Bakgrund och syfte

1. Bakgrund och syfte Köttallergi tillhör en av de ovanliga födoämnesallergierna såväl hos barn som vuxna. Mycket lite finns beskrivet i litteraturen om denna form av allergi. I denna genomgång presenteras 8 fall från allergologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg under åren 1998 – 2004. Syftet med denna studie är att försöka kartlägga symtombild och diagnostiskt förfarande hos dessa patienter.

2. Metod • Genomgång av 8 patientjournaler i Melior. • Litteratursökning i PubMed – sökord ”meat allergy.”

3. Patientfall 1 • Kvinna född 1954 med födoämnesutlöst urtikaria samt suspekt anafylaktisk reaktion. Sensibiliserad mot nötkött, fläskkött, får-och älgkött, katt, hund och mjölk. • Haft reaktioner vid ett flertal tillfällen när hon ätit kött i samband med att hon också druckit alkohol. • Har ätit kött hemma i små mängder men får reaktion i form av klåda och nässelutslag. Tolererar kyckling, kalkon, fisk och rökt skinka. • Pat erbjuds att bli provocerad med kött på mottagningen men avböjer. • Pat får rådet att ej helt avstå från kött. Det viktigaste är att hon undviker kombinationen av kött och alkohol. Får även rådet att pröva rena köttprodukter för att möjligen få en uppfattning om hur stor mängd hon tål.

4. Patientfall 2 • Man född ´50 som för ca 3 år sedan noterade besvärande, kliande utslag på kroppen, som uppfattas som urtikaria. Detta hände sept ´94. Sedan besvärsfri under ett halvår innan liknande reaktion hände på nytt. Senaste året har pat satt dessa försämringsattacker i samband med matintag. Noterat att besvären kommer efter intag av fläsk- och nötkött. Har jakt som fritidsintresse och har frysen full av viltkött. Under sommaren ´97 haft ett antal attacker som infinner sig ca 3 tim efter födointag och får då flammande, kliande utslag över hela kroppen. Börjar ofta på underbenen och sprider sig sedan uppåt. Noterat krampkänsla i magen samt diarre vilket avtar ca 2 tim senare. Vid något tillfälle under sensommaren ´97 noterat hudreaktion efter intag av jordgubbsyoghurt, tålt andra sorter yoghurt. Drar sig själv till minnes att de senaste 10 åren om han skulle äta köttfärssås 2 dagar i rad noterat lös mage. Tål annan mat inkl fågel och fisk. • Det förekommer alltså ett klart samband med symtom från gastrointestinalkanalen samt urtikaria efter intag, enligt patientens observation, av fläsk- och nötkött. Pat genomgår en dubbelblindprovokation med nötkött som visar en klart positiv reaktion på den aktiva substansen. • Sensibiliserad mot nöt-och fläskkött, katt, mjölk • Pat mår nu bra och är symtomfri när han håller diet. • Dricker han mjölk i större mängder får han urtikaria och magbesvär. Erbjuds även provokation med mjölk men avböjer pga tidsbrist. Tycker sig ända handha situationen bra med att avstå från kött och vara måttlig med mjölkdrickande.

5. Patientfall 3 • Man född 1940, utredd på Allmott ´94 och ´95 pga recidiverande urtikaria samt anafylaktiska reaktioner. Framkommer att han jagar på fritiden, ffa älg och rådjur. Ätit mycket kött. Sedan sommaren ´94 recidiverande attacker av urtikum med mer eller mindre generall utbredning över kroppen. Vid tre tillfällen i samband med konsumtion av älgkött och kryddor som peppar och salt och fick då relativt häftiga nässelutslag över lår, handleder och kroppen. Vid något tillfälle nässelutslag med kombination av extrem trötthet och möjligen var han avsvimmad. Hypotensiv vid ankomst till akutintaget. Kom själv fram till att han möjligen var överkänslig mot älgkött. Sensibiliserad mot nötkött, fläskkött, älgkött, rådjurskött, mjölk och hund. Pat har aldrig tidigare haft besvär av fläskkött men i slutet av ´94 provade pat skinka och leverpastej och fick då stark huvudvärk och lite utslag. Hösten ´95 tog han en bit korv och fick då dagen efter urtiker i ljumskarna. Pat avhåller sig från fläskkött, nötkött och älgkött och mår bra. • Tål kycklingkött. • Sensibiliserad mot nöt- och fläskkött, mjölk, hund. • Provokation ej gjord.

6. Patientfall 4 • Man född 1950 med fleråriga symtom av flammande, kliande utslag över hela kroppen. Krampkänsla i magen, diarréer. Klart samband med intag av fläsk-och nötkött. Tål all annan mat inkl fisk och fågel. Tål ej mjölk. Har hund hemma. • Sensibiliserad mot nötkött, fläskkött, mjölk, katt, och hund. • Uppvisar en positiv dubbelblindprovokation på nötkött.

7. Patientfall 5 • Man född 1968, gräspollenallergiker med symtom från övre luftvägar under säsong. Aldrig obstruktiva besvär i samband med gräspollensäsong. • Haft episoder med diffusa hugg i magen och därefter diarre samt efter en stund pip i bröstet. Vid 2/4 tillfällen gick besvären vidare med en känsla av kraftigt ökad puls, stark rodnad i ansiktet, urtikaria på kroppen, tungandning, svimningskänsla 4-5 tim efter måltid. Vid 3 tillfällen ätit köttprodukter. • Pat är vegetarian men gör avsteg från kosten vid festliga tillfällen. Tål mjölk. • Sensibiliserad mot timotej, nötkött, fläskkött och mjölk. • Ej motiverad att gå vidare med köttprovokation.

8. Patientfall 6 • Kvinna född 1977 med kraftigt rödflammigt utslag, svullna läppar , fötter, armar i samband med löpträning. Två tim innan åt hon en kycklinggryta. Sökte hjälp på akuten och fick behandling med adrenalin och per os kortison. • Ett annat tillfälle ånyo svullna läppar, fötter, armar i anslutning till löpning. Tidsmässigt i samband med semla. (RAST mandel och björk neg.) Ytterligare tillfälle av andningsbesvär efter promenad. Bedömd som FEIA (food dependent exercise induced anafylaxi) • Sensibiliserad mot fläskkött. RAST neg mot nötkött och kyckling. • Undviker fläskkött men äter nötkött 1-2 tim före eller efter löpträning och klarar sig från symtom. • Patienten erbjuds provokation med kött i samband med fysisk träning på cykel men avböjer. • Pat känner sig nöjd med denna informationen om att hon ej bör kombinera köttintag med fysisk träning.

9. Patientfall 7 • Kvinna född 1977 med komplicerade födoämnesrelaterade problem från mag/tarmkanalen, övre och nedre luftvägar samt huden. Har även fått anafylaktiska reaktioner från fisk. • Har hela tiden kunnat äta nöt- och fläskkött men har nu den senaste tiden utvecklat magsymtom efter köttintag. • Sensibiliserad mot nöt- och fläskkött. • Provokation ej gjord. • Får rådet att enbart äta kycklingkött.

10. Patientfall nr 8 • Man född ´76 med mångårig anamnes på björkpollen- och kattallergi samt med björkrelaterade symtom. Har noterat att han får klåda av salami. I februari och okt ´01 reagerat med nässelutslag. Vid ett tillfälle i dec ´01 åt pat entrecote och vaknade vid 2-tiden på natten och var då alldeles rödflammig på kroppen samt fick tjockhetskänsla i halsen. Transport till akuten och fick antiallergisk behandling (kortison+antihistamin. Vid ett annat tillfälle efter intag av hamburgare fick han en liknande kraftig reaktion och fick även då transport till akuten. Även fått urtikaria efter köttsoppa. Blev satt på nötköttfri diet och har sedan dess mått bra. Kan få urtikaria när han arbetar fysiskt. Kan däremot äta fläskkött och kyckling utan problem. • Är sensibiliserad mot nöt- och fläskkött, katt, hund. • Eftersom patientens symtom är så klara erbjuds ingen provokation. • Råd: Att avhålla sig nötkött.

12. Resultat: • De vanligaste förekommande symtomen vid köttallergi kommer från magtarmkanalen och huden. • 6 av 8 är sensibiliserade mot mjölk. • 4 av 8 är sensibiliserade mot pälsdjur. • Peroral provokation mot nötkött utförs hos 2 pat varav en visar ett klart positivt resultat.

13. Symtomdiagram Antal

14. Diskussion • Då kött är ett mycket viktigt och proteinrikt baslivsmedel kan det vara besvärligt att vara allergisk mot detta. Det krävs då en grundlig utredning om denna form av allergi förekommer. • Diagnostiska verktyg ska bestå av en utförlig anamnes, SPT, RAST, peroral provokation. • SPT har alltid varit en viktig del i utredningen. Detta anses vara en mycket känslig metod vad gäller IgE förmedlad allergi. I en studie (1) har det dock visat att SPT inte är helt tillförlitligt men i denna genomgång visar dock endast 2 patienter negativt resultat i SPT. • RAST är mer överlägsen som diagnostiskt verktyg. • En peroral provokation är ”gold standard” för att bekräfta eller utesluta misstanken. Intressant nog är det i denna studie endast 2 patienter som genomgått provokation. • En majoritet är sensibiliserade mot mjölk, hälften mot pälsdjur. Vilken/vilka samband finns här?

15. Litteratur 1.Orhan F, Sekerel B E. Beef allergy: a review of 12 cases. Allergy 2003; 58:127-131 2. Auyso R et al. Identifikation of bovine IgG as major cross-reactive vertebrate meat allergen. Allergy 2000;55: 348-354 3. Martelli A et al. Beef allergy in children with cow´s milk allergy; cow´s milk allergy in children with beef allergy. Ann Allergy Asthma Immunol 2002; 89(6 suppl 1):38-43

16. Ät mer frukt och grönsaker!!!