Installationsföreläsning Elizabeth Hanson, professor Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

1. Partnerskap i forskning, policy och praktik för att förbättra vården för äldre personer och deras anhöriga Installationsföreläsning Elizabeth Hanson, professor Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet, Kalmar 16 maj 2014

2. En åldrande befolkning Sverige 2003 - 2060 10 9 8 8 5 15 16 5 16 15 15 14 (Eurostat, 2013).

3. De flesta äldre bor i eget hem • antalet platser i särskilt boende minskar stadigt • antalet vårdplatser inom sjukvården har minskat • hemtjänsten har en viss ökning, ges främst till ensamboende äldre med de största behoven och som är utan familj eller har familj på annan ort • användningen av RUT-avdrag ökar hos äldre, främst hos dem med högre inkomst • 75% av all vård och stöd till äldre personer ges av anhöriga • närmare var femte vuxen vårdar hjälper eller stödjer en närstående • 1,3 miljoner invånare, varav 900 000 förvärvsarbetande. (Socialstyrelsen, 2012; 2013; 2014)

4. Var fjärde äldre, 65+ ger hjälp, stöd och vård till en närstående • närmare hälften av dem hjälper, stödjer och vårdar sin partner och var femte en föräldrar • majoriten av dem minst en gång i veckan, var tredje mer än 10 timmar i veckan och var fjärde över 80 år mer än 30 tim/vecka. • Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av: • praktisk hjälp, aktiviteter i det dagliga livet (67%) • umgänge, stimulans och förströelse (66%) • hjälp med kontakter med vård och omsorg (46%) • tillsyn (42%) • personlig vård (24%) • ekonomiskt stöd (19%).(Socialstyrelsen, 2012)

5. En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) ger hjälp, stöd och vård till en närstående • två tredjedelar ger hjälp, stöd och vård till sina föräldrar • majoriteten av dem minst en gång/vecka, var sjunde mer än 10 timmar/vecka • var tionde yrkesverksam har minskat sin arbetstid och var tjugonde har slutat arbeta helt på grund av vårdandet. • Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av: • praktisk hjälp med aktiviteter i det dagliga livet (75%) • umgänge, stimulans och förströelse (72%) • hjälp med kontakter med vård och omsorg (54%) • tillsyn (54%) • personlig vård (28%) • ekonomiskt stöd (26%)(Socialstyrelsen, 2012)

6. Hälsa och livskvalitet • nio av tio anhöriga tycker att det känns bra att ge vård, hjälp och stöd • en av åtta tycker att det ofta eller alltid känns krävande • ju mer omsorg desto mer påverkas livskvaliteten • risken för ohälsa ökar i förhållande till omfattningen. • (Socialstyrelsen, 2012)

7. Anhörigas hälsa påverkas av: • Anhörigas föreställning om anhörigskapet • meningsfullt eller som en plikt • ”andra som jag” eller om ”ensam och isolerad”. • Anhörigas upplevelse av ömsesidighet och beredskap att ta emot hjälp • i familjerelationer • i relation med vård- och omsorgspersonal. • Om lämpliga stödinsatser finns tillgängliga. (Erlingsson, Magnusson & Hanson, 2010; 2012)

8. Partnerskapsmodellen • att betrakta erfarna anhöriga som experter på sin egen individuella vårdsituation • se anhöriga, äldre och praktiker som ”co-experter”: att sammanföra den lokala kunskapen hos äldre och anhöriga med den beprövade erfarenheten hos praktiker.(Nolan et al ,1996; 2001; Hanson et al, 2008).

9. Stödja anhörigas ”transition” från novis till expert genom att: • tillhandahålla lämplig information, utbildning och stöd • ta hänsyn till relationen mellan anhöriga och den äldre närstående • fokusera på tillfredsställelsen i vårdandet • beakta att anhörigas behov varierar mellan olika personer och att de också förändras under sjukdoms-/ funktionshinderprocessen(Nolan et al 1996; 2001; Hanson et al, 2008)

10. ACTIONAssisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people’s Needs (Hanson et al 1999; 2007; 2011a)

11. ACTION-komponenterna ACTION-program ACTIONcall centre + + + + Stödochutbildning ACTION-station (Magnusson, Hanson & Nolan, 2005)

12. ACTION designmodell (Magnusson & Hanson, 2012)

13. Ökad livskvalitet • De äldre närstående och anhöriga: • känner sig mindreisolerade • utvecklar informella stödnätverk med andra familjer • meradelaktigaiinformationssamhället • ökad samvaro och meningsfullhet i parrelationen • går bra att använda ny teknik när den är enkel att förstå, använda och till direkt nytta. • Anhöriga: • känner sig mer säkra och kompetenta i sin vårdarroll • känner sig tryggare med ökat självförtroende • får ökad kontroll över den egna situationen. • (Hanson & Clarke, 2000; Magnusson et al, 2005; Hanson et al, 2011a)

14. Ökad arbetstillfredsställelse – minskade kostnader • Personalen • upplever en ökad arbetstillfredställelse • ser stora möjligheter till framtida utveckling. • Sänkta vård- och omsorgsutgifter • genomsnittlig besparing på 96.000 kr/familj/år • beräkningar gjorda av erfarna biståndsbedömare och bekräftade av de medverkande familjerna • minskat behov av hemtjänst och särskilt boende. • (Magnusson & Hanson, 2005; Magnusson & Hanson, 2012)

16. Nationellt kompetenscentrum anhöriga • Nka:s verksamhetsidé är att skapa och ”bygga på” möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: • förstahandserfarenheter hos anhöriga, brukare och deras organisationer • praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och vård och omsorg • organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare • vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare och FoU-arbetare.(Magnusson, Hanson & Gough, 2009)

17. Arbetssätt • Etablera lättillgängliga kunskapskällor • Kunskapsspridning och konsultation • Blandade lärande nätverk • Samverkansstudier och projekt • Internationella kontakter(Magnusson, Hanson & Gough, 2009)

18. Blandade Lärande Nätverk - BLN (Hanson, et al, 2011b; Hanson & Magnusson, 2013a.)

19. Preliminära resultat • Delaktighet och medvetenhet • anhöriga känner sig som jämbördiga medlemmar • ökad insikt om att stöd till anhöriga är en samhällsfråga • de blandade lärande nätverken blivit utvecklingsråd. • Utveckling av stödet • översyn av befintligt stöd och formulering av strategi • utvecklat kvaliteten i dagvården och växelvården • införande av personligt ombud för anhöriga • information om anhörigstöd redan på sjukhuset • kommunens bolag arbetar med stöd till förvärvsarbetande anhöriga.(Hanson & Magnusson, 2013b)

20. Framtida forskning • vidareutveckla forskning och kunskapstransformation om anhörigfrågor inom Nka, Linnéuniversitetet • arbeta tillsammans för att skapa integrerad vård och omsorg för äldre och deras anhöriga baserad på partnerskap och användning av modern teknik – i linje med Horizon 2020 • strategisk samverkan med internationella partners för högre utbildning och skapa internationella blandade lärande nätverk • mål på lång sikt är att etablera ett internationellt virtuellt ”centreofexcellence” - äldre personer och deras anhöriga : • gemensamt forskningsprogram och forskningsprojekt • gemensamma forskarkurser, gemensamma doktorand- och postdoktorstipendier och handledning.

21. Referenser • Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Family Caregivers’ Health in connection with providing care, Qualitative Health Research Journal, 22(5), 640-655. • Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2010). Anhörigvårdares hälsa . Kunskapsöversikt 2010:3. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, Kalmar. • Eurostat (2013) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Population_structure_and_ageing • Hanson, E. J., Tetley, J. & Clarke, A. (1999). A multimedia intervention to support family caregivers. The Gerontologist, 39(6), 736-741. • Hanson, E. J., & Clarke, A. (2000). The role of telematics in assisting family carers and frail older people at home. Health and Social Care in the Community,8(2): 232-241. • Hanson, E., Magnusson, L., Arvidsson, H., Klaesson A., Keady, J., & Nolan, M. (2007). Workingtogetherwith persons withearlystagedementia and theirfamilymembersto design a user-friendlytechnologybased support service, Dementia, 6(3), 411-434. • Hanson, E. et al. (2008). Teori inom anhörigvård & anhörigstöd. En översikt. Högskolan i Borås, ÄldreVäst Sjuhärad FoU enhet, Borås. • Hanson, E., Magnusson, L., Svensson, P., Arvevik, F., Arvidsson, H., Claesson, A. & Nolan, M. (2011a). The ACTION service. Experiencesofuserinvolvementwithin research and developmentworkwithincare for olderpeople, In: (Ed). Rönnmark, L. Brukarmedverkan I forskning och utvecklingsarbete inom Hälso-och Sjukvård och Social Omsorg, Rapport nr. 18, Högskolan i Borås, Borås. • Hanson, E., Magnusson, L. & Sennemark, E. (2011b). Blended Learning Networks Supported by Information and Communication Technology: An Intervention for Knowledge Transformation WithinFamily Care ofOlderPeople, The Gerontologist, 51 (4): 561-570.

22. Referenser forts. Hanson, E. & Magnusson, L. (2013a). Slutrapport för Vinnvård, ACTION-arbete I partnerskap för ökad vård och omsorgskvalitet, Linné Universitet, Kalmar. Hanson, E. & Magnusson, L. (2013b). Partnership workingtocreateevidencebasedpracticewithinfamilycare, lecture, 19th. September, 2013 Borås, Research Course: UserInvolvement in praxis, research and developmentwork, Nka, Lnu, Högskolan i Borås, Karlstads universitetet, Hälso-Högskolan i Jönköping, Högskolan i Hedmark, Sheffields universitetet. Hanson, E. et al. (Under preparation). Blended learning networks to influence policy and practice within family care support, Health & Social Care in the Community. Magnusson, L., Hanson, E., & Nolan, M. (2005). The impact of information and communication technology on family carers ofolderpeople and professionals in Sweden, Ageing and Society, 25(5), 693-714. Magnusson, L., & Hanson, E. (2005). Supporting frail older people and their family carers living at home using Information and Communication Technology: A Swedish case study cost analysis, Journal of Advanced Nursing, 51(6), 645-657 Magnusson L, Hanson E, Gough R. (2009). Ett centrum för samlad kompetens. Äldreomsorg, 3/2009. Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Partnership working: the key to the AT- technology transfer process of the ACTION service, Technology and Disability, 24, 219-232. Nolan, M., Grant, G. & Keady, J. (1996). UnderstandingFamily Care, Open University Press, Buckingham. Nolan, M., Davies, S. & Grant. G. (eds). (2001). Workingwitholderpeople and theirfamilies, Open University Press, Buckingham. Socialstyrelsen, (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående Omfattning och konsekvenser, Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen, (2013). Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre-en redovisning av arbetsläget hösten 2013, Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen, (2014). Äldre & personer med funktionsnedsättning år 2013-Viss kommunala insatser enligt socialtjänstlagen, Socialstyrelsen, Stockholm.

23. För mer information Elizabeth Hanson E-post: elizabeth.hanson@lnu.se Telefonnummer: +46480418022 Webbadress: www.anhoriga.se