Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson

1. Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson

2. Agenda • Introduktion • 9 st. lärdomar • Råd inför kommande programperiod

3. Agenda • Introduktion • 9 st. lärdomar • Råd inför kommande programperiod

4. Introduktion Syfte: • Att presentera lärdomar från den nuvarande programperioden • Lyfta fram lyckade modeller/arbetsmetoder som kan överföras till kommande programperiod • Ge råd till utformningen av framtida program

5. Introduktion • En sammanställning av utvärderingar av 9 av de 13 europeiska territoriella program som Sverige deltar i • December-mars 2013 • Sekundärmaterial i form av 20 utvärderingsrapporter • Egna erfarenheter från ÖKS

6. Agenda • Introduktion • 9 st. Lärdomar • Råd inför kommande programperiod

7. Nio slutsatser kring: • Urvalskriterierna • Indikatorsystemet • Information • Stödverksamhet • Horisontella kriterier • Näringslivets deltagande • Gränsöverskridande mervärde • Projektpartnerskap • Projektens fortlevnad

8. 1. Urvalskriterierna • Urvalskriterierna har uppfattats som för omfattande i vissa program • Förbättrande åtgärder har skett i främst ÖKS • Urvalskriteriet gränsöverskridande mervärde till viss del svårförstått

9. 2. Indikatorsystemet • Indikatorerna mäter utfall och inte effekter – svårigheter att isolera programmens effekt från den allmänna utvecklingen i exempelvis näringslivet • Svårigheter för projektaktörer att förstå indikatorsystemet • Gör det svårt att jämföra projekts framgång • Gemensamma definitioner och utbildning krävs

10. 2. Indikatorsystemet • En sortering av projektportföljen efter delmål ger information om vilka mål som är eftersatta eller har möjlighet att uppfyllas • Informationsinsatser och särskilda utlysningar kan skräddarsys för att säkerställa att delmålen uppfylls

11. 3. Stödstrukturen • Stödet från projektsekretariat till projektledning har fungerat högst tillfredställande i alla programområden • Initiala problem i ÖKS har åtgärdats • Små organisationer har svårigheter att delta på grund av hög ekonomisk/administrativ börda • Utvärderarna av Central Baltic anser att detta kan lösas genom förskottsutbetalningar likt i Estland-Lettland- och Lettland-Litauen-programmen • Schablonmässiga utbetalningar i procent av total projektbudget

12. 4. Information • Stora informationsinsatser har genomförts men vissa målgrupper nås fortfarande inte av programmen • Näringslivet deltar i många fall i projekten men har sällan i en aktiv roll i projektledningen • Lite tid till uppsökande verksamhet på grund av hög arbetsbörda vid programstart • Större informationsinsatser krävs i nya programområden • Mindre antal projekt i de, för programperioden, nya programområdena • Programmens hemsidor är den viktigaste informationskällan för målgruppen

13. 5. Horisontella kriterier • Svårigheter för projektaktörer i merparten av programmen att förstå de horisontella kriterierna • Handläggare lägger mycket tid på att förklara de horisontella kriterierna • Intern utbildning för att säkerställa gemensamma definitioner av de horisontella kriterierna skulle kunna mildra problemen • Anses i vissa program svåra att uppfylla och anses inte relevanta för ett lyckat projektgenomförande av projektledarna • Förklara möjligheterna med att använda de horisontella kriterierna som hävstång för tillväxt

14. 6. Näringslivets deltagande • Lågt deltagande av näringslivet i Interreg IV A ÖKS • Försvårar kommersialisering • Försvårar fortlevnad av de projekt där företag förväntas vara resultatmottagare • Skapa efterfrågestyrda projekt som utgår ifrån företagens behov och tydliggör nyttan med deltagande för företagen • Organisationer med nära samarbete med företagen bör involveras

15. 6. Näringslivets deltagande • Hög involvering av näringslivet i Interreg IV A NORD • Inom PO1är företag aktiva samarbetspartners i 80% av projekten • Ursprungsidén till projekt utvecklas i flera fall genom dialog mellan företag och akademin • ”Som man ropar får man svar” -> Medveten satsning på SMEs i PO1 • Näringslivsstruktur med få dominerande företag gynnar SMEs deltagande – De stora drar med sig de små

16. 7. Gränsöverskridande mervärde • Svårigheter att skapa hög grad av gränsöverskridande mervärde i de nya geografiska programområdena • Källa: Kontigo 2012

17. 7. Gränsöverskridande mervärde • I Interregprojekt med begränsat gränsöverskridande mervärde är kunskapsspridning över landsgränserna vitalt

18. 7. Gränsöverskridande mervärde Vad består det gränsöverskridande mervärdet av? • Lösning av gemensamma problem • Komplementaritet • Kritisk massa   • Nya infallsvinklar • Best practice

19. 8. Projektpartnerskap • Rätt partners måste ingå: • Rätt mängd partners • Partnerskapen är stundtals svagt förankrade i partnerorganisationerna –> svårt att ”hämta hem” resultaten • Viktigt att ansökan föregås av en strategi kring vilka partners som bör ingå i projektet • Kräv aktivt ägarskap: • Framgångsrika projekt kräver en god bemanning • Aktivt ägarskap krävs för fortlevnad av projekten

20. 9. Projektens fortlevnad • Fortsättningsprojekt ger fördjupade samarbeten – Vanligt förekommande och möjlighet att fokusera • Utnyttjande av redan befintliga formella samarbeten – Exempel från ÖKS är Öresundskommittén och Den Skandinaviska Arenan • God bemanning – Tydlig framgångsfaktor som observerats i flera rapporter och fallstudier

21. 9. Projektens fortlevnad • Plan för fortlevnad –Hänger ihop med en aktiv kommunikations-strategi • Nytänkande kring fortsatt samarbete – Vilka andra finansieringsformer finns? Ex:Horizon 2020 • Tydligt gränsöverskridande mervärde – En naturlig del i att gränsöverskridande permanenta och varaktiga strukturer ska uppstå.

22. Agenda • Introduktion • 9 st. lärdomar • Råd inför kommande programperiod

23. Tre råd vid utformandet av program • Lägg vikt vid analysen! • Sätt specifika delmål! • Förbättra uppföljningen!

24. Lägg vikt vid analysen! • En välgjord analys skapar förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar – Exempel från Skåne-Blekinge-programmet (ERUF) • Utgå ifrån de konkreta utmaningar som finns i programgeografin • Analysen som ligger till grund för programmet kan göras mer fokuserad tack vare val av tematiska områden. • Kan identifiera specifika delmål inom de tematiska målen • Vilka är barriärerna för att uppfylla målen och vilka projekt behövs för att överkomma dessa?

25. Sätt specifika delmål! • Exempel på delmål inom prioriteringen FrämjahållbarekonomisktillväxtiInterreg IV A ÖKS: “Stärktutvecklingavföretagochentreprenörer” • Exempel på delmål inom prioriteringen Utveckling av företag i Interreg IV A Nord: ”Små och medelstora företag utvecklar nya produkter och tjänster inom strategiska områden”

26. Förbättra uppföljningen! • Information om projektens framgång är beroende av inrapportering av projektledarna. – Låg information om projektens bidrag till programmets mål. • Extern utvärdering av projekt förekommer vanligtvis inte. Jmf. med de regionala utvecklingsprogrammen och Europeiska Socialfonden. • On-going evaluation (följeforskning) kan användas för att utvärdera projekten, men även för att säkra ett välfungerande projektgenomförande.

27. Tack för er tid!