Håller politiker sina vallöften?

1. Håller politiker sina vallöften? Elin Naurin Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

2. För att göra en lång historia kort… Socialdemokraterna hade åtminstone delvis uppfyllt 86 procent av de vallöften man gav i sitt valmanifest inför valet 1994.

3. Reaktionerna var intressanta • Resultaten släpptes in på DN-debatt (juni 1999) • Ledarskribenter på samtliga storstads-tidningar och på många håll i landsorts-pressen kommenterade artikeln:

4. Är hon “ens läskunnig”? (SvD) • Det är “En meningslös uppsats”! (SvD) • Har ”statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitets överhuvudtaget något existensberättigande”? (Friktion).

5. Socialdemokraternas husgud heter Bruce Springsteen… …och jag citerades tillsammans med honom: “We made a promise we swore we’d always remember. No retreat, no surrender” (Stjernqvist 2003).

6. Varför så starka känslor? Min avhandling: Promising Democracy undersöker vad denna löftesparadox (Pledge Puzzle) består av. Hur stor är skillnaden mellan väljarnas och forskarnas definitioner?

7. Forskarnas roll i “löftesparadoxen” • Vallöften är VIKTIGA för statsvetarna när vi beskriver hur representativ demokrati fungerar i teorin 1. De hjälper väljarna att bilda sig en uppfattning om vad partierna vill göra 2. De hjälper väljarna att utvärdera partiernas tidigare agerande

8. Hur definierar forskarna vallöften? • Normativa och praktiska avgränsningar: • Vallöften blir något som partiet som helhet erkänner • Fokus på de viktigaste vallöften

9. Valmanifesten hamnar i centrum Fokus riktas därmed mot: -partiet snarare än enskilda företrädare -direkt kommunikation snarare än medialiserad info -det som sägs inför val

10. Hur uppfylls ett vallöfte? • Uppfyllande=agerande. Effekter bara på generell nivå (offentlig statistik) • Vallöften vägs lika • Löften kan vara delvis uppfyllda

11. Den internationella forskningen

12. Svensk empiri som läggs till vallöftesforskningens redan gedigna grupp Socialdemokraternas nationella vallöften från valen 1994 och 1998 finns i min avhandling. I ett nuvarande projekt studeras valen 2002 (s) och 2006 (Alliansen). Klart vid valet i sep.

13. Karaktäristiskt för Sverige • Starka enpartiregeringar i minoritet • Socialdemokraterna har suttit i regeringsställning i 4/5 av tiden sedan andra världskriget, största delen av tiden i enpartiregeringar i minoritet • Unikt med ett gemensamt manifest inför en koalitionsregering (Alliansen 2006)

14. Resultat för (s) • Under 1994-2002 uppfyllde de svenska Socialdemokraterna lika stor andel löften som partier i Storbritannien där ett parti har egen majoritet • Genomsnittet för båda perioderna var 69 procent fullt uppfyllda och 20 procent delvis uppfyllda. 11 procent var brutna (63 löften 1994, 84 löften 1998). • Pågående studie av valet 2002 indikerar liknande resultat

15. Oj! Sverige hamnar högst på listan med så mycket som 89 procent helt eller delvis uppfyllda vallöften 1994-2002 Vad kan det bero på?

16. Enpartiregeringen “bestämmer själv” • Behöver inte kompromissa lika mycket • Mycket makt finns i regeringskansliet (besluten fattas inte bara i riksdagen) • Socialdemokraterna är extremt erfarna förhandlare efter sitt unikt långa maktinnehav • Dock: Studierna är inte helt jämförbara ännu. Exakt rangordning inte klar. • Annan förklaring?

17. Alliansen då? • 2006 gick man fram med ett gemensamt valmanifest RoD (bl.a.) visar att uppfyllandet av vallöften i det gemensamma valmanifestet ligger åtminstone lika högt som (s) när det gäller vallöftesuppfyllandet. Vår pågående studie indikerar liknande resultat

18. Slutsatser • Det kan vara rationellt för ett starkt parti att behålla makten själv och försöka hålla andra partier utanför regeringen • Ett valmanifest är förmodligen att rekommendera om man vill klara av att uppfylla så många vallöften som möjligt i en koalitionsregering. • Svenskarna lever i ett politiskt system där regeringar i internationell jämförelse lyckas relativt väl när det gäller att uppfylla vallöften.

19. Hur bra är egentligen “en majoritet” uppfyllda vallöften?

20. Forskarna jämför sina resultat med “den allmänna uppfattningen” om vallöften. De säger: • “Tvärtemot vad den allmänna uppfattningen får oss att tro så är dessa vallöften uppfyllda”(Pomper & Lederman om USA 1980:174). • “Generellt sett finns det mer överensstämmelse mellan valmanifest och regeringars faktiska agerande än vad den allmänna uppfattningen får oss att tro” (Mansergh & Thomson om Irland, Holland, Grekland, UK, USA & Canada 2007:324)

21. Vad är då den “allmänna uppfattningen” om vallöften?

22. Jag ställer tre frågor om väljarnas uppfattning om vallöften • 1. Hur vanlig är uppfattningen att politiker bryter sina vallöften? Jämförelser mellan olika länder, över tid, mellan olika sociala grupper och med olika sätt att ställa frågan

23. Slutsats: Det är verkligen en vanlig uppfattning att partier oftast bryter sina vallöften • I de flesta länder (undantag: Schweiz 2006, Filippinerna 1996). Källa: ISSP 1996, 2006 • Över tid. Källa: SNES 1957-2002 • I alla samhällsgrupper (undantag: de “mycket förtroendefulla” – och dessa är få). Källa: SOM 2000 • Med sex olika sätt att ställa frågan.

24. Exempel: • 2006 instämde endast 18 procent av svenskarna i påståendet: “De politiker vi väljer till riksdagen försöker att hålla sina vallöften.” (Källa: ISSP 2006) • 2002 instämde hela 77 procent av svenskarna i påståendet: “Man kan aldrig lita på att något av partierna håller sina vallöften.”(Källa SNES 2002)

25. Rätt saftig kritik mot politikers oförmåga/ovilja att hålla vallöften alltså

26. Fråga 2. Är påståendet om att politiker oftast bryter sina vallöften bara ett sätt att ge uttryck för ett allmänt lågt förtroende för politiker? Eller : Talar folk verkligen om vallöften när de hävdar att politiker bryter sina vallöften?

27. Så kallade dimensionsanalyser av enkätfrågor om politisk tilltro leder mig till slutsatsen: • Bilden av den löftesbrytande politikern är inteenbart ett uttryck för allmän misstro mot politiker. • Folk verkar tänka på vallöften när de svarar på frågan.

28. Så: Det är en utbredd uppfattning och det verkar som om man uttalar sig om vallöften snarare än om sin allmänna misstro. • Vad, mer exakt, menar då medborgarna när de säger att politiker oftast bryter sina vallöften?

29. Fråga 3 om väljarnas uppfattningar blir: Hur definierar väljarna uppfyllda vallöften? Metod • 17 längre samtalsintervjuer med svenska medborgare • En öppen surveyfråga där jag ber om exempel på brutna vallöften.

31. Berättelsen om den löftesbrytande politikern • Vallöften rör upp negativa känslor, även på tillsynes neutrala frågor som “vad tänker du på när jag säger vallöften?” • Det är svårt att komma på exempel på brutna vallöften. ThorbjörnFälldins kärnkraftsutspel från 1976 tas som exempel (även av dem som inte ens var födda då)

32. Outtalade vallöften Vad som borde ha lovats spelar också roll: • Det borde inte finnas hemlösa… • Svensk neutralitet borde inte urlakas… • Skatter borde inte höjas… …alltså borde politikerna ha lovat detta. Jag som väljare ser att detta inte är uppfyllt, alltså måste löften vara brutna.

33. Bredare definitioner av vallöften bland medborgarna • Vallöften ges i alla olika val (lokala och regionala val, kyrkoval och val till kårfullmäktige t.ex.) • Vallöften måste inte ens ha med val att göra. (Läroplanen tas som exempel på vallöften.) • Enskilda partiföreträdare ger också vallöften

34. Väljaren har en bredare definition även av uppfyllda vallöften • Forskarna fokuserar på beslut och ageranden • Väljarna, däremot, hittar sina bevis längre ner i implementeringskedjan – bland effekterna, och bland de upplevda effekterna av politiskt agerande.

35. Fokuseringen på effekterna är viktigt. Representativ demokrati skall kännas även på individens nivå. “En person en röst. Då måste ju den personens personliga upplevelser få spela roll”

36. Löftesparadoxen är inte så paradoxal längre – Vi talar om olika saker.

37. Slutsatser • Uppfattningen att politiker bryter sina vallöften är definitivt utspridd • Det är viktigt att utmana den rådande berättelsen om den löftesbrytande politikern… • …men det är också viktigt att förstå att väljare använder andra – normativt sett försvarbara –definitioner av uppfyllda vallöften.

40. Selection of respondents To find important variation (rather than all as others claim they can find) in how citizens view election promises, I vary: • Trust (=in general & closeness to the governing party) • Political information (Interest in politics, own experences (with and without employment, with and without sick leave allowance or social allowance))

41. Knowledge (higher education, with and without close contact to politician (friends or colleagues)) • Sex & age Found via personal contacts: Do you know a young unemployed woman who is interested in politics?

42. Keep interviewing until your “bored” “The decision to stop at 18 was arbitrary, occasioned not by the thought that the ‘sample’ was complete, but by the thought that it was about time to stop running around and to begin to communicate was I was finding” (Fenno 1990:60, see also Fenno 1978:xvi).

43. Outtalade vallöften Vad som borde ha lovats: - EN: Kan du ge ett exempel på ett brutet vallöfte? - IP 6: Jag tycker inte att det blir bättre, jag tycker bara att det försämras... Det här med att vi har massa hemlösa… - EN: Vad menar du med hemlösa… - IP 6: Jag menar att det inte borde finnas i Sverige, det borde det inte göra.

44. En studie av löftesparadoxen är viktig för • Teoretiker som använder ordet “vallöfte” för att specificera begrepp som till exempel “mandat” och “ansvarsutkrävande”. • Empiriska forskare som utvärderar om partier faktiskt agerar enligt väljarnas mandat • Den representativa demokratins faktiska utövare (medborgare, partier, medier), som strävar efter att åstadkomma upplyst kommunikation mellan väljare och representanter.

45. Definition av vallöfte • Ett testbart uttalande som innebär att partiet pekar ut ett framtida agerande eller ett framtida mål. • På engelska: “a commitment to carry out some action or produce some outcome, where an objective estimation can be made as to whether or not the action was indeed taken or the outcome produced” (Royed 1996:79)

46. Exempel på löften som vi undersöker • Från konkret agerande…: ”Vi vill införa en högsta taxa i barnomsorgen i hela landet på 700 kr för första barnet med lägre avgifter för följande barn.” (s 1998) • …till vagare uttalanden av målsättnings-karaktär: ”En socialdemokratisk regering kommer att arbeta mot kvinnovåld.” (s 1998)

47. Metod 1: Balansera tendensiösa källor mot varandra (valet 1994 & 1998) • Representanter från Socialdemokraterna och Moderaterna intervjuades • När dessa inte var överens om hur regeringen hade agerat, kontaktades expertkällor som båda sidorna hänvisade till.

48. Metod 2:Skriftliga källor • Granska regeringskansliets och riksdagens årsböcker och sammanställningar • Söka i pressmeddelanden från regeringskansliet • Söka i tidningsarkiv, främst Riksdag och Department som har till uppgift att sammanfatta och tolka beslut från riksdag och regering

49. Ett exempel på ett brutet vallöfte där politikers ansvar dras långt: ”Häromdagen åkte jag sjuans spårvagn och där låg en gubbe under sin rullator. Jag såg tecknen direkt– en liten flaskkapsyl stack upp ur den lilla ryggsäcken. Jag kände på honom och han sov görgött [haha], men andra folk som kom på, de bara slängde en blick och så liksom gick de in och satte sig.”