetsom motivation till träningfördinastudenter?

24. Forskningvisar: • Kvinnorärmerbenägnaänmänattatttränaförattbehållaellerminskavikten. • Atttränaförattförändrautseendet (genomattstärkamuskleroch/ellergånerivikt) kanvarafördelaktigtförhälsan. • Attmärkaförändringariutseendetnär man börjartränakanmotiveravissamänniskorattfortsättaträna. • Detärinteheltklartvilkenaktivitet, intensitetochträningsfrekvenssombehövsförattpåverkakroppsuppfattningenpositivt.

25. Forskningvisarförbättringaritillfredsställelsen med kroppenefter: • Ett 8 veckorlångt program med raskapromenader (Anderson et al 2006). • Ett 6 veckorlångt program med 40 minuterscirkelträningvarjevecka (Duncan et al 2009). • Detfinnsvissabeläggförattettendaträningstillfällekanökatillfredsställelsen med kroppen (Vocks et al 2009).

26. MEN… • Har man problem med kroppsuppfattningen och lägger för mycket vikt vid utseendet kan det leda till överträning, vilket förknippas med hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlproblem, ätstörningar och benskörhet. • Hälsoproblem såsom benskörhet (försvagad benstruktur som kan leda till krökning av ryggraden) kan öka utseenderelaterade problem.

27. Ytterligare en varning: • När människor är motiverade till att träna för att de vill förändra sitt utseende kan träningen faktiskt öka nivåerna av utseenderelaterade problem och missnöje. • Så kan det bli om de (olämpligen) börjar jämföra sina kroppar med andra som tränar och/eller börjar granska och kontrollera sitt utseende mer intensivt. • Detta kan leda till en ökning i andra ohälsosamma beteenden (till exempel ohälsosamma ätmönster, överträning och steroidanvändning).

28. Även om oro över utseendet kan förmå många att motionera mer, kan det också hindra vissa människor från att träna överhuvudtaget. ÖVNING: • Henrikärmissnöjd med hurhan ser ochochtyckeratthanäröverviktig. Hans vännerföreslåratthanskabörjagåpå gym, men Henrikärintesåsugen. • Varförtror du attHenrikintevillgå till gymmet? • HurkanHenriksvännerpåverkahurhankännerochomhantränar? • Vilketrådskulle du ge till Henrik?

29. Man kanskapa en ondcirkelavundvikandeavträningochoroöverutseendet: Undvikandeavträning Höganivåerav social ångestöverfysiken (oroöverattandrakommerattdömakroppennegativt) Förlägenhetöverutseendet Utseendeproblem (Atalay& Gençöz 2008: Townsend 2013)

30. Jag kännernågratjejersomslutade med basket eftersom de tyckteatt de varförstoraföratt ha på sig en tajtdräkt • Quote in Slater & Tiggemann (2010)

31. Att göra träning till en social aktivitet kan öka nöjeskänslan och sannolikheten att man kommer fortsätta träna.

32. Människorärmerbenägnaattfortsättatränaochvarafysisktaktivaom:Människorärmerbenägnaattfortsättatränaochvarafysisktaktivaom: • de tyckerattdetärroligt • deras motivation kommeravattviljaförbättrafysikenochkroppensfunktioner, snarareänavattviljaförändrautseendet

33. Ytterligare en varning: • Detärviktigtattbehållajämvikten. Överträningkanvaraskadligförbåde den fysiskaoch den psykiskahälsan. • Attanvändaprestationshöjandedroger (t.ex. steroider) kanpåverkahälsanochutseendetnegativt. • Träningsmiljöerna (t.ex. omspeglarförekommerochhur de ärplacerade, ellerbildernapåaffischernasomgörreklamförträningspassen) kanökamissnöjet med utseendetochhindramänniskorfrånatt delta.

34. AttbehållajämviktenÖVNING: Vilkenavdessalivsstilarskulle du föredra? Varför? • Jonas är 25 årochsingel. Han drickeraldrigalkoholelleräterfet mat ochgymmarminsttretimmar per dag. Han umgåssällan med folk eftersomdetskullestörahanslivsstil. Han sägeratthanärmissnöjd medlivet. • David är 25 årochsingel. Han drickeralkohol ca tvågångeriveckan, äterhälsosamt men låterintebliattunna sig ohälso-sammare mat ibland. Han harettriktsocialtliv men klämmer in någon sorts träningtregångeriveckan, oftafotboll med vänner. Han känner signöjd med livet.

35. Förattsummera: • Fysisk aktivitet är fördelaktigt för den fysiska och den psykiska hälsan. • Det kan också minska oron över utseendet. • Men människor som är mycket oroliga över sitt utseende och andras reaktioner över hur de ser ut tenderar att undvika träning. • Oro över utseendet kan också leda till överträning, vilket påverkar hälsan. • Om man tränar endast av utseendemässiga skäl är det mindre sannolikt att träningen är effektiv och att man fortsätter än om man t.ex. tränar för nöjes skull.

36. Motion: tips förlärare(1) • Uppmana eleverna att träna regelbundet, för att förbättra deras fysiska och psykiska hälsa • Uppmuntra dem att delta i träning och aktiviteter som de tycker är kul • Betona fördelarna med träning och fysisk aktivitet för kroppens funktioner, inte hur det kan påverka utseendet

37. Motion: tips förlärare(2) • Förespråkaträningsom en kul social aktivitet • Funderaöverlämplighetenhosträningsrelateradebilderochträningsinrättningarsomfinnspå din arbetsplats • Var en bra förebildfördinastudenter

38. Hälsobeteende 3: Ätmönster ochbantning • 90 % av alla världens kvinnor i åldrarna 15 till 64 vill förändra åtminstone en del av sitt utseende – kroppsvikt rankas högst. • Mångamänochkvinnoräterohälsosamtförattkontrolleravikten.

39. Missnöje med kroppen förknippas med ohälsosamma ätmönster. • Det finns också ett samband med: • ökad bantning • lägre sannolikhet att äta frukt (jämfört med de som är nöjda med sin kropp)

40. Ohälsosamma ätmönster inkluderar “snabbdieter” ochatttaohälsosammakosttillskottochbantningspiller. • Förutomattdetärohälsosamt, är den eventuellaviktminskningenoftakortvarig – och ineffektiv bantning och låg självkänsla kan leda till viktökning.

42. 50 % av alla brittiska tjejer i åldrarna 8-21 år har någon gång bantat • för att blir mer attraktiva för andra människor • på grund av hur media gestaltar kvinnor

43. Fördelarna med en hälsosamkost: • Hälsosamma ätmönster (t.ex. en välbalanseradkosthållning med färskfruktochgrönsaker, ochsomundvikeronödigamängder mat med högtfet- ochsockerinnehåll) gerfördelarsom: • Förbättradhjärt- ochkärlfunktion • Minskad risk attutvecklanågracancerformer • Muskel- ochbenstyrka

44. “Störda ätmönster” • Detta syftar på ätmönster som inte motiverar en speciell ätstörningsdiagnos såsom anorexia nervosa eller bulimianervosa. Det inkluderar: • Attstruntaimåltider • Attinteätanär man ärhungrig • Attätamycketnoll- ellerlågkalorimat • Detta kan leda till utmattning, depression och låg koncentrations-förmåga– vilketpåverkarstudie- ellerarbetsförmågan.

45. ‘Störda ätmönster’ ärockså en riskfaktorförattutveckladiagnosbaraätstörningar. • EnbartiStorbritannienhar 1,6 miljonermänniskor en ätstörningsom anorexia nervosa eller bulimia nervosa (BEAT, 2010).

46. Hurätstörningarpåverkarhälsan • Möjligakonsekvenserinkluderar: • Benskörhet • Tandlossningochkaries • Hjärtfel • Fertilitetsproblem • Ökad risk förmissfall • Problem med den psykiskahälsan • De kanocksåvaradödliga.

47. Hur du kanvara en förebildfördinastudenter: • Forskningvisarattyrkesläraresomutbildarinomhälsaochidrott (t.ex. till idrottlärare) harhöganivåeravbantningochstörda ätmönster, självframkalladekräkningarochanvändningavlaxermedelochbantningspiller(Yager and O’Dea, 2009) • Förutomattdetskadarderasegenhälsa, kan de görasinabeteende till ideal ochföravidaresinadåligavanor till studenterna.

48. Människor skapar inte ohälsosamma ätbeteenden bara för att kontrollera sin vikt: • En önskan att vara muskulös associeras med användandet av proteintillskott och steroider. • Steroider kan leda till akne, förstorade bröst och förminskade testiklar – saker som kan skapa missnöje med utseendet.

49. Förattsummera • Sambandetmellan ätmönster, bantningochoroöverutseendetärinvecklat. • Detkanvara en utmaningattförespråkafysisktochpsykisktvälmåendeutanattunderbyggautseendeidealensomiblandärdetsomskaparproblemeniförsta hand.

50. Ätmönster ochbantning: Tips förlärare(1) • Förespråka fördelarna med att äta nyttigt jämfört med att banta • Betona de positiva effekterna på det fysiska och psykiska välmående, snarare än på utseendet • Be inte studenterna att delta i aktiviteter som att föra matdagbok eller att väga sig – detta kan skapa missnöje med utseendet och ohälsosamma ätbeteenden.