BRUK

1. GRUMS KOMMUNKvalitetsredovisning Kvalitetsutveckling Kvalitetsförankring BRUK Skolverkets indikatorverktyg

2. Skolverkets indikatorverktyg BRUK Kort introduktion av Grums BRUK:smodells ”rötter”.

3. Skolverkets indikatorverktyg BRUK Förskolan Grundskolan Gymnasiet Utvärderingskriterier F Indikatorer F Utvärderingskriterier LMH Indikatorer LMH Utvärderingskriterier G Indikatorer G

4. Uppfyller nationella mål Svarar mot nationella krav och riktlinjer Uppfyller andra mål och riktlinjer som är förenliga med de nationella t ex. skolplan Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån givna förutsättningar Vad är kvalitet? Skolverkets definition Kvalitet inom förskola och skola är en samlings- beteckning för hur väl verksamheten:

5. BRUK:s verksamhetsindelning under året Kvalitetsredovisning Utvärdering Målformulering Genomförande

6. Personalens åsikter Gamla modellen Vilka hinder finns? Vilka metoder finns? Vi började med att inventera och analysera

7. Utgångspunkten för tankemodellen Valet föll på ett projektmaterial som Skolverket tagit fram. • I detta fanns de faktorer som uppfyllde förordningen. • En planeringsmodell för kvalitetsredovisning. • Skolverksamheten var uppdelad i flera mindre delar. • Utvärdering var möjlig med en ”pedagogisk” skala. • Arbetslagsbaserat - verksamheten i centrum. • Utvärdering i dialog i arbetslag och med skolledning.

8. ► Den skulle grunda sig på Skolverkets projektmaterial. ►Redovisningen skulle kunna skötas digitalt. ► Datahanteringen måste vara enkel. ►Programmen Word och Excel måste kunna användas. ►Inbyggda anvisningar/handledningar måste finnas till hanteringen. ►Alternativ för datorlösa måste finnas. Vi hade initialt följande krav på vår nya modell

9. Från utkast till färdig modell – utvecklingstid 2 år.

10. Vinster med Grums BRUK:smodell Modellen har tagits fram inom förvaltningen. Processen är kartlagd från verksamheten. Skräddarsydd till kommunens behov. Modellen fick en enkel men kraftfull datahantering. Ingen utbildningsinsats har behövts. (Endast info) Kunskap genereras och stannar inom verksamheten. Personalen har varit delaktig i utvecklingsprocessen. Ingen tjänstemannaprodukt som sammanställning.

11. GRUMS BRUK:smodell Kvalitetsredovisning Delarna och helheten

12. Kvalitetsredovisningsmodellen ger: • Ett ”bokslut” över verksamhetsåret • En startpunkt för utvecklingsarbetet • En digital faktabas med alla data • Ett underlag för utvecklingsdiskussionen mellan arbetslag och ledning • En prioritering i angelägenhetsgrad • En möjlighet för en fortlöpande analysprocess

13. Grums kvalitetsredovisningsmodell består av tre delar: En detaljerad kvalitetsredovisning för kommunen En arbetsmiljöredovisning för kommunen En sammanfattande redovisning för Skolverket Utvärderingsprocessen för de olika delarna sker samtidigt. Detta blir både effektivt och arbetsbesparande.

14. GRUMSmodellen är: ENKEL - textmassan hålls nere TYDLIG - konsekvent uppbyggnad ÖVERSKÅDLIG • tabeller, diagram • analyserande frågor TILLGÄNGLIG - webbaserade data

15. Kvalitetsredovisning kommun Åtgärder APT Utveckling APT Kvalitetsredovisning Nya mål Ny arbetsplan Utvärdering Arbetslag Läsåret Målformulering Arbetsplan Analys Utvärdering arbetslag Kvalitetsredovisning Arbetslag APT APT APT APT Kvalitetsredovisning kommun APT Arbetsplatsträffar Kvalitetsprocessen i Grumsmodellen

16. Utmärkande för Grumsmodellen. Digitala redovisningsdokument Webbaserat arkiv - Skolinfo Steg för steganvisningar Inbyggda handledningar – ingen utbildnings- insats behöver göras Dataprogrammen Word och Excel används Alla data är tillgängliga från valfri uppkopplad dator Skola, förskola och barnomsorg utvärderas

17. Redo visning Detaljredovisning Arbetsgången Kommun Översikt Alla data ”ärvs” från tidigare nivå. De ligger kvar i en databas. Förvaltning Sammanställning Skolområde Arbetslaget

18. Redovisningssätt för arbetslagen Arbetslaget gör en gemensam bedömning genom: Diskussion och skattning Enkäter, prov och observationer BRUK:s indikatorer Den gemensamma diskussionen är ”motorn” i utvärderingen

19. Skolområdesnivån Arbetslagsnivån Individnivån Kvalitetsdokumenten har tre nivåer

20. Utdrag från ett digitalt redovisningsdokument . Bedömningsskala Instruktion Översiktstabell Indikatorer Uppföljningsfrågor 1 = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan 2 = Inledande diskussioner har inletts 3 = Personalen har enats om hur man ska arbeta 4 = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 = Skolan/förskolan kännetecknas till stor del av detta 6 = Denna egenskap kännetecknar skolan/förskolan Indikatorer: B1:1, B2:1, B2:2, B2:3 • Ledningens starka och svaga sidor • Vilka insatser har ledningen gjort under året? • Till varje moment finns 3 – 5 analyserande frågor

21. Kvalitetsredovisningsplan för år 1 - 3 År 1 (02-03) Alla arbetslag Kommunorganisation Styrning och ledning Fysisk arbetsmiljö Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psyko- social arbetsmiljö + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program + Arbetslag med F, åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 och G År 2 (03-04) Alla arbetslag Bakgrundsfaktorer för arbetslag personal och elevuppgifter Lokala arbetsplanens funktion Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program + Arbetslag med F åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 och G År 3 (04-05) Alla arbetslag Styrning och ledning Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psyko- social arbetsmiljö + Arbetslag med åk 5, 9 och G Baskunskaper åk 5 Baskunskaper åk 9 Resultat på program + Arbetslag med F åk 1, 4, 7 och G Föräldraenkät F, åk 1, 4, 7 Elevenkät åk 1, 4, 7 G

22. I Grums används BRUK till att inventera och ge en total bild av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Detta sker vartannat år. • En övergripande arbetsmiljöredovisning görs ”BRUK” utökat i Grums enl. Grums BRUK:smodell I Grums utvärderas också den kommunala skolorganisationen Detta sker var tredje år. • Följande delar utvärderas med BRUKs ”metodik” • Kommunala skolorganisationens funktion • Informationsflödet i organisationen • Kommunikationsmöjligheter

23. Områdescheferochförvaltning gör Sammanställningar och översikter Analyser och ”bokslut” Underlag för budgetarbetet

24. Inrapportering SIRIS Förvaltning Område Skolenhet Barnomsorgsenhet Förskolenhet Webbaserat arkiv En utvärderingsmodell förhelaskolförvaltningen

25. Informationsdatabasen Skol- och barnomsorgsnämnd Förvaltning Område Skolenhet Barnomsorgsenhet Förskolenhet Skolinfo Alla med access når all information dygnet runt

26. I Kvalitetsredovisningen2002 – 03 finns: 53 Kvalitetsredovisningar från arbetslag (Därav 3 kooperativ - endast arbetsmiljöredovisning) 4 Sammanställningar för område 1 Sammanställning för förvaltning 1 Kvalitetsredovisning för kommun (SIRIS) 4Sammanställningar av arbetsmiljön för område 4 Sammanställningar av den kommunala skolorganisationen 1 Sammanställning för förvaltningen av ovan.

27. Digitala plattformen på Internet Modellen passar lika bra i ett lokalt nätverk eller på CD-skivor

28. Kvalitetsredovisningarna

29. Översikter Detaljstudier Analyser I GRUMSMODELLEN kan alla göra: Alla nivåer har beslutsunderlag vid varje tillfälle

30. Grumsmodellen en 24 timmarsmodell Här når man alla redovisningar från valfri uppkopplad dator På valfri plats och på valfri tid En kvalitetsredovisningsmodell i tiden

31. Grums BRUK:smodell Modellens utvärderingsdelar i tidsföljd

32. Bruksmodellen på höstterminen Planering APT APT APT Uppföljning och analys

33. Under höstterminen sker uppföljning och analys av förra läsårets kvalitetsredovisning samt den pågående verksamheten. Detta sker på arbetsplatsträffarna (APT) varje månad Analysen görs i dialog mellan arbetslag och områdesledning Resultatet skall korrigera den pågående processen samt vara underlag inför nästa kvalitetsredovisning Uppföljning och analys

34. Bruksmodellen på höstterminen Individdelens enkäter APT APT APT Uppföljning och analys

35. Tre olika enkäter används: Barn/elevenkät – min arbetsmiljö Föräldraenkät – information/kommunikation Personalenkät – psykosocial arbetsmiljö Barnenkäter 5 – 6 åringar Elevenkäterna åk 1. 4 ,7 och G Föräldraenkäter (åk 1. 4 , 7 och 5 - 6 åringar) Personalenkäter (all personal) Individdelens enkäter Ht Enkäterna sammanställs i arbetslagen för KR (dec)

36. Exempel på enkät

37. Bruksmodellen på vårterminen Individdelens enkäter APT APT APT APT APT APT Uppföljning och analys

38. Uppföljning och analys Vt Under vårterminen fortsätter uppföljningen och analysen med inriktning på nya KR Ett annat syfte är att förbereda den nya arbetsplanen Arbetsplan Dokumentation samlas för ny arbetsplan

39. Bruksmodellen på vårterminen Individdelens enkäter Arbetslagens utvärdering APT APT APT APT APT APT APT APT Uppföljning och analys

40. Varje arbetslag får: Anvisning Digitalt redovisningsdokument Indikatorer 1 Indikatorer 2 Arbetslagen börjar kvalitetsredovisningen Detta moment kommer att helt digitaliseras på sikt för alla. Arbetslagen kan redan nu ta ner allt material från Internet.

41. Bruksmodellen omfattar hela utbildningsåret Sammanställning område/förvaltning Individdelens enkäter Arbetslagens utvärdering APT APT APT APT APT APT APT APT Uppföljning och analys

42. Arbetslagens material sammanställs i: Tabellöversikter Diagram Analyser Dessa bildar underlag för kommunredovisningen Arbetslagens redovisningar sammanställs på områdesnivå och förvaltningsnivå

43. Bruksmodellen omfattar hela utbildningsåret Sammanställning Område/förvaltning Individdelens enkäter Arbetslagens utvärdering SIRIS APT APT APT APT APT APT APT APT Revidering arbetsplan Uppföljning och analys

44. Maj Ledningsgruppens analys av KR April Förbereder KR till Skolverket Initierar KR utskick Februari Oktober Initierar enkätutskick KR-individdel Augusti Planering för APT (arbetsplatsträffar) Läsår Skolledaren i kvalitetsprocessen

45. Redovisningsprocessen i Grums Redovisning för tjänstemän och folkvalda Ledningsgrupp Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Skol och barnomsorgsnämnd Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Kommunfullmäktige Inriktning KR, Redovisning av resultat KR Tillkommer redovisning i Skolutvecklingsgrupp, SAMO-grupper, Skolledargrupp. Resultatet läggs ut på den digitala plattformen för personal och föräldrar/elever.

46. Vill du veta mera om BRUK Hämta information på skolverkets Websida www.skolverket.se Information Grumsmodellen hos: Skolförvaltningen Grums kommun Tel. 0555 - 42 000 vx