180 likes | 331 Views
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen. Stefan Ingves, 10 november 2011. Bankerna är viktiga i samhällsekonomin. Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter. Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader. Kriser har permanenta
E N D
Basel III – regler för en säkrare banksektorBankföreningen Stefan Ingves, 10 november 2011
Bankerna är viktiga i samhällsekonomin Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter
Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader Kriser har permanenta negativa effekter på tillväxten… …och notan för skattebetalarna vid en finanskris är betydande Konceptuell skiss Offentlig nettoskuld i Storbritannien, 2001-2013 BNP BNP-nivå Trend Kris Trend efter kris Tid Källor: Riksbanken, Independent Committee on Banking
Banker behöver ett ordentligt eget kapital Kapitaltäckningskrav i Basel III och Basel II 2 % 1,5 % 9,5 % Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 8 % 7 % 4 % 2,5 % Konserverings- buffert 4,5 % 4 % 2 % Minimikrav 2 % 2 % CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 Basel III Basel II
Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt Liquidity Coverage Ratio Net Stable Funding Ratio Högkvalitativa likvida tillgångar Tillgänglig stabil finansiering > 100 % > 100 % Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Behov av stabil finansiering
Systemviktiga banker behöver särskild reglering • Knappt 30 globalt systemviktiga banker (G-SIB) • Paket för särskild motståndskraft • Ramverk för krishantering • Extra buffert av kärnprimärkapital om 1-2,5 procent av RWA • Mer intensiv tillsyn • På väg – D-SIB Indikatorer för systemviktighet • Internationell aktivitet (Cross-jurisdictional activity) • Storlek (Size) • Beroende av finansiellt system (Interconnectedness) • Ersättningsbarhet (Substitutability) • Komplexitet (Complexity)
Särdragen på svensk bankmarknad • Koncentration • Storlek och internationell verksamhet • Implicita statsgarantier • Marknadsfinansiering och finansiering i utländsk valuta • Likviditet • Riskvikter
Svenskt bankväsende är koncentrerat Källor: OECD och Världsbanken
Svenska banker är stora och utlandsberoende Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
Implicita statsgarantier Femåriga CDS för Danske Bank och Nordea 2010-2011, räntepunkter Källa: Bloomberg
3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Utländsk valuta SEK Stor andel marknadsfinansiering, även i utländsk valuta De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag, 1998-2011 (kvartal 1), miljarder kronor Källor: SCB och Riksbanken
Svagare likviditetsposition än andra i Europa Överlevnadsperiod i Riksbankens stressade scenario, månader, december 2010 Stabil finansiering som andel till illikvida tillgångar, december 2010 2,5 100% 90% 80% 2,0 70% 60% 1,5 50% 40% 30% 1,0 20% 10% 0,5 0% SEB Handels- banken Nordea Swedbank Medel europeiska banker 0,0 Handels- banken Swedbank Nordea SEB Medel europeiska banker Källor: Liquidatum och Riksbanken
Svenska banker har låga riskvikter Riskvikter på bolån enligt Basel II, procent Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken, FSR 2011:1
Sverige har dåliga erfarenheter av låg kapitaltäckning Källa: Riksbanken
Motståndskraften behövs i osäkra tider Exempel: Överslagsberäkning av förlustkänslighet för 35 europeiska storbanker Kreditförluster och reserveringar 2007-2010 350 miljarder SEK Kärnprimärkapital 2010 780 miljarder SEK Exempel: Lika stora kreditförluster under de närmaste åren 45 procent av kärnprimärkapitalet 350 780 Källa: Riksbanken
Andra länder med stora banker reglerar hårdare än Basel III Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 • Commission of Experts • Progressiva kapitalkrav • 10 procent eget kapital • 9 procent contingent convertibles • Independent Commission • on Banking • Strukturseparering av retail- och investmentbanker • Extra kapitalbuffert för retailbanker • Kapital och bail-in bonds totalt 17-20 procent
Riksbanken ser behov av reglering på flera områden Kapitaltäckningskrav • Behöver gå över dem i Basel III • Bruttosoliditetsmått Kortfristig likviditet och kassakrav • Behöver mötas per valuta • ESRB-rekommendationer Riskvikter Behöver ett golv
Riksbanken kommer att förtydliga sina rekommendationer inom kort Finansiell stabilitet 2011:2 publiceras den 29 november