Några milstolpar i miljöhistorien

1. Några milstolpar i miljöhistorien inom • Ekologi • Ekonomi • Överlevnad • vår världsbild

2. Lort-Sverige - Ludvig Nordström 1935. • Urstarten för svenska miljörörelsen . Provinsialläkaren i Stockholm som gjorde en nationell resa, beskrev 1935 i en serie radioprogram, hur den Svenska landsbygden "har lort inom sina gränser, för mycket lort för att kunna med lugn tolereras och att denna lort skall bort icke bara för den nationella prestigens skull utan, vad som är vida viktigare, för den nationella effektivitetens. Vi har inte råd att ha så mycket lort i det nationella maskineriet”

3. Tyst vår - Ekologins betydelse vaknar Rachel Carson 1962 • I boken beskrev Carson vad hon uppfattar som förödande effekter av användandet av bekämpningsmedel, bland annat DDT. Hon menade att om myggor utrotas kommer även fåglarna dö – och därmed blir våren tyst. Boken blev en storsäljare och Rachel Carson blev en ledare i den tidiga miljörörelsen.

4. Litet är vackert - Ekonomi som om människor betydde något. Schumacher 1973 • Schumacher var ekonomisk rådgivare i Storbritannien, motsatte sig den neo-klassiska ekonomin genom att betona att en ensidig koncentration på produktionsmängd och teknologi var ohuman. Han menade att arbetet i första hand skall vara värdefullt och meningsfullt, i andra hand effektivt, och att naturen och världens naturliga resurser inte går att prissätta. • I det första kapitlet "Problemet med produktionen" menar han att den moderna ekonomin är ostabil. Naturliga resurser (som fossil olja), betraktas nu som spenderbara inkomster, när det i själva verket borde behandlas som fast kapital, eftersom den inte är förnyelsebar och därför utsätts för en trolig uttömning. Han menar även att naturens motståndskraft för föroreningar, är begränsad. Han drar slutsatsen att regeringars ansträngningar måste koncentreras till hållbar utveckling, eftersom begränsade förbättringar, t.ex. stöd till tredje världens länder, inte löser de underliggande problemen hos en icke-hållbar ekonomi. • Schumacher var en av de första ekonomer som ifrågasatte måttet BNP för att mäta mänsklig välmåga, och framhöll att • "syftet skall vara att uppnå maximal mängd välbefinnande med minsta mängd konsumtion"

5. ”Tillväxtens sista dagar: Miljökamp om världsbilder”. Björn Forsberg 2007 • Boken växte fram från de tankar och funderingar som inte passade in i hans doktorsavhandling. Boken är ett rasande angrepp på tillväxtsamhället. • Enligt gängse miljöretorik råder det idag koncensus kring miljömålen i samhället och vi prioriterer också miljön i handling. Dessa två ”sanningar” dömer Björn ut totalt och hela hans bok handlar om den fundamentala konflikten mellan, och miljöns systematiska underordning gentemot tillväxtekonomin. Denna underordning gör många insatser omöjliga, inklusive de mest verkningsfulla (minskad konsumtion av energi, transporter och varor). • Grundproblematiken är helt enkelt att det i vårt tillväxtsamhälle inte går att hantera eller vinna legitimitet för åtgärder som hotar den ekonomiska tillväxten. Björns slutsats är att miljöfrågor numera har en framträdande roll i högtidstal, i policydeklarationer och i politiska utspel – men att detta endast ger sken av handlingskraft. Vad som faktiskt görs är att beställa miljöutredningar på långa band, varefter resultaten och rekommendationerna samvetsgrant ignoreras. • Nu faller inte allt ansvar enbart på våra politiker. Tvärtom går det utmärkt att som privatperson avkräva politikerna på ”lösningar” samtidigt som vi inte är beredda att acceptera åtgärder som får konsekvenser för mig och min livsstil! Även media är ett problem då dess dramaturgi inte tillåter långsiktig bevakning av komplexa frågor. Dagsaktuella händelser breder ut sig samtidigt som avgörande trender behandlas i notiser. Björn ger ett exempel i samband med ett välbesökt tvådagarsseminarium 2006 om hur Sverige skulle klara av en framtid utan olja.

6. Forsberg, fortsättning • ”En närvarande ekonomireporter från TV4 förklarade strax ärligt att ämnet för vårt seminarium var alldeles för ”långsiktigt” för ekonominyheterna. Endast under förutsättning att vi uttalade oss om kortsiktiga vinnare och förlorare av den prisökning på olja som råkat äga rum föregående dag, var man intresserad av att göra en story." • Vidare genomsyras samhället av ett nyspråk som tenderar att förleda för förminska problemen och mentalt fjättra oss vid en ekologiskt destruktiv samhällsordning: • - Ett tvättmedel marknadsförs som miljövänligt när man egentligen menar att det är mindre miljöovänligt (jämför med ”miljöbil”). • - När man pratar om ”framkomlighet i trafiken” menar man framkomlighet för bilar i trafiken. Framkomlighet för cyklister är sekundärt - istället betraktas dessa som hinder för bilarnas framkomlighet. • Så formas ramarna för debatten och för vårt tänkande. Att prata om gränser för tillväxten betraktas som fundamentalism, inskränkthet och bakåtsträveri. Den som framhärdar kan avfärdas som ”miljöreligiös” eller ”miljötaliban” och får inte delta i samhällsdebatten. När såg du senast en ekonom, företagsledare eller tillväxtorienterad politiker bli kallad ”tillväxtreligiös” eller ”tillväxtfundamentalist”? Guldmedalj i nyspråk får dock ”Information Council on the Environment”, ”The ClimateCoalition” och andra företagsfinansierade nätverk som marknadsför en tillväxtagenda och obstruerar och håller miljöfrågan borta från samhällsdebatten. • Björns bok tar upp många andra frågor och hans förslag på lösningar kretsar kring lokalisering; ”en ekonomi vägledd av närhet och överblickbarhet” och som närs av positiva sociala visioner av vad ett hållbart samhälle innebär. Det går inte att göra dessa tankar rättvisa i några meningar, så läs själva denna utmärkta bok.

7. "PENGAR, ett miljöproblem": Göran Hjort och Johan Sandwall2006 • "Vi påstår att det nuvarande industrisamhället med sitt krav på ekonomisk tillväxt är det mest slösaktiga som någonsin har existerat. Slösaktigheten leder till två motsatta effekter. Det ena att vi i den industrialiserade världen kan vältra oss i alla tänkbara materiella nyttigheter. Det andra att vi samtidigt tär på jordens resurser och skapar illavarslande miljöproblem. Det är ganska uppenbart att detta inte kan fortsätta i all oändlighet. • Vi anser att det är våra västerländska värderingar som ytterst bär skulden. De utgör bl.a. grunden för hur vi definierat penningsystemet. De är även orsaken till att vi håller på att föröda den miljö som vi lever i och är beroende av." • "... ledande ekonomer... är skolade i att tänka enligt de nyliberala principerna och till dessa hör dagens penningsystem. De anser att all kommersiell verksamhet ska styras av marknadskrafterna och ska regleras så lite som möjligt. Man överlåter åt den finansiella världen att själva utforma reglerna för sin verksamhet. Politiker litar i stor utsträckning på ekonomerna och utgår från att de är specialister som vet vad de talar om. Sammantaget betyder detta att vi har ett penningsystem som befäster sina egna inneboende egenskaper och blir alltmer opåverkbart." • "Naturen har inget egenvärde utan får värde först då människan kan utnyttja den för sina behov. Det finns inget i naturen som är heligt i betydelsen oantastbart."

8. "En strategi för överlevnad” - Bengt Söderberg, 2005 • Boken ger en översikt över våra miljö- och framtidsproblem samt hur dessa hanteras av politiker och andra beslutsfattare. Här redovisas också många av de motkrafter som ligger i vägen för ett framgångsrikt miljöarbete. Den allvarligaste motkraften utgörs av oss själva, vårt sätt att tänka. • Ett stort antal människor och organisationer arbetar sedan flera decennier tillbaka med miljöfrågor och för att utveckla att hållbart samhälle. Trots detta måste vi konstatera att miljöhoten nu är allvarligare än någonsin och, paradoxalt nog, intresset för miljöfrågor är betydligt lägre än det var för 20 år sedan. • I boken presenteras en strategi för hur vi ska kunna ta oss förbi motkrafterna mot ett hållbart samhälle. En strategi kring vilken alla miljöengagerade människor skulle kunna samlas.

9. Svart Jord - Sambandet mellan olja och mat - av Gunnar Lindstedt 2008 • Klarar jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?? • Överallt i världen satsas enorma belopp på så kallade förnyelsebara drivmedel som ska ersätta oljan. Frågan är om världens åkermark verkligen räcker för att framställa både mat och drivmedel? Nu väntar oljebrist med förödande konsekvenser. • Ett allt varmare klimat på grund av koldioxidutsläppen, vattenbrist och fortsatt befolkningstillväxt i världen kommer att sätta fokus på världens matproduktion. Det spannmålsöverskott vi vant oss vid kan inom några år förvandlas till spannmålsbrist. • Forskarna räknar med att det varmare klimatet i världen leder till allt lägre skördar. Vårt sätt att leva och livnära oss måste förändras. Många anser att vi måste tillbaka till ett kretsloppsjordbruk som är ekologiskt uthålligt.

10. "Vem fan bryr sig?"Nanny-Maja Anderback, 2008 •  Född 1988 och från Umeå, reser hon runt i skolor och berättar för andra ungdomar om sin syn på tillvaron. Nanny-Maja, är frustrerad över mycket av vad vi människor hittar på för dumheter och rädd för klimatförändringar. Engagerad och intresserad av det mesta som berör frågor som människors påhitt, miljö, snöns tidiga försvinnande, snällte, god choklad, medvetenhet, livet och världen.

11. Gaia– Planeten jorden av James Lovelock, 1979 • Jorden kan betraktas som en organism – ett självreglerande och självförändrande levande system. Det är innebörden av Gaia-teorin, som fått sitt namn efter det antika Greklands jordgudinna. • Människan som är en del av Gaia, är den enda nu levande varelse som kan vinna insikt om hur Gaia fungerar och mår, och människan är också ansvarig för Gaia’s vacklande hälsa. • James Lovelock (född 1919 i England) är medicinare och självständig forskare. Han har undervisat vid flera av USA’s universitet och varit verksam vid NASA.

12. Soluppgång över vetenskapen.Magdalena Rosell - 2009 • En radikalt ny världsbild växer fram. • Under de senaste århundradena har vetenskapen utvecklats i hisnande fart. Samtidigt har dessa framåtskridanden uppenbarat den nuvarande vetenskapens gränser. Detta är en bok i grundläggande vetenskapsteori som öppnar för nya perspektiv. Magdalena Rosell behandlar utförligt den komplexa frågan om vad forskning och vetenskap är för något. Centrala vetenskapsteoretiska problem introduceras och klargörs med konkreta exempel. Från denna utgångspunkt går författaren vidare och lyfter fram den moderna vetenskapliga världsbildens karaktär och implikationer. Slutligen visar Magdalena Rosell hur många av dagens vetenskapliga och vetenskapsteoretiska problem hamnar i nytt ljus då de betraktas utifrån det ramverk som Martinus kosmologi representerar. • Boken vänder sig till dig som är intresserad av vetenskap och vetenskapsteori i allmänhet. Den riktar sig särskilt till dig som har en akademisk, naturvetenskaplig utbildning och som på allvar har börjat fundera över vetenskapens ramar och utgångspunkter. Boken vänder sig också till dig som har en annan bakgrund och som vill förstå den etablerade forskningens förutsättningar och utvecklingspotential. • När den etablerade vetenskapen ställs mot alternativa teorier om människans och världsalltets beskaffenhet uppstår ofta motsättningar. En orientering i vetenskapsteori kan överbrygga många svårigheter i dessa möten. Den här boken kan bidra till en fruktbar diskussion av gränsöverskridande vetenskapliga frågor. • Magdalena Rosell är docent i medicinsk näringslära vid Karolinska institutet och fil kand i teoretisk filosofi. Hon är även verksam som universitetspedagogisk utvecklare vid Stockholms universitet.