Välkomna på miljöträff! 17 oktober 2012

1. Välkomna på miljöträff!17 oktober 2012

2. Program Inledning, presentation av deltagare Aktuellt från miljö- och byggförvaltningen Borgmästaravtalet Fairtrade Fika Avfall, kemikalier Frågor

3. Miljö- och byggnämnden 11 politiker + 11 ersättare MILJÖ- OCH BYGGKONTORET T.f förvaltningschef EXPEDITIONEN 2 administrativa handläggare MILJÖKONTOR 1 miljöchef 6 miljöinspektörer 1,5 livsmedelsinspektörer 0,5 hälsoskyddsinspektör BYGGKONTOR 5 bygglovhandläggare PLANKONTOR 1 planchef/stadsarkitekt 2 planhandläggare 1 samhällsplanerare 1 planerare MILJÖSTRATEGI 1 miljöstrateg www.ljungby.se

4. Aktuellt från miljö- och byggförvaltningen

5. Byggavdelningen Bygglovsgivning Ny PBL = nya arbetsformer Startbesked, slutbesked Konjunkturen har gått ner => färre som bygger nytt Aktuella ärenden: Ljungberga, Biltema, Godishuset, Håkanssons Maskinaffär.

6. Planavdelningen Detalj- och översiktsplanering, ex Centrumplan järnvägsområdet VA-plan Bolmen

7. Miljöfarlig verksamhet Ex fordonstvätt, lackering, bensinstation, plastindustri, lösningsmedel, vindkraft Miljöövervakning Luftmätning, radioaktiv strålning, kalkning Livsmedel Lantbruk Dricksvatten Avfall Förvaring, hantering, märkning, dokumentation, rivning, dispenser hushållsavfall Hälsoskydd Ex värme, kyla, drag, fukt, buller, hygienisk behandling, ”stick och skär”, skolor, bassängbad Miljöavdelningen Kemikalier Förvaring, hantering, märkning, köldmedier, cisterner Värmepump Mark, yt- eller grundvatten Enskilda avlopp Förorenade områden PCB Strandskydd Avloppsinventering www.ljungby.se

8. Särskilt fokus 2012 Lantbruk Gemensamhetsanläggningar avlopp Avloppsinventering Nedlagda deponier Industrier: fokus avfall och dokumentation Nedskräpade fastigheter Spridning kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Projekt rivningsavfall Rökfria miljöer Nya riskklasser livsmedel

9. Miljöstrategiskt arbete i Ljungby kommunmed fokus på Borgmästaravtalet

10. Vad är miljöstrategiskt arbete? Ljungby kommuns övergripande miljö- och klimatarbete. Översätta nationella och regionala mål till lokala mål och åtgärder. "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." – Riksdagens definition av generationsmålet

11. Omfattar hela kommunen Omfattar kommunen som organisation och geografi. Kommunstyrelsen har ansvaret. Miljö- och byggförvaltningen har det ”praktiska ansvaret” fr.o.m 2012. En miljöstrateg anställs till 2013.

12. Vad är borgmästaravtalet? Ett politiskt initiativ att ta täten i kampen mot global uppvärmning. ett formellt åtagande att gå längre än EU:s mål 20-20-20 om att minska utsläppen av växthusgaser EU:s energi- och klimatpaket, Energi för en värld i förändring, som antogs 2007 har som mål att EU ska minska utsläppen av CO2 med 20 % till 2020, genom 20 % ökad energieffektivitet 20 % förnybar energitillförsel

13. Detta innebär att vi: offentligt visar att vi är med och minskar koldioxidutsläppen visar att kommunen är en föregångare skapa och förstärka arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser lokalt får inspiration av andras goda exempel inspirerar andra ska visa upp framstegen

14. Arbetsgången 29 nov 2011 Energibalans 2009 November 2012 2013-2014 Minsta vartannat år med start 2014 Organisera energidagar Delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens

15. Vilka viktiga områden ska vi arbeta med? Byggnader, utrustning, installationer, industrier Transporter Lokal elproduktion Lokal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärmeverk Markplanering Offentlig upphandling av produkter och tjänster Arbete med medborgare och intressenter Andra sektorer (jordbruk, avfall …)

16. Minska koldioxidutsläpp genom: • Färre transporter • Förnyelsebara bränslen • Producera förnyelsebar energi i kommunen

17. Åtgärdsplanen i Ljungby kommun Antas av kommunfullmäktige Åtgärder fördelade på kommunens förvaltningar, berör både kommunens som organisation och som geografi. Åtgärderna kan innehålla aktiviteter som bidrar till: en direkt energieffektivisering, minskat utsläpp av CO2, eller att öka medvetenheten, inspirera och ger beteendepåverkan.

18. Exempel på åtgärder Strategiskt budskap om kommunens energi- och klimatarbete Energi- och klimatkriterier vid upphandling Ökad medvetenhet om kommunens fordon Energi- och miljöaspekter inkluderas i planering och framtagning av ny översiktsplan. Grön IT-strategi Årlig framtagning av kalender till hushållen

19. Energi- och miljörelaterat skolprojekt Minska beroendet av fossila bränslen i fjärrvärmeverket. Göra kyla av spillvärme i fjärrvärmeverk Laddstolpar Dialog med näringliv och hushåll

20. Hur kan kommun och näringsliv samverka i energi- och klimatfrågor? Förnyelsebara fordonsbränsle Sprida goda exempel, belöna goda idéer Utbilda Medverka vid energigala Miljödiplomering

21. Arbetar ni med miljö- och klimatfrågor i er verksamhet? Berätta för mig hur!

22. Avfallsutredningen SOU 2012:56

23. Huvudförslagen •Avfallshierarkin tydliggörs i Miljöbalken •Förhandsgodkända system för producentavfall införs •Kommunerna tar över insamlingsansvaret från producenterna •Nationell tillsyn kompletterar den kommunala tillsynen •Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall •Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut matavfall •Godkända företag får samla in och ta om hand grovavfall •Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning

24. REACH Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals= Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

25. Ska registrera, utvärdera, godkänna och begränsa kemiska ämnen inom EU. REACH är en kraftfull lag för att kartlägga, minska och reglera kemikalierisker. § §

26. Kemikalier Skilj på! Ämne - ett grundämne eller förening av grundämnen i naturlig eller framställd form Blandning- blandning eller lösning som består av två eller flera kemiska ämnen Kemisk produkt - ett ämne eller en blandning av ämnen Vara – föremål som fått särskild form/yta/design vilken är viktigare än den kemiska sammansättningen

27. Begrepp i Reach Tillverkare – tillverkar ämnen inom EU Importör – ansvarar för import till EU Nedströmsanvändare (ej distributör eller konsument) – blandar och säljer blandningar (formulerare) – infogar ämnen i varor – använder kemikalier (ex. slutanvändare) Distributör – återförsäljare inom EU

28. Reach – särskilt farliga egenskaper CMR • Cancerframkallande • Mutagena = skadar arvsmassan • Reproduktionstoxiska = stör fortplantningen PBT • Persistenta = långlivade • Bioackumulerande = ansamlas i miljön • Toxiska = giftiga för miljön vPvB very Persistent, very Bioaccumulative

29. Registrering av ämnen • Varje ämne som tillverkas/importeras i mängder ≥ 1 ton / år måste registreras för att få släppas ut på den europeiska marknaden • Registranten ansvarar för att ta fram data • Kraven på data ökar med ökande volym • Vissa regler för registrering av ämnen i varor finns • Myndigheten finns i Helsingfors

30. Tidtabell 1 Juni 2007 Reachförordningen träder ikraft 1 December 2010 Registrering > 1000 ton CMR kategori 1 och 2 > 1 ton R 50/53 > 100 ton 1 Juni 2013 Registrering > 100 ton 1 Juni 2018 Registrering > 1 ton

31. Registrering För förhandsregistrerade ämnen: - övergångsbestämmelser med tidsfrister Ämnen som inte registrerats får inte släppas ut på marknaden! (art. 5)

32. Registrering –kemikaliesäkerhetsbedömning • Kemikaliesäkerhetsbedömning för ämnen med mängder över 10 ton/år och tillverkare/importör • Innehåller −hälsofarlighetsbedömning −fysikalisk-kemisk farlighetsbedömning −miljöfarlighetsbedömning −PBT/vPvB-bedömning • Om ämnet är farligt eller PBT/vPvB: −exponeringsbedömning −riskkarakterisering

33. Ingen riskbedömning i Reach!“Säkerhetsbedömning” • Kemikaliesäkerhetsbedömning > Kemikaliesäkerhetsrapport • Vad är avsikten med säkerhetsbedömningen?? − Syftet är inte att påvisa risker ! − Säker hantering ska visas ! EXPONERINGSSCENARIER!

34. Säkerhetsdatablad (SDB) Ungefär som förut: • 16 punkter (bilaga II i Reach) • Klassificerade ämnen/blandningar • Ämnen med gemenskapsgränsvärden för exponering på arbetsplatsen ….men lite nytt, bl.a.: • Även för PBT & vPvB • Registreringsnummer ska anges • Exponeringsscenarier i bilaga SDB fungerar som informationsbärare i leverantörskedjan

35. Säkerhetsdatablad (SDB) SDB ska lämnas till yrkesmässig användare om: • Ämne/blandning klassificeras som farligt • PBT, vPvB - ämne • Ämne på kandidatförteckningen (tillstånd) SDB ska lämnas på begäran om blandningen inte klassificeras som farlig om: • −Innehåller farligt ämne ≥1 vikt% (0,2 vikt%) • −Innehåller ≥0,1 vikt% av ämne: * PBT, vPvB, * på kandidatförteckningen * med gemenskapsgränsvärde

36. Säkerhetsdatablad (SDB) • SDB på begäran (av nedströmsanvändare, distributör) i detaljhandeln • Officiellt språk i de(n) medlemsstat(er) där ämnet/blandningen släpps ut på marknaden • Kostnadsfritt på papper eller elektroniskt • Uppdateras om ny information om riskhanteringsåtgärder eller om faror blir tillgänglig (till mottagare som fått senaste året)

37. Säkerhetsdatablad - Bilaga II 1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget E-postadress, registreringsnummer för ämnen 2. Farliga egenskaper 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Registreringsnummer för ingående ämnen 4. Åtgärder vid första hjälpen 5. Brandbekämpningsåtgärder 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 7. Hantering och lagring 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd

38. Säkerhetsdatablad - Bilaga II 9.Fysikaliska och kemiska egenskaper 10.Stabilitet och reaktivitet 11.Toxikologisk information 12.Ekologisk information 13.Avfallshantering 14.Transportinformation 15.Gällande föreskrifter Här ska anges om kemikaliesäkerhetsbedömning utförts för ämne/ämne i beredning 16.Annan information

39. Säkerhetsdatablad – avsnitt 1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget • Produktbeteckning, handelsnamn • Ev registreringsnummer för ämne • Relevanta identifierade användningar • Användningar som avråds ifrån – skäl • Leverantör, kontaktuppgifter m.m. • Telefonnummer för nödsituationer

40. Information uppåt i kedjan Aktör i distributionskedjan för ämne/blandning ska till nästa aktör/distributör uppåt i distributionskedjan vidarebefordra: • Ny information om farliga egenskaper – oavsett användning • All annan information som kan ifrågasätta om riskhanteringsåtgärder angivna i SDB är lämpliga – endast för identifierade användningar Mottagaren av informationen ska vidarebefordra den till nästa aktör/distributör uppåt i distributionskedjan

41. Exponeringsscenario ” En uppsättning villkor, inbegripet driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder, som beskriver hur ämnet tillverkas eller används under sin livscykel och hur tillverkaren eller importören kontrollerar eller rekommenderar nedströmsanvändare att kontrollera exponeringen av människor och miljön.”

42. Syfte med exponeringsscenario • Beskriva relevanta driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder • Identifierade risker ska vara kontrollerade • Förmedla relevant information • Ge praktiska råd om lämpliga åtgärder för riskkontroll och • Göra det möjligt för nedströmsanvändarna att kontrollera att de i praktiken följer de förhållanden som definieras i kemikaliesäkerhetsbedömningen.

43. Säker användning • I exponeringsscenariot beskrivs säker användning av ett ämne med tanke på olika typer av risker för miljö och hälsa • Observera att ett exponeringsscenario endast beskriver säker användning utifrån normala förhållanden och tar inte upp risker eller åtgärder vid t.ex. spill och olyckor. • För att visa på detta ska exponeringen hos människor eller miljö vara mindre än den nivå när effekter kan uppstå.

44. Innehåll exponeringsscenario Användning All aktivitet som kan leda till exponering för ämnet. Exempel på en användning är ”formulering av en målarfärg”. Användningsförhållanden Parametrar som bestämmer exponeringen vid en användning; - driftförhållanden – processer, varaktighet, frekvens m.m. - koncentration, fysikaliskt tillstånd (pulver, vätska osv.) - information om den omgivning i vilken ämnet används t.ex.flödeshastighet hos recipient - riskhanteringsåtgärder t.ex. reningsutrustning Exponeringsuppskattning Riktlinje till nedströmsanvändare för att utvärdera om arbete sker inom de gränser som fastställts i exponeringsscenariot

45. Nedströmsanvändarens ansvar • Kontrollera att användningen, användningsförhållanden, riskhanteringsåtgärder m.m. stämmer med SDB och exponeringsscenario • Tillämpa de villkor som beskrivs i exponeringsscenariot • Kontakta sin leverantör för att få sin användning identifierad eller sina användningsförhållanden upptagna i exponeringsscenariot. • Upprätta en nedströmsanvändares kemikaliesäkerhetsrapport. • Om en nedströmsanvändares kemikaliesäkerhetsrapport inte krävs, identifiera och tillämpa alla nödvändiga riskhanteringsåtgärder för att se till att riskerna för människors hälsa och miljön kontrolleras på ett adekvat sätt. • Inom 12 månader från det att informationen erhållits

46. Kandidatförteckningen • Särskilt farliga ämnen • Uppdateras 2 gånger per år (84 st idag) • Kommissionens mål: 106 ämnen på listan till 2012 • Finns på Echas eller Kemikalieinspektionens webbplats

47. Tillstånd - beslut Tillståndet gäller för en viss användning av ämnet − kan innehålla villkor och en tidpunkt för översyn Sökanden ska visa att − riskerna är kontrollerade eller − de samhällsekonomiska fördelarna överväger riskerna och att det saknas lämpliga alternativ Tillstånd beviljas av Kommissionen

48. Att fundera över: • Är jag importör/distributör/nedströmsanvändare? • Är mina säkerhetsdatablad uppdaterade och på svenska? • Finns registreringsnummer för i kemiska produkter ingående ämnen? • Finns rutiner för åtgärder vid oavsiktligt utsläpp, lagring och hantering avfall?

49. …forts • Används några ämnen som finns med på kandidatförteckningen? • Finns exponeringsscenario och finns vår användning i så fall med? • Har vi rutiner för rapportering till uppströmsanvändare?