Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet!

1. Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet! Hans Gustafsson

2. 50 års utveckling • Avel • Utfodring • Skötsel

3. Vad är bra fertilitet? • Att de kor som driftledningen vill ha dräktiga , blir dräktiga och kalvar på en tidpunkt som driftledningen bestämt. • Att i största utsträckning använda semin så att man drar full nytta av de genetiska framstegen.

4. Vilka fertilitetsnyckeltal är viktiga för avkastning och ekonomin? • Inkalvning av kvigan vid 24-26 månaders ålder • Genomsnittligt kalvningsintervall på 12-12,5 månader (spridning mellan djur i en besättning 320-400 d) • Mindre än 7% utslagning pga. nedsatt fruktsamhet

5. Fruktsamhetens utveckling 1975-2005 Det ökande kalvningsintervallet är både ett resultat av en senare första AI och en längre inseminationsperiod

6. SLB 1a kalvare Laktationskurvor för olika avkastningsintervall hos SLB • Laktationskurvans parallellförflyttas uppåt med stigande avkastning • Tendens till ”toppigare” laktationskurva med ökad avkastning • Stor individuell variation • SLB något mer persistent än SRB SLB 2a+ kalvare

7. Mer mjölk per tidsenhet vid kortare kalvningsintervall Mjölk Rörlig foderkostnad Fast foderkostnad

8. Frivilligt eller ofrivilligt kalvningsintervall? Ofrivilligt långt kalvningsintervall !!!! K K Frivilligt långt kalvningsintervall FVT AI-period Dr. period K KFI K Kort kalvningsintervall K K FVT AI-period Dr. period FVT Dr. period KFI AI-period KFI

9. Kostnader och intäkterunder en mjölkkos livstid Mål: Grönt större än rött! Utslag Laktation Laktation Laktation Uppfödning av kvigan

10. Fruktsamhet och avkastningsnivå (Kokontrollen 2007) Högavkastande besättningar har genrellelt lägre inkalvningsålder och kortare kalvningsintervall än lågavkastande. Högavkastande besättningar har kortare intervall till 1a AI men en längre AI-period

11. Uppskattade kostnader för ohälsa och dålig fruktsamhet

12. Exempel Fruktsamhet 70 kor 20 öre / kg !!

13. NÄRINGS FÖRSÖRJNING (Energibalans) SKÖTSEL (Brunstkontroll) DJURHÄLSA (Klövhälsa) MILJÖ (Stallutformning) Klimat? Reproduktionen är kroppens känsligaste system GENETIK (Produktion/ Fruktsamhet/ Hälsa)

14. Detta är viktigt för att få en förändring! • Kunskapen – dålig fruktsamhet är en ”subklinisk sjukdom” – har stark koppling till ekonomi. • Viljan - ha mål – utarbeta strategi! • Övertygelsen - allt går – andra kan ju!

15. För att nå dräktighetsmålen krävs: • Se till att djuren börjar ”cykla” och visa brunst så fort som möjligt efter kalvning • Börja inseminera på vald tidpunkt (tidigt) • Få djuren dräktiga så fort som möjligt

16. Hur vet jag om kon cyklar? Progesteron ger svaret! 70 % 7 % 7 % 16 % Petersson m. fl. 2006

17. I medeltal 18 dagar längre kalvningsintervall vid onormal progesteron profil – hur undviker jag det? • Undvik feta kor vid kalvning – Hullbedömning - foderstyrning! • Verka klövar regelbundet • Ha bra kalvningshygien och kalvningsrutiner

18. Använd hullbedömning som redskap Tumregler: Sin: ej högre än 3,5 – 4 Laktation: ej lägre än 2,5 Max en hullpoängs förlust de första 5 veckorna

19. Komplikationsfri kalvning ger förutsättningar för en problemfri laktation • Välj AI tjur • Kalvningsutrymme - rent • Helst enkelbox • Blanda inte 1a k och äldre • Halkfritt • Övervakning • Ej överambitiös hjälp • Mjölkningsmöjlighet

20. För att nå dräktighetsmålen krävs: • Se till att djuren börjar ”cykla” och visa brunst så fort som möjligt efter kalvning • Börja inseminera på vald tidpunkt (tidigt) • Få djuren dräktiga så fort som möjligt

21. Hur får jag djuren dräktiga fort? • Seminera på så många brunster som möjligt. Nyckeltal: Inseminationsprocent. Variation: 30 ~100% • Få så många djur dräktiga som möjligt per insemination. Nyckeltal: Dräktighetsprocent. Variation: 25 ~ 60%

22. Brunstobservationsförmågan i relation till fruktsamhetstal (Mellander m. fl. 1997) Flera inseminationer – kortare kalvningsintervall!

23. Allt svårare att upptäcka? Studier på Holsteinkor i t.ex. Holland tyder på att bara 50% av brunstiga djur visar detta beteende!

24. Förändringar över tid i brunstlängd (tim.) hos kor och kvigor http://www.ivis.org/reviews/rev/rodriguez/chapter.asp?la=1 Brunsterna hos korna har blivit kortare men hos kvigor är de oförändrade

25. Brunstens längd vid olika avkastning hos Amerikanska Holstein kor Lopez m. fl. 2004 Brunstlängd tim. Avkastning per dag, kg mjölk

26. Hur hittar jag brunsterna? • Halkfritt golv • Bra klövhälsa • Fasta kontrollrutiner • Använd hjälpmedel Esslemont 1985 Mål: 80% av brunsterna blir föremål för insemination

27. Hjälpmedel för brunstkontroll Tryckmarkörer Aktivitetsmätare Koöga

28. Skapa förutsättning till bra dräktighetsresultat genom god foderstyrning Höga/låga ureavärden Negativ energibalans Försämrad äggkvalitet Försämrad livmodermiljö Lågt dräktighets resultat Försämrad gul kropps funktion Kortare och svagare brunst Använd markörer: Hull, ureavärden

29. God generell god djurhälsa gynnar fruktsamheten Oltenacu m. fl. 1984

30. Bra dräktighetsresultatet genom goda inseminationsrutiner • God spermahantering • Koppla inte bort hjärnan • Seminkomfort • Håll koll på dräktighetsresultatet – dräktighetsundersök! • Tag hjälp av husdjursföreningen 40% av inseminationerna görs av djurägarna! Mål: 50% av inseminationerna leder till dräktighet

31. Framtiden är spännande! Könssorterad sperma ”In-line” mätning Genomisk selektion kodatabasenon-line WEB-rapport Fruktsamhet

32. Seminera mera och få djuren dräktiga i tid! Det finns pengar att tjäna på bra fruktsamhet! Tack för att ni lyssnade och lycka till med fruktsamhetsarbetet!