1 / 25

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju Malmö högskola

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju Malmö högskola. Barnfattigdom. Samhällelig debatt om barnfattigdom: Definitioner och orsaker Omfattning, riskgrupper och långsiktiga konsekvenser. Definition av knapp ekonomi.

yoshe
Download Presentation

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju Malmö högskola

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barn i familjer med knapp ekonomiAnne HarjuMalmö högskola Anne Harju

  2. Barnfattigdom Samhällelig debatt om barnfattigdom: Definitioner och orsaker Omfattning, riskgrupper och långsiktiga konsekvenser Anne Harju

  3. Definition av knapp ekonomi En påtvingad avvikelse från den allmänna livsstilen (konventioner, konsumtion, sociala aktiviteter). Relativ definition, ska förstås i förhållande till det omgivande samhället. (Peter Townsend 1979) Anne Harju

  4. Metod och Urval. Intervjuer hos sju familjer vid fem tillfällen, totalt 8 föräldrar och 14 barn (7-19 år). Barn och föräldrar har intervjuats både enskilt och tillsammans. Familjerna bor i en större stad och försörjer sig på försörjningsstöd, studiestöd respektive lönearbete kombinerat med annat stöd, sjukersättning. Långvariga ekonomiska problem. Anne Harju

  5. Centrala arenor Hemmet Skolan Närområdet Konsumtionsarenor Virtuella rummet Anne Harju

  6. Socialt deltagande

  7. Interaktionsritualer Ömsesidigt fokuserade känslor och en tillfälligt delad verklighet, som i sin tur genererar solidaritet och symboler av gruppgemenskap och bekräftelse. (Randall Collins 2004:7) 2014-10-15 Anne Harju 7

  8. Bio Anders: Har inte varit på bio på länge. Hittar det på internet istället. Anne: Laddar du ner mycket? Anders: Vi gör inte det så mycket för vår dator är inte så bra, men jag känner folk som kan så det är bra. Men det är roligt och gå på bio med kompisar ibland, det är ju inte samma känsla som att sitta hemma. Anne: Är det själva biobesöket som är viktigt eller är det att gå dit med kompisar? Anders: Det är nog med kompisar som är roligast. Anne: Att man är tillsammans med dem? Anders: Ja skrattar och sen så på vägen så snackar man om filmen. Det är ju inte kul och gå på bio själv. Det är ju skittråkigt. Hemma kan det vara kul och kolla på en film själv men inte på bio. (Kille 16 år) 2014-10-15 Anne Harju 8

  9. Materiellt deltagande Praktiska funktioner Symboliska funktioner Socialt integrerande funktioner

  10. Socialt integrerande Fotboll, musik, mat och datan. Det är mina livsviktiga saker. Datan kanske inte är så jätte men ganska, för där kan man liksom istället för att ringa så kan man kommunicera. Om jag ska träffa nån så kollar jag först om de är inne (på nätet) om inte hon eller han är inne så ringer jag och säger ”logga in på msn så kan vi snacka där”. Ibland så kan man ju snacka om nåt annat också Tjej 12 år 2014-10-15 Anne Harju 11

  11. Symboliska funktioner Alltså jag vet inte alltså man kan göra andra saker på dem. Ha roligare med dem och en bättre data går mycket fortare och sen liksom om man har dåliga saker och en kompis har jättebra så kanske man skäms, men jag skäms inte. Tjej 12 år 2014-10-15 Anne Harju 12

  12. Nödvändig konsumtion Mat, kläder, hem & skola

  13. Om kläder Nej, hon har inte råd att köpa kläder till mig. Jag kommer inte ihåg sist jag fick kläder av mamma. Nu har jag ett par byxor på mig som har gått sönder, jag har inte råd att köpa nya. Leyla 17 år Anne Harju

  14. Förskola, skola, fritidsverksamhet • Exklusion från • Exklusion inom

  15. Relationen mellan barn och föräldrar Vardagen formas och förhandlas i hög grad i en kontext av förståelse och samarbete. Inte bara föräldrar skyddar utan även barnen. Ekonomi en del av relationen. Barnen utvecklar ekonomisk kompetens. Konflikter om hur pengarna ska spenderas. 2014-10-15 Anne Harju 16

  16. Medvetenhet och förståelse Mamma är väldigt rädd om sina pengar. Hon är jätteförsiktig så att de inte försvinner för snabbt. Så det går ju inte bara och handla jättechoklad, flera stycken choklad innan man har handlat mat och betalat alla räkningar som man måste betala. För annars kan det bli problem, hon kan bli utkastad på gatan och sånt och det är inte så kul. Så räkningar, mat och sånt det kommer alltid först så att vi har det. Om det blir några pengar över så sparar vi eller så kanske vi gör något kul.Elin 10 år Anne Harju

  17. Aktiva i formandet av vardagen Strategier för att leva med eller påverka sin egen och familjens situation. Strategierna kan delas upp i reaktiva respektive proaktiva dimensioner. 2014-10-15 Anne Harju 19

  18. Strategier Avstå från att fråga Handla billigt & begagnat Dölja Inte behöva Gråta Tjata Kräva Prioritera Vänta Kunskap om vart vända sig Ta ställning mot Inte slösa Arbeta Spara Planera Låta sig bli bjuden • Undvika att tänka på situationen Uttrycka: missnöje besvikelse frustration irritation • Inte tycka det är viktigt att ha & göra Vända sig till sociala nätverk Använda egna pengar • Hänvisa till paktisk lämplighet Låna Anne Harju

  19. Ansvar Det var ett beslut som jag tog. Min mamma förstod för att det var mycket som hände kring vår familj och så jag var tvungen att ta en paus. Jag kunde inte koncentrerar mig riktigt i skolan, det var det. Innan jag börjar skolan igen så vill jag ju jobba och hjälpa mamma med räkningar. För jag ser ju att mitt extra tillägg som jag fått inte hjälper henne alls. Tjej 19 år

  20. Om att klara sig själv Ja alltså det där med att klara sig själv, det vet jag, jag är jag medveten om helt att jag lärt mig. Om jag vill få det jag vill ha så måste jag klara det själv och det har jag lärt mig och om man bara gör det och tar det ansvaret så får man det man vill ha. Thomas 12 år Anne Harju

  21. Framträdande strategier Att använda egna pengar Att avstå - självkontroll och sänkta behovsanspråk Anne Harju

  22. Slutligen Det går och man bör samtala med barn i olika åldrar om känsliga ämnen Knapp ekonomi påverkar vardagslivet. Det finns dock mångfald. Inte ett statiskt fenomen. Barn är kompetenta, meningsskapande, använder de möjligheter som står till buds. Föreställningen om vuxendom och barndom som åtskilda sociala positioner utmanas. Anne Harju

  23. Litteraturtips • Näsman, Elisabet (2012). Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia förlag. • Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfarecontext – from children’spointofview. Child Indicator Research (2011) 4:283-299. (16 s.) • Harju, Anne (2008). Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier. Finns som pdf-fil på Linneuniversitetets hemsida.

More Related