Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång

Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång Göteborg 28 oktober 2010 Inger Bergendorff, Inviceum inger.bergendorff@telia.com

Innehåll • Bakgrund –arbetet på nationell nivå • Skolintroduktion - målet • Sex strategier för ett förbättrat arbete med nyanlända elever i kommun och skola inger.bergendorff@telia.com

Nedslående statistik i skolan Flerspråkiga elever är överrepresenterade bland de elever som inte når målen i grundskolan och som inte avslutar sin gymnasieutbildning. inger.bergendorff@telia.com

Ej behörighet till gymnasiet, riket vt 2007 inger.bergendorff@telia.com

Studieresultat i gymnasiet, riket vt 2007 inger.bergendorff@telia.com

Olika förväntningar, olika erfarenheter inger.bergendorff@telia.com

inger.bergendorff@telia.com

Nyanlända barn och ungdomar – vad har de gemensamt? • Rustas väl för framtiden oavsett var den äger rum • Förlust av sociala nätverk och välbekanta miljöer • Föräldrarna och även ungdomarna – en etablerad bild av vad skola innebär • Kan inte svenska och hur svenskt samhällsliv fungerar inger.bergendorff@telia.com

Omvärld, närsamhälle, nätverk, värdegrund

Hur arbetar skolor och kommuner? • Stort engagemang o eldsjälar • Förberedelseklass och IVIK • Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass • Svenska som andraspråk och matematik, samt modersmålsundervisning i grundskolan • Studiehandledning förekommer i mindre utsträckning • övergång till klass successivt ämne för ämne inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? • Elevernas kunskaper i olika ämnen valideras sällan och deras lärande dokumenteras och utvärderas inte alltid • Utredning och åtgärdsprogram görs sällan • Skriftlig studieplanering inte heller • Ej tillgång tillsärskilda stödåtgärder • Alltförlång tidi förberedelseklass eller IVIK inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? • Undervisningens innehåll varierar stort mellan kommuner och skolor • Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass • Ingår ofta inte i kvalitetsarbetet • Ett fåtal kommuner har kommunala mål och riktlinjer Där riktlinjer finns beskriver de ofta organisation inte verksamhetens syfte och mål • Introduktion = skolintroduktion inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? • Ofta etnocentriskt förhållningssätt i undervisningen • Engelska på svenska • Innehåll som inte tar vara på nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper inger.bergendorff@telia.com

Skolinspektionen kvalitetsgranskning –090925 • Nyanlända får inte den utbildning de har rätt till • Undervisning i avskildhet motverkar integration • Eldsjälar - inte rektor ansvarar • Nödvändigt att ta reda på elevernas bakgrund • Kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna • Bristande respekt inger.bergendorff@telia.com

Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar • ”En strategi för att få fortsätta där man befinner sig i sin utveckling samtidigt som man introduceras i den nya miljön” inger.bergendorff@telia.com

Skolintroduktion • Målet är att främja individens utveckling så att den så tidigt som möjligt når ett optimalt lärande, känner delaktighet i svensk skola och samhällsliv samt kan göra egna aktiva val. • Skolintroduktionen ska vara anpassad efter individens behov och dess syfte är att individen ska kunna delta i ordinarie undervisning.

Strategi 1 – Att det finns en tydlig styrning och ledning • God kunskap om hur skolans styrdokument ska tolkas när det gäller nyanlända? • Lokala mål och riktlinjer i kommunen • Dokumenterade rutiner på skolan • Vilka resultat förväntas skolan uppnå? • Hur kan man följa upp och mäta elevresultat? inger.bergendorff@telia.com

Krav • Studiehandledning på modersmålet • Utredning och åtgärdsprogram, individuell skriftlig planering (IUP eller IS) • (förutsätter kartläggning/beskrivning av bl.a. ämneskunskaper) • Synligt i kvalitetsarbetet, jfr AR för kvalitetsarbete • Modersmålsundervisning • Tillgång till likvärdig utbildning • En främjande elevhälsa inger.bergendorff@telia.com

Studiehandledning på modersmålet • Särskild stödinsats (grundskoleförordningen 1994:1194, 5 kap.2§) • på modersmålet eller om eleven undervisats på ett annat skolspråk, på det språket i stället för på modersmålet inger.bergendorff@telia.com

Grunden för beslut kring flerspråkiga elevers skolgång • Skollag • Förordningar • Läroplan • Kursplaner • Skolplan • BARNKONVENTIONEN • Forskning och beprövad erfarenhet: • Interkulturalitet • Andraspråksinlärning • Flerspråkighet + inger.bergendorff@telia.com

Strategi 2 – Att det finns en grundläggande samsyn över politikområden • Vad kännetecknar en god samverkan? • Vilka aktörer bör samverka på den nationella nivån? • Regional samverkan ger ökad kvalitet • Vem gör vad i kommunen? • Föräldrar som en viktig resurs • Skapa helhet i introduktionen • Man lär av varandra inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – centralt i kommunen • Introduktionsenheten • Skolförvaltningar • Elevhälsa • Resursenheter • ……. inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – centralt i kommunen – vad och hur? • Skapa en gemensam kunskapsbas • Ange en ambitionsnivå • Fördela ansvar • Identifiera gemensamma resurser kring ekonomi och kompetens • Ta fram riktlinjer och göra dem kända och förankrade i verksamheten inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – på skolan/ mellan skolor • Ämneslärare • Sva–lärare • Modersmålslärare • Elevhälsa • Fritidsverksamhet • Syv inger.bergendorff@telia.com

Strategi 3 – Att erkänna individens tidigare kunskaper och erfarenheter • Kartläggning och validering • Pedagogisk bedömning och individuell planering • Studiehandledning, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning • Studie- och yrkesvägledning inger.bergendorff@telia.com

Samverkan på skolan som främjar elevens kunskapsutveckling • Gemensam kunskapsbas kring andraspråksinlärning o flerspråkighet • Genomgång av kursplaner och undervisningsmaterial • Studiebesök hos varandra • Identifiera roller i arbetslaget • Involvera elevhälsa och Syv inger.bergendorff@telia.com

” Språk- och kunskapsutveckling måste ske i alla klassrum!” inger.bergendorff@telia.com

Elevens tidigare kunskap i mötet med den svenska skolan Vilka kunskaper kan eleven ha med sig? inger.bergendorff@telia.com

Exempel på kunskapsområden Den flerspråkiga eleven kan ha kunskaper: • om liv och skola i ett annat land • i läsning och skrivning på modersmålet • i olika skolämnen, centrala begrepp, teorier • memoreringsteknik • praktiska kunskaper av olika slag • …………. inger.bergendorff@telia.com

Strategi 4 – Attlärandetgenomsyrasavettdemokratisktförhållningssättochrespektförallaslikavärde • Hur ser vi på de nyanlända? • Hur hjälper vi dem att förstå det de möter? • Tydliga, positiva och höga förväntningar inger.bergendorff@telia.com

Så länge vi sysselsätter oss med ytskiktet kommer situationen att glida oss ur händerna märkbart språk kultur identitet dolt inger.bergendorff@telia.com

Utan kunskap om andraspråksinlärning hamnar skolan i detta perspektiv Vet man inte elevens kognitiva nivå hamnar undervisningen fel korrekthet formulering tankar inger.bergendorff@telia.com

Allmänt om ordförråd och ordinlärning • SAOL ca 120 000 ord • Svenskans allmänordförråd ca 170 000 ord • En 7-åring kan 8 000 -10 000 ord • Ett barn lär in ca 3 000 ord/år under skoltiden • Vid tal producerar vi ca 150 ord/min inger.bergendorff@telia.com

Tvåspråkighet – fördel eller nackdel? ”Jag känner mig begåvad bara” (Otterup 2005) Tvåspråkighet kan ha • Positiva effekter på analytisk förmåga, begreppsbildning, flexibelt tänkande, problemlösningsförmåga • ”kan befria barnets språkliga tänkande ur de konkreta språkliga formernas och företeelsernas fångenskap” (Vygotskij 1999: 274). inger.bergendorff@telia.com

Modersmålets roll • De finns ingen motsättning mellan långsiktiga satsningar på modersmålet och svenska. Språken berikar varandra och individens kognitiva utveckling. inger.bergendorff@telia.com

Modersmålets roll • Undervisning på modersmålet kan förhindra negativa effekter på kunskapsutvecklingen så länge andraspråket inte är fullt utvecklat • Undervisning i och på modersmålet är viktigt också för att bekräfta de flerspråkiga elevernas bakgrund och identitet. inger.bergendorff@telia.com

Meritvärde år 9, i relation till sva o modersmål inger.bergendorff@telia.com

Strategi 5 –Attändamålsenligalärmiljöerförundervisningochhandledningtillhandahålls • På vilka grunder organiseras undervisningen? • Stödverktyg för undervisningen inger.bergendorff@telia.com

Strategi 6 – Attettfrämjandeförhållningssättpräglarverksamheten • Språkochidentitetsutvecklingifokus • Flerspråkighetochflerkulturalitetsomresurspåriktigt • Satsapådetfriskaoch ha blickförutsatthet inger.bergendorff@telia.com

Skolkompetens och kunskapssyn i den svenska skolan Vad ska man kunna för att klara av svensk skola? Vilka kunskaper ska man erövra? inger.bergendorff@telia.com

Kunskapskvaliteter / Kompetenser tolka kommunicera reflektera motivera analysera definiera sortera jämföra utvärdera planera strukturera värdera sammanställa dra slutsatser ge respons genomföra beskriva resonera se sammanhang lösa problem använda begrepp argumentera inger.bergendorff@telia.com

VG, MVG - kvalitéer • Aktivt • Kritiskt • Reflekterande • Ansvarstagande • Kreativt • ……. • …….. inger.bergendorff@telia.com

En språkutvecklande undervisning • Uppmuntrar användning av modersmålet! • Bygger på ämnesintegrering och samarbete med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk inger.bergendorff@telia.com

Allmänna råd om utbildning för nyanlända inger.bergendorff@telia.com

Allmänna råd 6 avsnitt • Mottagning • Introduktion • Individuell planering • Undervisning • Uppföljning och utvärdering • Kompetensutveckling inger.bergendorff@telia.com

”Det är bara när andraspråkselevernas egen kapacitet tillmäts betydelse och aktiveras som de kommer att hinna i kapp sina jämnåriga i fråga om språk- och kunskapsutveckling.” Jim Cummins, The University of Toronto inger.bergendorff@telia.com

Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång