Bengt Berglund

1. Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889

2. Vetenskapsteori/-metodik • Målsättning med kursen • Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen • Varför använda teorier/modeller? • Diskutera kraven på ett vetenskapligt arbete – forskningen i sitt sammanhang • Presentera en struktur för Ert fortsatta arbete • Underlag för opposition

3. Schema • 22/2 Introduktion • Forskningsprocessen • Vetenskapsteoretiska grundbegrepp • Kandidatarbetets struktur och innehåll • 29/2 Kvalitativ och kvantitativ metod • Hur löser vi forskningsuppgiften? • Tål resultatet en kritisk granskning? • Källkritik • Intervjuer, intervjuteknik • Gruppredovisningar 17, 18, 19, 20, 23 o 25 april • 10/5 Forskningsetik och vetenskap • Teknologins konsekvenser • Moral och etik inom forskning

4. Varför vetenskaplig metodik? • Visar på valmöjligheterna • Vad man får och inte får göra • Insikt i generella forskningsprocesser • Vad är god forskning? • Ge exempel på olika typer av forskning • Förklara vissa grundläggande begrepp • Vilka grundläggande krav ställs på ett vetenskapligt arbete?

5. Processen inleds… • Hur mycket måste jag läsa och förbereda mig? • Vad är min fråga till det förflutna? • Hur formulerar jag en forskningsfråga? • Hur går jag sedan vidare? • Teori/modell • Metod • Empiri (källor) • Analys

6. Matris för önskemål • Värderingar (intressen, etik) ”det här vill jag göra” • Instrument (tekniska hjälpmedel, lab.- utrustning, arkiv, databaser, experiment och metoder) ”så här går jag till väga” • Medvetna val som måste motiveras i texten

7. Matris av kunskap • Kompetens ”det här kan jag göra” • Föreställningsvärld ”vad driver mig” vilka adekvata svar finns? ontologi = ”läran om tillvarons beskaffenhet” studier av bestämda samhällsförhållanden • Vetenskapssyn varje vetenskap har sin egen historia, som är föränderlig över tid

8. Vetenskapligt problem • Måste gå att lösa, åtminstone delvis • Avgränsat och väl definierat (tidsaspekt) • Lösningen får ej vara given på förhand • Problemet måste vara ”viktigt”, relevant och intressant ur en teoretisk eller veten- skaplig synvinkel (tillföra något nytt) • Relaterad till existerande forskningsteorier, metoder och data (”forskningsfronten”)

9. Vetenskapliga begrepp • Modell (en förenklad version av möjliga samband, ej ett påstående hur det är) • Hypotes (ett antagande om vissa samband) • Teori (påvisbara och erkända samband. En hypotes som var sann) • Metod (Sättet att lösa forskningsuppgiften, hantverket)

10. Varför teorier/modeller? • Du måste tala om vad som är viktigt och förklarar utvecklingen (ej det samma som att ha förutfattade meningar) • Vi måste välja bland en mängd av data. Valet är därför medvetet och styrt • Erkända teorier ger oss möjlighet att se samband som ej framgår av källorna • Generalisering önskvärd – ej alltid söka det unika

11. Tidigare forskning • Hur läser man artiklar och böcker? • Hur är dessa strukturerade, vilka teorier används och vilka metoder tillämpas? • Vad kan jag använda i den informationen för att lösa den egna uppgiften? • Hur argumenterar jag? • Vad kommer jag att tillföra forskningen med mitt arbete? (kräver positionering)

12. Kandidatarbetets kärna • Inledning • Tidigare forskning (positionering) • Problemidentifiering Vad är mitt vetenskapliga problem? • Visa teorierna och tala om vilka Du själv tänker använda • Diskutera dina metoder och källor • Hur jag tänker lösa forskningsuppgiften!

13. Företag/ Process/ Forskning Syfte Problem Teori/modell Metod Inledning Undersökning .………. ……….. ……….. ……….. .………. ……….. ……….. ……….. A.………. B……….. C……….. D……….. .………. ……….. ……….. ……….. Analys Diskussion Ny forskning Besvara frågorna ”Denna teori/modell använder vi” ”Detta gör vi” AVGRÄNSA! ”Denna metod använder vi” Bakgrund Uppdrag Egna idéer FOKUSERA! BESVARA! MOTIVERA VALEN! ANALYSERA! Bengt Berglund Kandidatarbetets struktur

14. Exempel på en process I • Du har en idé (ex. samband mellan utsläpp och industriutveckling) • Vad finns för forskning/teorier om detta? • Du gör ett påstående (lagstiftning rörande utsläpp gynnar industrin på sikt) • Problemformulering (varför är industrin så negativ rörande lagstiftning om utsläpp?)

15. Exempel på en process II • Hypotesformulering (därför att industrin fruktar högre kostnader, på kort sikt) • Forskningsfrågor (är påståendet giltigt för branschen som helhet? Jämfört med andra kostnader? Generalisering!) • Vilka metoder och källor kan användas för att ge svar på mina frågor? • Resultat • Hypotesen bekräftas eller förkastas

16. Petrokemin i Sverige

17. En projektidé I • Min bakgrund och kompetens (matris) • Basindustrin i Sverige och dess betydelse • Avindustrialiseringen en myt • Hypoteser eller påståenden • Avindustrialiseringen en myt • Industriproduktionen alltmer bärare av värdeskapande tjänster • Basindustrin är livsviktig för hela ekonomin

18. En projektidé II • Påståenden (underbyggda med fakta) • Basindustrin utgör alltjämt navet i den svenska ekonomin • Utan petrokemiska produkter stannar Sverige • Svensk petrokemi har utvecklat en miljöteknik som är världsledande • Nivå på undersökningen

19. En projektidé III • Forskningsfrågor: • Varför dröjde det så länge innan vi fick en petrokemisk industri i vårt land? • Inom vilka nätverk och på vilka marknader verkar den svenska petrokemiska industrin? • Vilken betydelse har petrokemin och plastindustrin haft inom svensk basindustri? Hur ser framtidsbilden ut? • Hur har den svenska petrokemin ställt om mot en mer hållbar utveckling? • Vilka är förutsättningarna för den svenska petrokemiska industrin att slå in på en alternativ omställning efter ”oljeparentesen” • Teknikutvecklingen inom branschen och dess betydelse för andra branscher?

20. En projektidé IV • Teoretiska utgångspunkter • Utvecklingsblock (E. Dahmén) • Stora tekniska system (T. Hughes) • Innovationsforskning (flera författare) • Produktcykler • Kronologisk utveckling

21. En projektidé V • Metodfrågor • Hur lång tid har jag på mig för att fullgöra uppgiften? Håller schemat? • Vilka källor finns, vad är problemen? • Vad har andra gjort och vad har jag att utgå ifrån? (tidsbesparing!) • Är min forskning nydanande? På vad sätt?

22. En projektidé VI • Forskningsprocessen: • Vi arbetar sällaninduktivt, dvs börjar med observationer eller tron att man kan vara teorineutral (ingen teori = allt är lika viktigt och därmed lika oviktigt) • Den hypotetisk-deduktiva metoden utgår från hypoteser eller generella relationssatser, dvs vi söker regelbundenheter i utv. mönstren som testas genom verifiering eller falsifiering • Vanligast att man arbetar abduktivt i ett samspel mellan teori och empiri • Fokus blir då ofta ett empiriskt problem eller ett som rör teori/analysram/metod och diskuteras inom forskningen • Förklara utvecklingen, ej bara beskriva den!

23. Petrokemi: en projektidé VII • Hur utvecklar man forskningsfrågorna? • En process med ständigt ifrågasättande och omformulering av nya frågor • Läsa in sig på forskningsområdet, kanske också läsa om efter ett tag • Utveckla analysramen, andra teorier • Nya forskningsfrågor …. bryt ner i underfrågor • Fler deltagare, rättvis arbetsfördelning

24. En projektidé VIII • Hur löser jag forskningsuppgiften? • Bred studie eller djupstudie. Både ock? • Primära eller sekundära data? • Intervjuer: tekniker personer branscher/företag (representativitet) kontrollfrågor

25. En projektidé IX • Hur vet jag att jag är på rätt väg? • Lägg in kontrollstationer • Lär av andra • Utnyttja dina handledare • Ställ krav, men var förberedd • Låt utomstående granska och kommen- tera (kompetens finns på olika nivåer)

26. En projektidé X • Analysen: • Resultatet förevisas i sin kontext. Läsaren ska kunna följa hur resultaten vuxit fram • Har jag besvarat mina forskningsfrågor? • Vad är nytt? • Har jag utvecklat teori/metod? • Kan man dra mer generella slutsatser av min studie? • Har studien pekat på behovet av ny forskning?

27. Detektiver i historien I • Sherlok Holmes (logisk empiriker) • Encyklopediskt vetande. Kan oerhört mycket • Noggrannhet vid insamlandet av fakta. Grundlig och metodisk • Logisk analys. För samman all information till en tolkning varur det går att hitta logiska samband och lagbundenheter • Induktiv metod

28. Detektiver i historien II • Hermeneutiken (fader Brown) • ”Forskarens egen tolkning av människors handlingar”. Inlevelse och aktörens agerande • Ursprungligen en metod för förståelse av texter utifrån hur det perspektiv dess upphovsman haft • Beskriva den historiska och sociala kontext i vilken texten eller aktören formas • Tolkning av företagsmaterial. I vilket syfte har ett visst material kommit till? • Fenomenologi: verkligheten sådan aktörerna själva uppfattar den

29. Detektiver i historien III • Positivism (kommissarie Morse) • Använder naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten • Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas (deduktivism) • Kunskap uppnås genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter (induktivism) • Vetenskapen skall vara fri från värderingar • Accepterar ej normativa studier, dvs värderingar om hur samhället bör vara • Historien kan inte utveckla teorier, bara pröva • Vad som är viktigt i historien diskuteras ej!

30. Finns fakta? • Positivisterna förutsätter att samhället kan studeras som en uppsättning av objektivt observerbara fakta som är oberoende av hur forskarna värderar dem • Finns det en klar skiljelinje mellan fakta och värderingar? Nej! • Postmodernism. Det finns inte en verklighet utan flera och därför kan forskarna inte heller beskriva den. Meningslöst att utforma metoder

31. Projektplan • Introduktion (Bakgrund) • Tidigare forskning (Vad har redan gjorts?) • Syfte och problemformulering (Detta gör jag) • Teoretisk ansats (Dessa teorier används) • Metod (Så här går jag tillväga) • Undersökningens genomförande • Bearbetning/analys (Besvara frågorna, verifiera/ falsifiera eller utveckla ny teori) • Redovisa/rapportera • Sammanfatta