430 likes | 567 Views
Finanskrisens effekter på svensk industri. En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009. Industrins Ekonomiska Råd. Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF)
E N D
Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009
Industrins Ekonomiska Råd Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF) Håkan Frisén, Prognoschef, SEB Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
IER-rapportens kapitel • Sammanfattning • Finanskrisen, ekonomisk politik och protektionistiska hot • Finanskrisens effekter på den reala ekonomin • Konsekvenserna för den svenska industrin • Industrins konkurrenskraft • De industrianställda och deras arbeten
Uppläggning • Finanskrisens effekter på den reala ekonomin och industrin (Olle Djerf) • Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm) • Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)
Finanskrisens negativa spiral • Direkta effekter • Högre finansieringskostnader • Kreditåtstramning • Negativa förmögenhetseffekter • Fallande börskurser • Sjunkande bostadspriser • Mer pessimistisk framtidstro • Effekter via utrikeshandeln
Ekonomisk-politiska motåtgärder • Likviditetsstöd • Räntesänkningar • Kvantitativa lättnader (trycka pengar) • Finanspolitisk stimulans • Garantier för det finansiella systemet • Branschstöd
Protektionistiska vindar • Tariffära – tullar (fordon, livsmedel) • Utökat statsstöd tillåtet • Främst icke-tariffära hinder: • Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”-kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling • Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft
Protektionistiska vindar • Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland • Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar • Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier
Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08 (Kv/Kv)
Ingen permanent deflation – bara tillfälligt under 2009 • Råvarupriseffekten kulminerar under 2009 • Konjunkturraset pressar lönerna • Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden" • När vaknar inflationen? 1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre 2) Efterfrågan tar fart 3) Produktionsgapen sluts • Först därefter inflationsrisker (efter 2010)
Effekter för svensk ekonomi • Efterfrågeras i hela globala ekonomin • Sverige drabbas minst lika hårt som OECD • BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009 • Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta kan ge starkare svensk återhämtning • Det går inte att undvika en kraftig försämring på arbetsmarknaden 2010-2011 • KPI -0,5% 2009, +0,5 % 2010 • Större risker på nedåtsidan
Industrins konkurrenskraft • Konkurrenskraft på kort sikt • Produktivitet • Arbetskraftskostnader per producerad enhet • Terms-of-trade • Växelkursen • Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser • Lönsamhet • Konkurrenskraft på lång sikt
Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i tillverkningsindustrin
Kronan och konkurrenskraften • Slår olika i olika branscher • Ökar generellt exportindustrins konkur-renskraft • Efterfrågeraset väger tyngre • Kronan fortsatt svag på kort sikt… • ..men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010
Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern
De industrianställda och deras arbeten • varsel • friställning • arbetslöshet • lediga platser • nyanställningar