Repetition av processer och ledningsprinciper . Utdelning av hemuppgift

1. Transportledning/Transportorganisation ( trpt ledn 2) Plan för 16 september 2009Att leda, förmedla och planera, såväl processer, människor samt transporter Kunna planera och strukturera samt prioritera intressenter och uppdrag • Repetition av processer och ledningsprinciper. • Utdelning av hemuppgift • Kurslitteratur: genomgång av Åkerihandboken och visa förarhandboken, Hållbarhetsredovisning och Årsredovisning • Krav på en Transportledare • Transportmarknaden • Planering Vad påverkar eller påverkas en transportledare av? Målet idag: förstå innebörden av processer och de åtta ledningsprinciperna, förutsättningar för planering Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

2. De åtta ledningsprinciperna KundfokusOrganisationen är beroende av sina kunder och bör därför förstå aktuella och framtida kundbehov, bör uppfylla kundkrav och bör sträva efter att överträffa kunders förväntningar.LedarskapI ledningens roll ligger bl a krav på att ge de anställda en tydlig bild av förutsättningar och utvecklingsinriktning för företaget.Medarbetarnas engagemangMedarbetare på alla nivåer är organisationens främsta tillgång. Deras fulla engagemang medför att deras förmåga kan användas för organisationens bästa.ProcessinriktningEtt önskat resultat uppnås mer effektivt när aktiviteter och tillhörande resurser hanteras som en process. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

3. De åtta ledningsprinciperna Systematiskt angreppssätt för ledningAtt fastlägga, förstå och hantera samverkande processer som ett system medverkar till att organisationen blir effektiv i att uppnå sina mål.Ständig förbättringStändig förbättring av organisationens funktion och resultat bör vara ett beständigt mål.Faktabaserade beslutVerkningsfulla strategier och beslut baseras på fakta.Ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörerEn organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

4. De åtta ledningsprinciperna Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

5. De åtta ledningsprinciperna Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

6. SIQs modell- fler ledningsprinciper SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling etablerades 1992 och är främst ett verktyg med vars hjälp en organisation själv kan utvärdera och förbättra sin egen verksamhet. Flera tusen organisationer från olika branscher och samhällssektorer och av olika storlek och typ använder SIQ-modellen i sitt förbättringsarbete. Erfarenheterna från arbetet med verktyget kan sammanfattas med att det: • ger ledning och medarbetare en helhetsbild av den egna verksamheten • skapar ett stort engagemang i organisationen • skapar ett gemensamt språk och tydliggör vad som menas med kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar • leder till förbättrat resultat Modellen bygger på tre hörnpelare: - Systematiken, Strukturen och Kulturen Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

7. Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt om hur den egna verksamheten fungerar. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

8. Organisationsmodell En generisk organisationsmodell utgör stommen för de områden inom vilka frågorna skall ställas. Den sätter kunder, medarbetare och processer i fokus, och utgör grunden för Modellens huvudkriterier. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

9. 13 grundläggande värderingar enl. SIQs modellVilka finns med i de åtta ledningsprinciperna?Värderingarna är kännetecknande för framgångsrika organisationers verksamhet:  Kundorientering En organisations långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värde för dem som den finns till för - kunderna. De externa och interna kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för organisationen, dess medarbetare och verksamhet. Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen. Allas delaktighet En förutsättning för en framgångsrik organisation är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, de medel som krävs samt kunskap om de resultat som ska uppnås. Kompetensutveckling Den samlade kompetensen är avgörande för organisationens framgång och konkurrenskraft. Därför måste kompetensutvecklingen ses både ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv, för att därmed utveckla och tillföra kompetens på ett sätt som stärker såväl individen som organisationen i sin helhet. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

10. 13 grundläggande värderingar enl. SIQs modell (forts) Långsiktighet Organisationens verksamhet måste värderas med tanke på utveckling och konkurrenskraft över tiden. Ett uthålligt förbättringsarbete leder till ökande produktivitet och effektivitet, bättre miljö, nöjdare kunder och varaktig lönsamhet på lång sikt. Samhällsansvar Varje organisation har ett samhällsansvar utöver lagar och förordningar. Organisationen och dess medarbetare måste se sina processer, varor och tjänster som delar i en större helhet och aktivt medverka till förbättringar i både samhälle och miljö. Processorientering Organisationens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för kunderna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation, och lägger grunden för kundorienterad verksamhetsutveckling. Förebyggande åtgärder Det är lönsamt att förebygga fel och ta bort risker i processer, varor och tjänster. Framsynthet, förutseende och planering är nyckelord i förbättringsarbetet där även kunder och leverantörer skall engageras. Ständiga förbättringar Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

11. 13 grundläggande värderingar enl. SIQs modell (forts) Lära av andra För att kunna vidareutvecklas måste organisationen och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst på en viss process, oavsett vilken bransch eller sektor de tillhör. Snabbare reaktioner I alla verksamheter är kortare svarstider, kortare ledtider och snabbare reaktioner på kundernas behov av avgörande betydelse. Det gäller såväl för utveckling, produktion och leverans av varor och tjänster, som för administrativa processer. Faktabaserade beslut Beslut måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Varje medarbetare måste inom sitt arbetsområde få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för att uppfylla sina mål och för att tillfredställa sina kunder. Samverkan Samverkan genomsyrar varje framgångsrik organisation. Det är väsentligt att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta till vara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som hos kunder, leverantörer, partners, ägare och huvudmän. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

12. Vad är en process? En process är en grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall. (Definition enligt ISO 9000:2000) Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

13. Varför processer? Oftast är en organisation uppdelad i traditionella, eller praktiska, avdelningar som var och en gör en liten insats i den vara eller tjänst som produceras. Genom att tänka i processer, som skär igenom dessa avdelningar, är det lättare att få fram en helhetsbild över flödet i organisationen och mycket lättare att hitta problemen i de gränssnitt som finns mellan olika avdelningar eller moment. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

14. Redovisning av övningsuppgift Ledningsprocess Huvudprocess Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Behov från intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Nöjda intressenter Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Stödprocess Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

15. Huvudprocess Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Nöjda intressenter Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Underprocesser som berör transportledaren Behov från intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

16. Hemuppgift 3 /Namn:…………………………………….En enkel processbeskrivning på papper över huvudprocessen i det företag som Du har haft LIA -praktik ifrån, som lämnas in den 23 sept. Behov från intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Nöjda intressenter Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

17. Hemuppgift 4 /Namn:…………………De åtta ledningsprinciperna Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

18. Hemuppgift 4 /Namn:…………………De åtta ledningsprinciperna Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

19. Genomgång av Åkerihandboken och visa Förarhandboken, Hållbarhetsredovisning och Årsredovisning Sid 8 - 10. Trafiktillstånd? Sid 16. Tillstånd för avfallstransporter Sid 30-35 Transportavtal Sid 85-88 Arbetsmiljö Sid 125 -138 Kör och vilotider Sid 173-187 Kvalitet och miljö Jag återkommer under kursens gång om: • Förarhandboken (längst bak i boken). • Hållbarhetsredovisning (delas ut idag) • Årsredovisning (delas ut idag) Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

20. Arbetsuppgifter för en transportledare(från yrkesbeskrivningar och platsannonser) • trafikplanera fordon • kundkontakter som innebär att försöka hitta den bästa lösningen för kunden • orderhantering och faktureringar. • administrera kundordrar, fakturering • samarbeta med chaufförer och åkare. • hanterar reklamationer, sökningar och uppföljningar • bevaka och kontrollera flödet av varor som går från kyllagret via utlastningen till åkerierna. • länk mellan kunden och föraren som transporterar godset enligt kundens önskemål • arbetar i en ledningscentral och ta emot order från kunder och berättar vad de har för gods, vart det ska och när det skall vara framme Transporter ska planeras så att de blir så effektiva, billiga och miljövänliga som möjligt. Transportbranschen och industrin arbetar också för att i än högre grad samordna och effektivisera transporterna. Nya informations- och kommunikationssystem utvecklas för att bevaka, styra och kontrollera flödet av gods liksom persontrafik. Många tekniska hjälpmedel används för att få ett ekonomiskt och effektivt flöde av varor och transporter.  T.ex. med hjälp av GPS system finna den bil som är närmast kunden och direkt kontakta den för uppdraget. Dessa hjälpmedel har fått en allt större roll i takt med att kraven på effektivitet, ekonomi och miljöansvar ständigt ökar. Vi går igenom IT-hjälpmedel vid slutet av kursen Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

21. Huvudprocess Marknads- föra Sälja Köpa in Planera Utföra tjänster Fakturera Följa upp Nöjda intressenter Inköp Upphandling Köp av transport-tjänster Ruttplanering Planera transporter Personal-planering Planera beställningar Kundorder-mottagning Orderutdeln. Kundservicevia telefon Fraktsedels-registrering Vägleda förare Ta emot fax Prissättning Fakturering Kontroll av fakturor Utvärdering Underprocesser som berör transportledaren Behov från intressenter Kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället, Övningsuppgift: Vilka aktiviteter tycker Du att det saknas i huvudprocessen? Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

22. Exempel på befattningsbeskrivning för en transportledare Tjänstens omfattning/arbetsuppgifter och ansvar är att: • samarbeta med kunder och leverantörer så att tjänsterna blir så effektiva som möjligt. • kraven enligt ledningssystemen som berör affärsområdet efterlevs • ta särskilt hänsyn till miljö- och trafiksäkerhetspolicyn i transportledningsarbetet • snarast informera närmaste chef om avvikelser från uppgjorda planer • aktivt medverka och påverka förbättringsarbetet inom koncernen • medverka i målarbetet samt uppföljning av övergripande och AOs egna mål Befogenheter: enligt gällande attesträttsförordning och policys Samarbetsförhållanden: Tjänsten innehåller mycket kontakter med chefer och medarbetare i olika frågor varför ett ömsesidigt gott samarbete är av stor vikt. Ett flexibelt förhållningssätt till arbetet är nödvändigt pga. dess skiftande karaktär, arbetsuppgifter och arbetsbelastning Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

23. Kravspec. Transportledare • Ekonomi • Ekonomiskt tänkande • Kalkylering • Utläsa grundl. rapporter • Kontering • Branschkunskap • Personliga egenskaper • Komunikativ • Flexibel • Förändringsbenägen • Stresstålig • Servicekänsla • Resultatfokuserad • Självständig/självstartande • Initiativrik • Strukturerad • Engagerad • Kontaktskapande • Auktoritet Lägst gymnasieutbildning • Helst eftergymnasial utb. • Inriktning transport • Dokumenterad erfarenhet Datavana • Cockpit • Excel • Word • SÅcalc • Attest • Agda • Route Logix • Verksamhetshandboken med kvalitet, miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö • Lotus Notes Språk (tal & skrift) • Svenska • Engelska Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

24. Transportmarknaden(transportledarens vardag?) Den som utför transportarbetet kallas generellt för transportföretag. Transportmarknaden består dock av ett antal typer av aktörer (Aronsson m.fl. 2003): • Transportmäklaren, som sköter kontakten med speditör eller transportföretag. • Speditören, som ombesörjer kontakten med åkerier och planerar transporten. • Åkeriet, som hyr ut fordonet • Fordonsägaren • Chauffören Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

25. Inrikes godstransporter- transporterad godsmängd Järnväg 62,5 Sjöfart 25 Järnväg 53,6 Sjöfart 18 Lastbil 530 1970 totalt: 617,5 miljoner ton Lastbil 382 1980 totalt: 453,6 miljoner ton Järnväg 53,7 Sjöfart 13 Järnväg 40,6 (2006) Sjöfart 12,6 Lastbil 388 1990 totalt: 454,7 miljoner ton Lastbil 353 2007 totalt: 430,5 miljoner ton Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

26. Inrikes godstransportarbete Sjöfart 9 Lastbil 21 Sjöfart 10 Lastbil 21 Järnväg 16,1 1970 totalt: 46,1 miljarder tonkm Järnväg 15,9 1980 totalt: 46,9 miljarder tonkm Sjöfart 8 Lastbil 27 Sjöfart 7,9 Lastbil 36 Järnväg 18,7 1990 totalt: 53,7 miljarder tonkm Järnväg 14,9 (avser 2006) 2007 totalt: 58,8 miljarder tonkm Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

27. Väg, järnväg och sjöfart Inrikes transporterad godsmängd fördelad på väg, järnväg och sjöfart Järnväg exkl malm 27,8 miljoner ton (avser 2006) Lastbil över 30 mil 30 miljoner ton Lapplandsmalm med järnväg 12,7 miljoner ton (avser 2006) Lastbil 10-30 mil 85 miljoner ton Sjöfart 12,6 miljoner ton Lastbil under 10 mil 238 miljoner ton Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB/SIKA

28. Lastbilstransporter i Sverige 1 000 ton 0-99 100-299 300 km - Kemiska produkter 7 418 Cement, kalk 13 991 Malmer, skrot, kol 13 155 Oljor 14 329 Metaller, maskiner 22 133 Papper, massa, flis 28 916 Livsmedel, jordbruk 35 911 Trävaror, rundvirke 61 532 Jord, sten, grus och sand 97 153 Övrigt, sopor, blandad last, 58 846 tomemballage etc Summa 353 384 0 20 40 60 80 100 % Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCBs urvalsundersökning

29. Yrkesmässig trafik och firmabilar - inrikes Yrkesmässig trafik Firmabilstrafik 1990 1997 2005 2007 1990 1997 2005 2007 Antal lastbilar 43 700 40 000 53 552 59 139 266 000 261 000 407 600 444 946 (registerstatistik) Antal lastbilar 36 342 37 565 42 139 46 796 44 209 34 678 34 246 33 369 -över 3,5 ton totalvikt (registerstatistik) Lastvikt, medelvärde 18 ton 20 ton 21 ton 20 ton 7 ton 8 ton 9 ton 10 ton (undersökning) Presterade 627 000 714 800 811 100 784 400 105 000 147 100 153 400 154 200 tonkm/lastbil (undersökningsstatistik) Medel- 75 km 89 km 102 km 107 km 43 km 54 km 79 km 0 km transportlängd (undersökningsstatistik) Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB

30. Åkerinäringens struktur - antalet åkerier och fordon Antal åkerier % Antal y-märkta bilar per åkeri 1990 1997 2001 2007 1990 1997 2001 2007 1- 8 381 6 814 5 937 5 326 58,1 55,3 51,3 48,9 2-5 4 780 4 292 4 233 3 932 33,1 34,9 36,6 36,1 6-10 764 743 834 933 5,3 6,0 7,2 8,6 11-15 224 224 248 309 1,5 1,8 2,2 2,8 16- 285 250 315 380 2,0 2,0 2,7 3,5 Totalt 14 434 12 323 11 567 10 880 100 100 100 100 Antal Y-märktabilar per åkeri 1990 1997 2001 2007 1990 1997 2001 2007 1- 8 381 6 814 5 937 5 326 21,5 19,2 15,9 13,3 2-5 13 109 11 963 12 004 11 272 33,6 33,7 32,2 28,1 6-10 5 647 5 554 6 176 6 985 14,5 15,6 16,5 17,4 11-15 2 831 2 817 3 117 3 928 7,2 7,9 8,4 9,8 16- 9 068 8 379 10 092 12 584 23,2 23,6 27,0 31,4 Totalt 39 036 35 527 37 326 40 097 100 100 100 100 Antal y-märkta bilar % Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB

31. Försäljning av transporter Transportsäljande företag säljer transporttjänster åt 11 000 åkerier Gemensamt ägda företag, lastbils- centraler Medelstora och större åkeriföretag 11 000 åkerier Transportförmedlings-företag, speditions-företag Specialtransport- företag Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

32. Lastbilscentraler 350 300 250 200 150 100 20 0 307 257 Antal lastbilscentraler 224 188 174 144 128 114 108 106 1970 1980 1990 1995 1997 2001 2003 2005 2006 2007 Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

33. Åkerinäringens omsättning Total omsättning i miljoner kronor exklusive moms 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 84 miljarder -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB

34. Sysselsättningen 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kvinnor Män 1990 1993 1997 2000 2002 2003 2004 2006 Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: SCB

35. Kostnadsfördelningen Personal Däck Diesel Reparationer o service Värdeminskning Fordonsskatt Försäkring Ränta Administration övrigt 10 4 3 2 Lokal- distribution 10 55 5 10 3 7 4 3 2 1 5 3 12 35 40 2 Anläggningstransport med släp Långväga distribution 13 7 7 5 3 28 23 Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

36. Nivåer av avgasutsläpp 1990-2009 för tunga fordon Euro 0 (1990) Euro 1 (1993) Euro 2 (1996) Euro 3 (2001) Euro 4 (2006) Euro 5 (2009) 100 80 60 40 20 0 -87% 81% -86% -97% Procent (1990=100) CO HC Nox partiklar Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: EU Kommissionen, Auto Oil II, IRU

37. Minskning av partikelutsläpp Euro 1 (1993) Euro 4 (2006) = 18 stycken tunga fordon Euro 4 släpper inte ut mer partiklar än ett ensamt Euro 1 fordon. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald Källa: EU Transport in Figures, 2000

38. Åkeriföretagens verksamhet Andel av medlemsföretagen sysselsatta inom olika verksamheter Tanktransporter 4 % Miljötransporter 7,7 % Lantbrukstransporter 8,3 % Övriga transporter 9,9 % Skogstransporter 12,9 % Närtransporter 15,9 % Fjärrtransporter 22,3 % Bygg- och anlägg- 38,6 % ningstransporter Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

39. Planering Vad påverkar eller påverkas en transportledare av? Logistik = kostnadseffektiv leveransservice? Hur uppnår man det? helhetssyn på hela logistikkedjan från leverantör till kund med optimering av de olika delarna maximera sin egen vinst genom att flytta sina egna kostnader till andra företag i värdekedjan. Problemet med denna strategi är att företagen inte ökar sin konkurrenskraft då slutkunden ändå får betala samma pris för varan. Konkurrensen står mellan olika värdekedjor. viktigt att den information som finns i logistikkedjan är åtkomlig för alla delar om en underleverantör i ett tidigt skede får reda på vad en kund planerar att producera, så är det möjligt för underleverantören att planera sin produktion i tid. om transportföretaget i ett tidigt skede får reda på planerade leveranser från producenten, så blir det lättare att planera hur många lastbilar som behövs. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

40. Leveransservice Leveransservice är ett övergripande begrepp som kan förklaras som ett företags prestation gentemot kund. • leveranserna kommer i rätt tid eller att kunna ha stor flexibilitet vad gäller orderstorlekar. Leveransservice kan därför brytas ned i ett antal delar vilka bl.a. • innefattar ledtid • Leveranspålitlighet • Leveranssäkerhet • Servicegrad • Flexibilitet • Information. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

41. Ledtid • Ledtiden kan förklaras som tiden från det att en vara beställs tills den levereras. Ibland förklaras det som tiden mellan behov och tillfredställelse, vilket inte är riktigt samma som sak då behovet ofta uppstår en tid innan beställningen. I ledtiden ingår olika aktiviteter som ordermottagning, produktionsplanering, produktion och distribution. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

42. Ledtid- exempel Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

43. Ledtid- kostnader • Vad motsvarar en minskning av ledtiden med 10 dagar för ett företag som omsätter 500 milj kr vid 5 % låneränta? Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

44. Ledtid- kostnader • Vad motsvarar en minskning av ledtiden med 10 dagar för ett företag som omsätter 500 milj kr vid 5 % låneränta? • 10/360 * 500 milj. Kr * 5% = 694 000 kr Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

45. Leveranspålitlighet • Leveranspålitlighet kan definieras som möjligheten att kunna leverera exakt den tid som man har lovat kunden. Detta har blivit allt viktigare, ett exempel är när man använder sig av Just-In-Time vilket ställer stora krav på att leveranserna kommer i tid. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

46. Leveranssäkerhet • Leveranssäkerhet är att kunna leverera rätt vara i rätt mängd med rätt kvalitet. Även detta har blivit allt viktigare då man numer inte har stora lager som buffert. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

47. Servicegrad • Servicegrad beskriver förmågan att leverera direkt från lager. Detta kallas även för lagertillgänglighet. Detta serviceelement är det som primärt är av betydelse vid leveranser från ett färdigvarulager när kunden kommer och köper direkt från lagret. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

48. Flexibilitet • Flexibilitet handlar om att skapa förutsättningar för att klara av att hantera avvikelser från de ursprungliga planerna. Det kan exempelvis gälla orderstorlekar, leveransadresser och emballage. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

49. Information Informationsutbytet mellan leverantör och kund blir allt viktigare, inte minst med tanke på att tidskraven ökar. • För leverantören är det viktigt att veta vad kunden vill ha så tidigt som möjligt för att kunna planera sin verksamhet. • För kunden är det viktigt att tidigt få reda på vad som kommer att levereras, eventuella avvikelser från leveransplanerna och att kunna följa en order under en transport. Då djupare samarbetsformer skapas krävs det också större integration mellan företagens informationssystem. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald

50. Flöden vid transportuppdrag Materialflödet är flödet av • gods genom transportsystemet. För att kunna förflytta godset krävs ofta en lastbärare av något slag, t.ex. en lastbil, vilket skapar ett resursflöde. • Resursflödet är till skillnad från materialflödet alltid dubbelriktat eftersom resurserna inte förbrukas när transportuppdraget är utfört. • För att komma överens om hur transportuppdraget skall utföras så krävs det dubbelriktad horisontell information. • Det finns även ett behov av information om resursernas och godsets fysiska lokalisering, dubbelriktad vertikal information. Mellan köpare, säljare och transportör så finns det även ett monetärt flöde. Trpt ledn 2 - 16 sept 09/B Sigvald